Som en följd av ett allt svårare konkurrensläge och ett slopande av det svenska varvsstödet har stora delar av den svenska varvsindustrin avvecklats. I stort har nyproduktionen upphört av civila fartyg medan underhålls- och reparationsarbete bedrivs i viss omfattning.
Avvecklingen av den svenska varvsnäringen blev en smärtsam process. Tusentals arbetstillfällen försvann och mångårigt kunnande skingrades. Krisen inom varvsnäringen blev också kostsam för samhället.
Avvecklingen av det svenska varvsstödet följdes inte av en avveckling av stödet i andra länder. I stort sätt alla OECD-länder som har varvstradition har någon form av varvsstöd. Såväl kontantstöd som kreditgarantier är vanligt.
Fartygsmarknaden och därmed marknaden för varvsindustrin håller nu på att förändras radikalt. Allt fler börjar tala om en förestående fatygsboom som en följd av stigande fraktpriser och en föråldrad världsflotta som måste förnyas. Sverige har i det nya marknadsläget några klara konkurrensfördelar. Fortfarande finns ett stort tekniskt kunnande om fartygsproduktion och specialisering, och ett stort teknikinnehåll i nya fartyg gynnar också en utvecklad industrination som Sverige. Nedskrivningen av kronan är naturligtvis också en betydande konkurrensfördel.
En förutsättning för att det skall vara möjligt att återuppta den svenska civila fartygsproduktionen torde emellertid vara att ett statligt varvstöd utgår på ungefär samma nivå som i övriga OECD-länder. Enligt vår mening bör regeringen snarast utreda förutsättningarna för den svenska civila fartygsproduktionen och hur ett svenskt varvsstöd skulle kunna se ut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den civila fartygsproduktionen samt förutsättningarna för ett svenskt varvsstöd.
Stockholm den 25 januari 1994 Lars-Erik Lövdén (s) Kurt Ove Johansson (s)