Som en följd av ett allt svårare konkurrensläge och ett
slopande av det svenska varvsstödet har stora delar av den
svenska varvsindustrin avvecklats. I stort har
nyproduktionen upphört av civila fartyg medan underhålls-
och reparationsarbete bedrivs i viss omfattning.
Avvecklingen av den svenska varvsnäringen blev en
smärtsam process. Tusentals arbetstillfällen försvann och
mångårigt kunnande skingrades. Krisen inom
varvsnäringen blev också kostsam för samhället.
Avvecklingen av det svenska varvsstödet följdes inte av
en avveckling av stödet i andra länder. I stort sätt alla
OECD-länder som har varvstradition har någon form av
varvsstöd. Såväl kontantstöd som kreditgarantier är vanligt.
Fartygsmarknaden och därmed marknaden för
varvsindustrin håller nu på att förändras radikalt. Allt fler
börjar tala om en förestående fatygsboom som en följd av
stigande fraktpriser och en föråldrad världsflotta som måste
förnyas. Sverige har i det nya marknadsläget några klara
konkurrensfördelar. Fortfarande finns ett stort tekniskt
kunnande om fartygsproduktion och specialisering, och ett
stort teknikinnehåll i nya fartyg gynnar också en utvecklad
industrination som Sverige. Nedskrivningen av kronan är
naturligtvis också en betydande konkurrensfördel.
En förutsättning för att det skall vara möjligt att
återuppta den svenska civila fartygsproduktionen torde
emellertid vara att ett statligt varvstöd utgår på ungefär
samma nivå som i övriga OECD-länder. Enligt vår mening
bör regeringen snarast utreda förutsättningarna för den
svenska civila fartygsproduktionen och hur ett svenskt
varvsstöd skulle kunna se ut.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om den
civila fartygsproduktionen samt förutsättningarna för ett
svenskt varvsstöd.
Stockholm den 25 januari 1994
Lars-Erik Lövdén (s)
Kurt Ove Johansson (s)