Denna motion har sin utgångspunkt i 1993/94:100 bilaga
13 som behandlar Näringsdepartementets budget.
Motionen utgår från att samverkan och samarbete
mellan företag och människor är grunden för tillväxt och
konkurrenskraft. Vi tror att samverkan är nödvändig för att
det enskilda ägandet skall kunna utveckla sin inneboende
förmåga till innovationer och sysselsättning. Vi anser därför
att det gemensamma ägandet i kooperativa företag och
andra ekonomiska verksamheter som räknas till den sociala
ekonomin måste få ett särskilt stöd.
Den sociala ekonomin är ett begrepp som används inom
EU och betecknar den företagsamhet som styrs efter
demokratiska principer och inte bara har ekonomiska utan
också allmännyttiga mål såsom exempelvis att skapa nya
arbetstillfällen.
Ryggraden i den sociala ekonomin är de kooperativa
företagen. I motionen använder vi denna benämning. Det
finns flera skäl till att stödja kooperativ företagsamhet och
kooperativ utveckling i vid mening. Det gör vi mot
bakgrund av en allmän betraktelse över vilka faktorer vi
tror är viktiga för en positiv näringslivsutveckling.
Samverkan och samarbete både mellan människor och
företag främjar ekonomisk tillväxt. Småföretag kommer
aldrig att utvecklas om de inte ingår som en del av olika
nätverk i vilka de samverkar med andra aktörer i samhället
och på marknaden. Det är därför lika viktigt att främja
nätverkens konkurrenskraft och effektivitet som de
enskilda företagens.
Nätverkens effektivtet är beroende av ett fungerande
samspel inte bara mellan de företag som ingår utan också
mellan företagen och andra aktörer såsom offentliga
myndigheter, politiska församlingar, kreditinstitut,
utbildningsanstalter, fackliga organisationer m.fl.
Den svenska modellen har byggt på samförstånd och
samarbete. Detta måste fortsatt vara grunden för
småföretagspolitiken. I detta sammanhang kan det
kooperativa samarbetet spela en stor roll. Samarbete och
samverkan betyder också att den enskilde småföretagaren
kan minimera sitt risktagande. Det leder till ökad trygghet
för den enskilde småföretagaren vilket är grunden för att
han skall vilja utveckla sitt företag.
Krav på ökad konkurrens och ökat risktagande kan
paradoxalt nog när det gäller småföretagsamhet vara
tillväxthämmande i stället för tillväxtfrämjande.
Man kan konstatera att i framgångsrika
småföretagsregioner i Europa exempelvis Baden
Württemburg i Tyskland och nordöstra Italien beror den
positiva utvecklingen just på att samhället präglas av
samarbete och trygghet. Innovationsprocessen i dessa
regioner främjas av de öppna kontakter som finns mellan
de olika aktörerna i samhället som underlättar
teknikspridningen. Därför bör inte enbart samverkan
mellan människor i personassociationer och mellan
primörproducenter i jordbrukskooperativ stimuleras utan
även samverkan mellan småföretagare i kooperativ form.
Småföretagares möjligheter att bedriva kooperativ
verksamhet har ju redan bekräftats genom det
gruppundantag som finns för ICA-handeln. Argumenten
för kooperativ samverkan mellan småföretag är desamma.
Genom samarbetet kan de sänka sina kostnader och öka
sina intäkter.
Kooperativ småföretagsutveckling
När det gäller den rådgivningsverksamhet som avser ny
småföretagsamhet spelar lokala kooperativa
utvecklingscentra (LKU) en betydelsefull roll. Dessa LKU
bör emellertid också ingå som en självskriven partner i den
nya regionala struktur som utvecklingsfonderna och de
regionala stiftelserna för kapitalförsörjning.
De kooperativa småföretagen kommer att ha en ännu
större betydelse i framtiden eftersom de nya jobben särskilt
kommer i tjänstesektorn. I denna sektor är det kooperativa
företagandet mera vanligt förekommande än inom
industrin. De nya jobben kommer framför allt att finnas på
områden där den personliga kompetensen och det
personliga engagemanget är viktigt.
Regeringen har som mål en ökad privatisering av den
offentliga sektorn. Detta mål kommer inte att uppnås utan
att man använder sig av kooperativ verksamhet i vid
mening. Förklaringen är mycket enkel. Det kommer inte att
vara tillräckligt lönsamt för privata företagare med vinsten
som mål att bedriva verksamhet inom många av de sektorer
där det offentliga i dag bedriver verksamhet.
Daghemsverksamhet, äldrevård och annan social omsorg
inklusive hälsovård med flera i dag väsentligen
personalintensiva sektorer som svarar för den större delen
av den offentliga sektorn är inga lönsamma sektorer för
privata entreprenörer. Om inte det offentliga garanterar
lönsamheten genom att betala höga ersättningar för utförda
tjänster. Det leder till att kostnaderna för det privata
alternativet blir högre än om man hade behållit
verksamheten i offentlig regi. Undersökningar har ju också
påvisat sådana negativa effekter av privatiseringen.
Kapitalförsörjning
För småföretagsamheten är kapitalförsörjningen
avgörande. Den är ännu mer betydelsefull för de
kooperativa företagen. Därför bör alla näringspolitiska
åtgärder som vidtas för att underlätta kapitalförsärjningen
för småföretagen också avse de kooperativa företagen. Vi
har redan påpekat detta när det gäller nyföretagarlånen.
Inga företagsformer skall diskrimineras. Detta strider ju
också mot de regler som finns i EES-avtalet. En sådan
inriktning måste fastställas i de riktlinjer som gäller för
respektive bolag och stiftelser. Det gäller vad vi förstår Atle
och Bure samt Industri- och nyföretagarfonden samt de
regionala bolag och stiftelser som finns eller avses att bildas.
En viss del av kapitalet i de regionala stiftelser som nämns
i propositionen bör öronmärkas för utveckling av företag
inom den sociala ekonomin. Om denna inriktning ej
uttrycks på ett klart sätt kommer aldrig den kooperativa
utvecklingen att kunna stimuleras.
Enligt vår uppfattning bör Industri- och
nyföretagarfonden bilda ett riskfinansieringsbolag för den
sociala ekonomins företag. Även Atle och Bure bör kunna
ingå som partner i ett sådant bolag. Ett sådant bolag skulle
också kunna samarbeta med det europeiska
finansieringsbolaget, Soficatra, som bildats med stöd från
Europakommissionen.
I Europa är det vanligt med ömsesidiga
kreditgarantiinstitut som ett instrument genom vilka
småföretagen samverkar för billigare lån. EG stöder genom
sitt småföretagsprogram spridningen av denna kooperativa
finansieringsform. Sådana ömsesidiga garantiinstitut anser
vi skulle vara av stor betydelse även i Sverige. Formerna
varierar i de länder där systemet finns, men innebär i
korthet att småföretagen i ömsesidig form ställer gemensam
säkerhet för medlemmarnas lån. Systemet ökar det enskilda
företagets förmåga att ta upp större krediter till lägre ränta.
Vi anser att NUTEK bör utreda detta.
Sociala innovationer
I propositionen behandlas också innovationspolitiken.
Man glömmer lätt att det svenska välståndet baserar sig på
sociala innovationer, att den tekniska utvecklingen har varit
en del av en både ekonomisk och social process. Både
kooperationen och det offentliga har varit viktiga
drivkrafter i denna process.
Kooperationens inneboende innovationsförmåga bör
därför stimuleras på samma sätt som i andra företag. De
stimulanser som riktas till innovatörer inom den privata
sfären bör också riktas till kooperationen.
Vad avser skattelättnader inom ramen för
innovationspolitiken bör ekonomiska föreningar inte
diskrimineras. Eftersom det kooperativa företaget är en
annorlunda associationsform och verkar efter andra
principer än det privata företaget bör de skattelättnader
som ges den privata sektorn få en motsvarighet när det
gäller de kooperativa företagen. Det är en annan grund till
att vi föreslår särskild riskfinansiering för de kooperativa
företagen.
NUTEK
NUTEK har det övergripande ansvaret för
småföretagspolitiken. Mot bakgrund av ovanstående bör
NUTEK verka aktivt för en utveckling av kooperationen.
En del av den budget som finns för
småföretagsutvecklingen bör avse dessa företag.
Framförallt kan stödet motiveras av den roll vi anser att
kooperationen kommer att ha i framtiden för att skapa de
nya företag som behövs för att klara tillväxt och
sysselsättning.
Det finns också ett antal andra punkter att peka på.
NUTEK har ansvaret för bl.a. Sveriges deltagande i
EU:s småföretagsprogram och kvinnors företagande. Inom
EU räknas kooperationen till småföretagsamheten
eftersom de flesta företag inom sektorn är små. EU:s
småföretagsprogram avser därför också kooperativa
företag. Samma förhållande borde gälla det svenska
småföretagsstödet. Därför anser vi att en särskild del av det
småföretagsprogram som NUTEK förvaltar skall inriktas
på kooperationen.
Det särskilda stödet till kooperationen kan också
motiveras med hänvisning till det kvinnliga företagandet
som regeringen vill stimulera. Kvinnor är mera benägna att
tillsammans lösa sina problem. De använder därför oftare
den kooperativa företagsformen. Många av de nya
kooperativa företagen har startats av kvinnor. När den
offentliga sektorn privatiserar kommer kvinnor att bli
företagare i högre grad än tidigare. Dessutom kommer
kvinnor som är egenföretagare att arbeta tillsammans med
andra kvinnliga företagare i olika slag av nätverk m.m.
Detta kvinnliga nätverksbyggande bör också stimuleras.
NUTEK har enligt regeringens övervägande möjligheter
att stimulera verksamhet hos privata organisationer som ger
råd och information till nyföretagare. Enligt motionärernas
uppfattning bör denna stimulans också riktas till de
organisationer som har till uppgift att ge råd och
information till nya kooperativa företag. Som exempel på
sådana organisationer kan nämnas Kooperativa institutet,
LKU, Organisationen för personalägda företag, SELF
Management m.fl.
NUTEK är fr.o.m. budgetåret 1994/95 ansvarig för en
del av den officiella statistiken bl.a. vad avser
nyetableringar. Vi anser att NUTEK skall ha ett särskilt
ansvar för statistik som gäller kartläggning av kooperativ
näringsverksamhet i olika branscher. En sådan statistik
kommer att bli allt viktigare på grund av att vi tror att
många nya företag kommer att vara kooperativa.
EU rekommenderar medlemsstaterna -- vilket följs i hög
utsträckning -- att förbättra sin statistik beträffande
verksamheterna inom den sociala ekonomin. I och med den
centrala registrering som sker av ekonomiska föreningar
underlättas det statistiska arbetet.
Medel för detta kan tas från det särskilda anslag som
finns för utredningar under B 2. Detta anslag kan också
finansiera den utredning som vi föreslagit om inrättande av
ömsesidiga kreditgarantibolag för småföretag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en aktiv näringspolitik för
kooperativ utveckling.
Stockholm den 24 januari 1994
Roland Sundgren (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Nils T Svensson (s)
Anita Johansson (s)