Problemen i såväl den svenska som internationella
ekonomin har visat på uppenbara svagheter i hittills
rådande ekonomiska system och ideologier. Både den
avreglerade marknadsekonomin och den reglerade
planekonomin har i stora stycken misslyckats i tillväxt och
fördelning av ekonomiska resurser och nyttigheter.
Konsumentinflytandet har kraftigt försvagats som en följd
av bank-, finans- och fastighetskriser. En skuldtyngd
befolkning måste under lång tid bära ansvaret för de
ekonomiska systemens och incitamentens misslyckanden.
Samma kritik och fenomen kännetecknar inte de
kooperativa företagen. Den kooperativa idén och
företagsformen synes tidlös som metod att lösa människors
behov. När nu behoven och förutsättningarna förändras, är
det intressant att konstatera att de kooperativa företagen
snabbt rustar sina strategier, verksamheter och ledningar i
syfte att än bättre kunna tillvarata konsumenternas
intressen.
I tider av hög arbetslöshet har dessutom friställda
arbetare och tjänstemän gått samman och bildat
arbetskooperativa företag som visat sig konkurrenskraftiga
också i högkonjunktur. Regionalpolitiskt kan kooperativ
verksamhet få stor betydelse. Konsumenter och anställda
kan etablera nyttig verksamhet i en ort där privat eller
offentlig verksamhet har misslyckats. När nu delar av den
offentliga verksamheten avregleras, är kooperationen i
olika former ett alternativ vid sidan om ren privatisering.
Att hushålla med knappa resurser är en kunskap som
kooperationen traditionellt försökt sprida till sina
medlemmar. Denna kooperativa konsumentupplysning är
viktig att stödja i tider då den privata konsumtionen
minskar och hushållens ekonomiska problem tilltar.
Erfarenhetsmässigt ökar också medlemskapet i kooperativa
föreningar just i tider av ekonomisk nedgång i samhället.
EG och kooperationen
Inom EG råder en omfattande medvetenhet om den
kooperativa företagsformens betydelse och
framtidsutsikter. Neutraliteten mellan olika företagsformer
är en given utgångspunkt i EG:s olika regler.
Företagsformer måste behandlas lika ur olika synpunkter
för att mångfald och valfrihet skall kunna råda i
marknadsekonomin.
EG har emellertid gått ett steg längre än att enbart ur
formell synpunkt likställa privata företag och kooperativa
företag. I EG talar man sedan några år om den sociala
ekonomin som omfattar kooperativa företag, ideella
företag och stiftelser som bedriver ekonomisk verksamhet,
samverkan mellan småföretag samt allmännyttiga och
offentliga företag. Dessa företagstyper utgör tillsammans
den sociala eller alternativa ekonomin. Ryggraden är de
kooperativa företagen. I flera EG-länder har dessutom den
kooperativa företagsformen speciella ekonomiska
förmåner i skattelagstiftningen eller i form av tillträde till
speciella finansieringsformer.
EG har antagit ett flertal arbetsprogram i syfte att stödja
den kooperativa företagsformen och andra aktörer inom
begreppet den sociala ekonomin. En särskild kommissionär
i EG-kommissionen bevakar den sociala ekonomins
intressen.
Diskriminering av kooperationen i Sverige
Den svenska regeringen har lagt fram ett antal
propositioner som alla i strid med EG:s regler och anda
diskriminerar den kooperativa företagsformen direkt eller
indirekt.
Några exempel är:
1. småföretagarlån kan endast ges till aktiebolag 2.
krediter får endast beviljas genom aktiebolag 3.
regler om offentlig upphandling går längre än EG-
reglerna och riskerar lokala, folkliga lösningar 4.
bankgarantin omfattar inte de sparformer som bedrivs
inom konsumentkooperationen, t.ex. KF:s sparkassa och
HSB:s bosparkassa 5.
ny företagsbeskattning med slopad avdragsrätt för
insatsräntor 6.
den nya konkurrenslagen
Härutöver har regeringen i olika utredningar och interna
promemorior försvårat för den kooperativa formen. Det
gäller det nyligen antagna förslaget till husläkarsystemet
samt valfrihetsförslaget inom skolans område som kan dra
undan intresset från kooperativa alternativ.
I dessa av riksdagen beslutade ärenden kontrasterar
slutsatser och effekter mot såväl EG:s regler som tidigare
uttalanden i regeringsförklaring, Kooperativa rådet m.fl.
Den kooperativa företagsformen kan komma att spela
en betydelsefull roll i förstärkningen av
konsumentinflytande och i den offentliga sektorns förnyelse
och framväxten av alternativa finansiella system.
Det är därför av utomordentlig vikt, att riksdagen inte
bara erkänner den kooperativa företagsformens
likaberättigande, utan också positivt stödjer den i olika
sammanhang.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den kooperativa
företagsformens användning skall uppmuntras och
stimuleras,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast
lägger fram förslag om sådan ändring i den gällande
lagstiftningen att verksamhet som bedrivs i kooperativ form
får arbeta under samma villkor som annan organiserad
verksamhet.
Stockholm den 24 januari 1994
Roland Sundgren (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Anita Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Oskar Lindkvist (s)
Nils T Svensson (s)