Statens ansvar för att värna om en så stabil varuförsörjning och service som möjligt har hittills ansetts vara en regionalpolitisk fråga som enbart berört glesbygden.
Man har där byggt upp ett system som inneburit att glesbygdsbutikerna kunnat överleva genom att ha ombudsservice för monopolföretag och av samhället auktoriserade säljorganisationer. Att dessa hanterar sitt ansvar på ett rimligt sätt är många gånger ett överlevnadsvillkor för butikerna. Vi har nu senast fallet med Tipstjänst och avvecklingen av offline-systemet. Det gäller självklart också andra liknande system, t.ex. Penninglotteriet, ATG, Apoteksbolaget och Systembolaget. Ombudsservicen ger butikerna vissa kompletterande intäkter och ger ett samlat serviceutbud som drar till sig de kunder som behövs för kommersiell överlevnad.
Det är väsentligt att denna typ av monopolföretag tar sitt ansvar och inte utnyttjar sin situation på marknaden genom en orimlig press på de mindre detaljhandelsföretagen. Det gäller då inte enbart butiker i glesbygd. Problemen börjar bli allt tydligare även för den boendenära servicen i städer och tätorter. Kommunernas försök att se till att alla kommundelar åtminstone har en basservice motverkas av nya avtalsvillkor som ställs av monopolföretagen. Kommunerna drabbas också av ökade kostnader när den boendenära servicen försvinner. En utarmning av denna innebär att kostnaderna för färdtjänst och hemtjänst fördyras. Det som blir vinst i företagen betalas alltså indirekt via de kommunala skatterna.
I de statligt helägda företagen borde ägaren kunna se till att de regler som tas fram inte drabbar de medborgare som är beroende av närservice på ett orimligt sätt. Det gäller inte minst äldre och handikappade.
Exemplet Tipstjänst visar på svårigheterna i detta avseende. Införandet av online-systemet hotar att slå ut en mängd små serviceenheter som inte kan komma upp i den omsättning som Tipstjänst kräver.
En komplicerande faktor är också att den nya konkurrenslagen kan förhindra att de mindre företagen samverkar om ekonomiska villkor och andra affärsvillkor mot sådana monopolparter. En enskild tobakshandlare har självklart svårt att hävda sig mot Tipstjänst och Penninglotteriet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en snabb konsekvensutredning av teknikutvecklingens effekter på närservicen,
2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en analys av konkurrenslagens samverkansreglers effekter för mindre serviceföretag,
3.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om monopolföretagens ansvar.
Stockholm den 24 januari 1994 Inga-Britt Johansson (s) Sinikka Bohlin (s) Leo Persson (s) Ulla Pettersson (s) Monica Öhman (s)