Det skånska näringslivet fungerar som en nödvändig
motor för den regionala utvecklingen men näringslivets
framgång är i sin tur starkt beroende av andra övriga
sektorer inom regionen. Därför ingår denna motion
tillsammans med fem särskilda motioner om utbildning,
kommunikationer, kultur inkl. turism, miljö och försvar, i
en övergripande motion om ökat regionalt självstyre i
Skåne.
Nuvarande näringslivsstruktur
Skåne omfattar nästan 1 100 000 invånare varav 290 000
i Kristianstads län.
På företagssidan är inslaget av jordbruk och
livsmedelsindustri stort, särskilt i Kristianstads län där dessa
näringar har en hög andel av den totala sysselsättningen.
Men även annan ''skyddad'' alltså inte konkurrensutsatt
industri (=S-sektorn) -- särskilt småhus, snickerier och
byggmateriel -- samt viss arbetsintensiv industri (=A-
sektorn) har höga andelar av regionens näringsliv.
Samtidigt finns särskilt i Malmö- och
Helsingborgregionerna stora inslag av relativt
konkurrenskraftig industri, nämligen kunskapsintensiv
industri (=K-sektorn) med hög andel tekniker i
produktionen samt FoU-intensiv industri (=F-sektorn)
inom bl.a. elektronik och läkemedel.
Inom regionen finns ca 540 000 arbetsplatser, varav ca
140 000 i Kristianstads län. Industrisysselsättningen är
större än i riket beträffande S- och A-sektorerna men
mindre beträffande K- och F-sektorerna.
Problembeskrivning
Skåne har påbörjat en anpassning till framtidens
näringslivsstruktur som är mer uppbyggd på tjänste- och
serviceproduktion än varuproduktion. Men strukturen är
ojämn inom regionen med störst problem i den östra delen.
Dessutom är näringslivet otillfredsställande differentierat
med en otillräcklig andel av framtidsinriktad industri.
Regionens problem hänför sig till den hemmainriktade och
mindre kvalificerade löneintensiva industrin. Sammantaget
får nog Skåne -- inte minst med tanke på vårt jordbruk --
anses vara den del av Sverige som mest liknar EU.
Under flera år har ett stort antal personer varslats om
uppsägning och en lång rad företag gått i konkurs men
denna våg anses nu närmast ha ebbat ut.
Arbetsmarknadsläget i Skåne är ytterst besvärligt med
en dyster avslutning på 1992. Vid årsskiftet 1993/94 var 118
103 (jfr med 97 527 vid föregående årsskifte) arbetssökande
inskrivna vid de skånska arbetsförmedlingarna. Av dessa
var 47 526 (jfr 38 855) personer öppet arbetslösa och
beredda att ta ett arbete omedelbart, varav 11 465 (jfr 10
129) ungdomar. Här föreligger dessutom stora regionala
variationer som exempelvis en arbetslöshetsandel om 12,4
(jfr 8,5) resp 10,7 (jfr 8,5) % i Malmö och Helsingborg mot
3,5 i Osby. I Malmö och Helsingborg var 13 382 (jfr 10 038)
resp. 5 754 (jfr 4 841) personer öppet arbetslösa, varav 3 168
(jfr 2 490) resp. 1 322 (jfr 1 296) ungdomar. Läget kan
kortfattat beskrivas som en allvarlig försämring under 1993
med en oacceptabelt hög arbetslöshet, hög
långtidsarbetslöshet, hög ungdomsarbetslöshet och hög
arbetslöshet bland kvinnor.
Internationaliseringens konsekvenser
Den svenska internationaliseringen gör visserligen
landet extremt utlandsberoende men ger också extra
möjligheter för vårt näringsliv. Denna internationalisering
har givetvis kraftigt ökat genom EES-avtalets
ikraftträdande. Men ett svenskt EU-medlemskap kommer
i än högre grad att påverka de svenska regionerna och
kommunerna.
Skåne får här viktiga fördelar av sitt geografiska läge.
Enligt EU ligger vi visserligen långt ifrån dess centrala delar
men inte i den s.k. periferin där man placerar resten av
Sverige. Dessutom ökar naturligtvis tillgängligheten
gentemot kontinenten genom tillkomsten av
Öresundsbron. Allt detta ökar de skånska
utvecklingschanserna för båda länen. Nettoeffekten av
plus- och minusfaktorerna blir av allt att döma positiv för
regionen. Effekten för Malmöhus län kan bli starkt positiv
men för Kristianstads län sannolikt svagare.
Den positiva utvecklingen kommer inte ''gratis'' utan
förutsätter viktiga omställningar i näringslivet. Även här
föreligger stora regionala skillnader, där
omställningskraven blir starkare i östra Skåne.
Skånsk näringslivsmobilisering
Den oundvikliga internationaliseringen kan bli en
möjlighet till en ny och positiv utveckling, där skånskt
näringsliv får en nyckelroll och blir ett centrum i en ny
geografisk Nordeuropabild.
Detta sker inte av sig självt. För att det ska bli realitet,
krävs en stor målmedvetenhet, en gemensam idé och ett
samlat handlande från de regionala näringspolitiska
aktörerna. Skåne har starka argument som stöder dess
placering i ett större regionalt sammanhang. Starka
argument finns också i täthet och närhet till regionalt
tillgängliga nätverk av företag och kompetens. Skåne har
traditionellt en svagare koppling inte bara affärsmässigt
utan också kulturellt till resten av den egna nationen.
Skånskt näringsliv har två sidor. Hemmaorienteringen är
mycket påtaglig. Samtidigt finns i Skåne en ansamling av
tillväxtföretag av viss storlek som saknar motstycke i de
flesta andra delarna av Sverige.
Gemensam grundsyn
De näringspolitiska aktörerna i Skåne måste, för att
uppnå kraftsamling runt en gemensam idé, samlas runt
gemensamma värderingar. En sådan grundsyn har tre
element.
Skånes styrka. -- Kombinationen av Skånes geografiska
lokalisering nära den europeiska kontinenten och en stor
täthet och korta avstånd mellan människor, kunskaper,
resurser och företag utgör Skånes framtida styrka. Detta
lägger grunden för Skånes profil som en region för
tillväxtföretag med deras krav på både täta och
internationella nätverk. Närheten till marknader,
människor och resurser runt södra Östersjön förstärks
ytterligare av ett EU-medlemskap, av Öresundsbron och av
utvecklingen i Östeuropa.
Tillväxtföretagande. -- Skånes företag är en nyckelfaktor
för regionens utveckling. Tillväxtföretagen har dels ett
egenvärde genom den ekonomiska aktivitet de skapar, dels
en betydelse som attraktionskraft för människor och
resurser till regionen. De leder utvecklingen genom sina
exempel. Skåne har en tradition av tillväxtföretagande som
är viktig att bära vidare och att utveckla med hänsyn till
förändringarna i den politiska och ekonomiska miljön.
Näringspolitikens roll. -- Framgång för
tillväxtföretagandet förutsätter en miljö och en
näringspolitik som förstår tillväxtens mekanismer och
drivkrafter. Detta handlar i första hand om en infrastruktur
som gör det lätt att vilja och kunna växa. Grundstenar i en
sådan infrastruktur är enkla och stabila spelregler för snabbt
växande företag, väl fungerande marknadssystem för de
resurser (kapital, lokaler, arbetskraft) som anskaffas i
turbulenta språng samt väl fungerande och samverkande
näringspolitiska organ.
Skånsk vision
Förutsättningen för en framgångsrik kraftsamling av
skånsk näringspolitik är, att alla näringspolitiska aktörer
kan och vågar spänna kraften i en vision om vart man vill
sträva att nå.
Den skånska visionen kan beskrivas på många olika sätt.
I ett förslag till en ny näringspolitik för tillväxtföretagande
i regionen (Ahrens & Partners;1991-12-17) skedde det på
följande (här något förkortade) sätt:
År 2000 har Skåne vänt sitt perspektiv från Sverige till
Europa. En ny kartbild har ritats, med regionen södra
Östersjön. För Skåne är Danmark, norra Tyskland, Polen
och Sverige söder om Jönköping intressantare än resten av
Sverige. Som regionalt centrum för norra Europa blir Skåne
en medelpunkt. Skåne blir ett nyckelområde för Europa
mer än för Sverige(!). För Europa blir Skåne ett fäste för
affärer med Norden. Språkkunskaper av betydelse för
arbete i hela regionen har fått en nytändning på alla nivåer
och i alla delar av det ekonomiska livet.
År 2000 har antalet snabbväxande företag i Skåne
fördubblats, liksom deras volym. Ur nätverken mellan de
många redan existerande tillväxtföretagen har vuxit en ny
generation skånska tillväxtföretagare. Högskola och
universitet har fått särskilda linjer om tillväxtföretagets
arbetssätt och metoder. Näringspolitiska organ och banker
specialfokuserar tillväxtföretagen.
År 2000 har detta bidragit till att göra Skåne till ett av de
attraktivaste områdena att bo i.
Kortfattat uttryckt är visionen att Skåne ska vara
Sveriges medelpunkt i norra Europa år 2000.
För att nå denna vision krävs många olika insatser. Det
handlar framför allt om att företag och människor i Skåne
ska vinnas för saken. Det är först om dessa krafter sätts i
rörelse, som Skåne kan bygga den grund som gör
centrumtanken intressant och trovärdig för andra i
regionen.
Strategins syfte är att attrahera människor och företag
som vill växa i en miljö som ger goda förutsättningar för
detta. En sådan strategi innebär främst att man behöver
precisera och tydliggöra Skånes profil som tillväxtregion.
Särskild jordbruksoffensiv
Utgångspunkten är att ett lantbruk också är ett företag
och att vad ovan anförts om näringslivsmobilisering därför
ska gälla även på jordbrukssidan. Men naturligtvis finns
vissa skillnader som nu ska behandlas.
I Skåne finns särskilda goda -- till natur och klimat
hörande -- förutsättningar men dessutom kompetens och
konkurrenskraft med både kvalitet och pris. Målet måste
vara att vår jordbruksproduktion ska klara sin avsättning
både på den inhemska marknaden och på
exportmarknaderna och detta även i ett tufft EU-klimat.
Detta förutsätter en stark hemmabas och en uppgradering
av konkurrenskraften bl.a. genom att sänka
produktionskostnaden på animaliesidan. Det krävs därvid
en rejäl och långsiktigt planerad strukturrationalisering för
att uppnå nödvändiga storskalighetsfördelar; och detta
måste vara möjligt inom ramen för
konkurrenslagstiftningen. Satsningar måste ske för att
påskynda den pågående teknikutvecklingen. Vidare är det
viktigt med samverkan inte bara inom regionen utan även
över nationsgränsen och särskilt då med Danmark.
Information och rådgivning till jordbrukarna är ett viktigt
led för att nå målet.
Livsmedelskedjan startar i den primära
jordbruksproduktionen men fortsätter sedan i många led
för att till slut nå konsumenten. Här krävs
produktutveckling och rationaliseringar särskilt i
förädlingsindustrin, distributionshanteringen och
dagligvaruhandeln samt offensiva satsningar på
marknadsföring.
Jordbrukets uppgift ska inte bara vara att producera
livsmedel utan arealen måste också kunna användas för
produktion av protein och industriella råvaror.
Även andra areella näringar än jordbruket har sina
problem. Därför bör även situationen för
trädgårdsnäringen och fisket uppmärksammas.
För att nå uppställda mål och utnyttja verksamma medel
måste man satsa på ett avancerat forsknings- och
utvecklingsarbete med praktisk inriktning. Även här är
Danmark ett föregångsland. Där har etablerats tre
forskningscentra med tillsammans 120 medarbetare inkl. 35
forskningsstuderande och med löpande kontakt med 120
företag. Dessutom har igångsatts ett ramprogram om 1
miljon kronor. Detta är nu till största delen intecknat
genom projekt beträffande bl.a. bioteknologi,
köttforskning och mjölk. Vidare har man åtskilliga
marknadsföringsprojekt och flera industrinära
utvecklingsprojekt. Detta visar att även Sverige måste göra
kraftiga infrastrukturella satsningar med inriktning på
jordbruks- och livsmedelssektorn särskilt med tanke på vårt
närmande till Europa-marknaden. Så kan lämpligen ske
genom ett svenskt ramprogram på mycket hög
ambitionsnivå kring ett skånskt ''nätverksuniversitet''
bestående av Lunds Universitet med dess ekonomiska
högskola och tekniska högskola, Lantbruksuniversitetet i
Alnarp med dess anläggning på Balsgård samt Högskolan i
Kristianstad.
Det övergripande skånska jordbrukspolitiska målet ska
vara att först bli lika bra som Danmark och sedan bäst i
Europa.
För att undvika alla missförstånd bör tilläggas att denna
jordbruksoffensiv inte får ske på bekostnad av livsviktiga
dimensioner som öppna landskap och en god miljö.
Näringspolitiska medel
För att uppnå vårt skånska näringspolitiska mål att göra
Skåne till en stark region krävs att man använder
verksamma näringspolitiska medel på statlig, regional och
lokal nivå. I Sverige har vi dock hittills tillämpat en
restriktiv näringspolitik och även infört vissa rättsliga
begränsningar. Inom EU-länderna drivs däremot en aktiv
och kraftfull näringspolitik på både regional och lokal nivå
särskilt med utnyttjande av EU:s strukturfonder.
Nu behövs en översyn av den svenska regionala och
kommunala näringspolitiken. Detta är naturligt mot
bakgrund av att vår syn på regionalpolitiken ändrats från
fördelningspolitik till tillväxtpolitik. Nu gäller det att skapa
en fullständig infrastruktur för företag. I denna situation
föreligger ett starkt behov av lokal medverkan av alla
aktörer för utbyggnad av goda lokala näringslivsmiljöer.
Här gäller det att tillvarataga alla tillgängliga resurser och
bästa möjliga kompetens. En bred samverkan är nödvändig
och kan ske i många olika former. Det handlar om
samverkan mellan kommuner och företag på lokal nivå eller
mellan lokal och regional nivå. Utvecklingsprojekt i
programform bör igångsättas för samordning, planering och
målsättning vad gäller näringsfrämjande åtgärder.
Det bör kanske för undvikande av alla missförstånd
tilläggas att beträffande den nu aktualiserade aktiva
näringspolitiken uttryckligen fastslås att en
skattefinansierad näringspolitik inte får utformas så att den
åstadkommer någon snedvridning av konkurrensen.
Den nya svenska aktiva näringspolitiken ska inriktas på
att svenska företag ska få samma möjligheter som
konkurrerande företag inom EU. För Skånes del är det
extra viktigt med omprövning av den svenska kommunala
och regionala näringspolitiken med hänsyn till närheten till
vår danske EU-granne. En modell skulle kunna vara att
Skåne får bli en näringspolitisk friregion.
Skånska Rådet
Ett lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning
förutsätter en bred regional samverkan inom Skåne. Därför
måste det finnas ett regionalt utvecklingsorgan som
stimulerar till en fruktbar samverkan mellan
parlamentariska organ, myndigheter och näringsliv för
offensivt arbete med regionens frågor.
Denna näringspolitiska grupp -- här döpt till
''Skånska Rådet'' -- har till huvuduppgift att hålla
grundsynen och visionen levande under lång tid, att verka
för samordning mellan de olika näringspolitiska aktörerna
och att driva vissa frågor som kräver gemensam hantering.
Till detta organ bör knytas ett regionalt forskningsråd
samt erforderliga regionala utvecklingsgrupper. Dessa
senare grupper bör behandla var och en sitt intresseområde,
exempelvis skilda näringslivsbranscher, jordbruk,
utbildning, kultur, kollektivtrafik och turism. Gruppernas
sammansättning anpassas till det aktuella intresseområdet
men bör innehålla företrädare från både myndigheter och
privata näringslivet.
En särskilt angelägen uppgift blir att etablera nära
danska kontakter.
Regional överlevnad
I nuvarande allvarliga arbetslöshetssituation handlar det
även om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Särskild
uppmärksamhet måste ägnas arbetslösheten i
storstadsområdena, som för Skånes del bara i Malmö och
Helsingborg uppgår till nästan 20.000 (jfr med 15.000
föregående år) personer. De sociala effekterna av hög och
långvarig arbetslöshet kan på goda grunder antas vara
större i storstaden än i andra delar av landet. Dessutom
kommer en sådan arbetslöshet att ge allvarliga skador på
hela samhällsekonomin. Samtidigt bör också framhållas att
tillväxtgenererande insatser i storstadsområdena positivt
kommer att påverka utvecklingen i hela landet. Därför
gäller det att satsa särskilt på bl.a. tidigareläggning av
infrastrukturella investeringar och omfattande
upprustningsprogram beträffande offentliga byggnader och
VA-system särskilt i de större skånska städerna.
Men även jordbrukspolitiska åtgärder krävs för att inte
totalt förstöra det skånska lantbrukets möjligheter inför
framtiden. Främst handlar det om att skapa svenska
ersättnings- och bidragsregler som till sitt innehåll är i
harmoni med EG och som dessutom är synkroniserat till ett
svenskt EG-inträde. Därigenom beaktas även skånska
intressen.
I Skåne finns det en känsla av ''orättvis'' behandling i
förhållande till rikets övriga regioner. Realiteten i denna
bedömning kan bäst illustreras genom statsmakternas
fördelning av anslagen till regionala utvecklingsinsatser
mellan de olika länsstyrelserna i landet. Vid en rangordning
mellan de 25 länsstyrelserna placeras Malmöhus län
(tillsammans med det lilla Halland) lägst och Kristianstads
län näst lägst i tabellen. En sådan bild talar för sig själv.
Parlamentariskt mål
Denna regionala mobilisering måste ske inte bara i
organiserade utan naturligtvis även i demokratiska former.
Här har det skånska parlamentet sin givna plats, vilket
närmare behandlas i en särskild motion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skånskt näringsliv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ramprogram på jordbruks- och
livsmedelssektorn,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny regional och kommunal
näringspolitik,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Skåne som en näringspolitisk
friregion.
Stockholm den 24 januari 1994
Bengt Harding Olson (fp)
Margitta Edgren (fp)
Siw Persson (fp)
Olle Schmidt (fp)