Livsmedelstekniskt forsknings- och utvecklingsprogram
Livsmedelssektorn i Sverige har en omsättning på ca 94
miljarder kronor, vilket i relation till tillverkningsindustrin
motsvarar 14 procent. Omkring 70 000 personer sysselsätts
i livsmedelsindustrin. Totala antalet verksamma inom
jordbruk och livsmedelsindustri är 200 000.
Av de industrisysselsatta i Malmöhus- och Kristianstads
län återfinns 20 respektive 15 procent inom
livsmedelssektorn. Detta visar eftertryckligt såväl Skånes
dominans inom livsmedelssektorn som sektorns betydelse
för det skånska näringslivet.
Södra Sverige och speciellt Skåne har de bästa
förutsättningar att bli en dynamisk region vad gäller
livsmedel då Sverige blir fullvärdig medlem i den
europeiska gemenskapen. Det är här konkurrensen från
EU-länderna först kommer att bli märkbar. I det
sammanhanget kommer en ökad forskningsaktivitet inom
det livsmedelstekniska området i vid mening att kunna få
avgörande betydelse.
Forskningskompetens av betydelse finns i dag vid de
livsmedelstekniska avdelningarna vid Lunds universitet,
Lunds tekniska högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet
i Alnarp, Lund, Svalöv och Balsgård samt vid
Ekonomihögskolan i Lund. Dessutom finns FoU-
verksamhet inom de större företagen och vid olika institut
exempelvis Köttforskningsinstitutet.
Kompetens inom förpacknings- och
distributionsområdet finns hos Packforsk i Stockholm/Kista
och SIK-Svenska Livsmedelsinstitutet i Göteborg. En
samverkan genom en filial av dessa institut till Lund skulle
innebära lättare och närmare kontakter med livsmedels-
och förpackningsindustrin, IDEON Agro Food samt
forskarna vid LU/LTH.
FoU-verksamhet i olika länder
De privata FoU-insatserna inom livsmedelssektorn har i
Danmark och Frankrike ökat de senaste åren, medan de i
Sverige har minskat med 16 procent mellan 1989 och 1991.
Antalet personer verksamma inom forskning och utveckling
har under samma period minskat med ca 28 procent i
Sverige. Framför allt har antalet högt utbildad
forskningspersonal minskat. Antalet forskarutbildade har
reducerats till hälften.
Beträffande statligt finansierad FoU hade Sverige redan
1989 såväl reellt som relativt en lägre andel i jämförelse med
Danmark och Frankrike. Sedan 1989 har de statliga
anslagen till FoU i Sverige varit relativt konstanta. Andelen
som gått till statliga ramprogram har varit ringa.
I Danmark och Frankrike har gjorts stora satsningar på
olika ramprogram. FÖTEK (Det Födevareteknologiske
Forsknings- og Udviklingsprogram 1990--1994) har en årlig
budget på 200 miljoner DKR, varav den danska staten
tillskjuter hälften av beloppet och den andra hälften
kommer från branschen. I Frankrike finns programmet
Aliment 2000 och dess uppföljare Aliment 2002 och
Aliment Demain.
Jämförelsen med Danmark och Frankrike, som blir två
av våra mest betydelsefulla framtida konkurrenter inom
livsmedelssektorn visar, att det är dessa länder som just är
framträdande livsmedelsproducenter inom EU, som har
klart formulerade ramprogram. I Sverige har inte
preciserats något utvecklingsprogram för jordbruks- och
livsmedelssektorn och inte heller vilken roll och inriktning
som forskning och utveckling inom detta område skall ha.
Vi anser detta vara en stor brist. En behovsanalys som
genomförts avseende FoU inom sydsvensk
livsmedelsindustri visar att det kunnande som finns vid
universiteten dåligt utnyttjas av framför allt de små och
medelstora företagen. Behovet av kunskap omfattar såväl
teknik som ekonomi.
Det behövs en samlad syn på forsknings- och
utvecklingsarbete för livsmedelsindustrin
För att framgångsrikt kunna konkurrera på marknaden
i framtiden behöver livsmedelsindustrin mer kvalificerade
produkter, högre kompetens och en bättre kunskapsbas.
Det kräver också ökat kunnande om konsumenter och
konsumentmarknaden.
En samlad insats, liknande den danska, kan vara av
avgörande betydelse. Nationella mål och ramprogram
behöver tas fram i samverkan mellan staten och
livsmedelsindustrin. Båda parter bör kunna bidra med
ekonomiska och personella resurser.
Att skapa ett livsmedelstekniskt forsknings- och
utvecklingsprogram, sammanhållet i ett livsmedelstekniskt
forskningscentrum och som samordnat utnyttjar alla de
resurser som finns i Skåne är ett viktigt steg mot bevarandet
och vidareutvecklingen av landskapets livsmedelsindustri.
Avsikten med ett forskningsprogram som detta är att
Skåne då skulle kunna visa på hur livsmedelsindustrin
ytterligare kan utvecklas med hela Europa som marknad
och i full konkurrens.
Vi är medvetna om att riksdagen så sent som våren 1993
fattade beslut om forskningspolitikens inriktning. Inte desto
mindre vill vi här påtala vikten av att vi i Sverige har ett
långsiktigt forsknings- och utvecklingsprogram för
jordbruks- och livsmedelsområdet.
En första början kan vara att t.ex. NUTEK får i uppdrag
att utarbeta ett program för livsmedelssektorn. Som
jämförelse hänvisar vi till det program för träteknisk
forskning som riksdagen biföll i samband med den
forskningspolitiska propositionen våren 1993. Medel skulle
i detta fall komma från SLU, SJFR och NUTEK. Liknande
konstruktion för att finansiera det av oss föreslagna
livsmedelstekniska programmet bör vara möjligt.
Stiftelsen för strategisk forskning, som har till ändamål
att stödja naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk
forskning som har hög vetenskaplig kvalitet och som
bedöms vara av betydelse för att långsiktigt stärka Sveriges
konkurrenskraft, kan även tänkas som finansiär.
För övrigt skulle vi kunna tänka oss en skiss till program
enligt följande.
Till ovan nämnda program knyts en ledningsgrupp med
företrädare för sydsvensk forskning, näringsliv och
förvaltning inom livsmedelssektorn. Med utgångspunkt
från denna grupp byggs ett kvalificerat nätverk upp för
FoU-satsningen avseende såväl marknads- som
livsmedelsteknisk kompetens.
I samverkan med näringsliv och berörda organisationer
investeras i ett forskningsinstitut med kompetens såväl
inom marknadsföring som inom produktutveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett livsmedelstekniskt
forsknings- och utvecklingsprogram för att stärka
livsmedelssektorns konkurrenskraft.
Stockholm den 24 januari 1994
Inga Berggren (m)
Jan Backman (m)
Knut Wachtmeister (m)
Per Stenmarck (m)