Den geologiska undersökningsverksamheten är av stor
strategisk betydelse för att få fram geologisk information
som behövs inom områdena miljö och hälsa, fysisk
planering, och hushållning med naturresurser,
naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och
totalförsvar. Den baskartering som görs är förutsättningen
för den för vårt land viktiga prospekteringen efter malm och
industrimineraler. Ansvarig myndighet för den geologiska
undersökningsverksamheten är den centrala
förvaltningsmyndigheten Sveriges geologiska undersökning
(SGU).
Sverige är fortfarande klart intressant ur
malmprospekteringssynpunkt och anses ligga på femte plats
av världens mest prospekteringsintressanta länder.
Bergslagen och Norr- och Västerbotten tillhör Europas
viktigaste områden för potentiella malmfyndigheter.
Värdet av de svenska malm- och mineraltillgångarna måste
fortfarande anses högt.
Prospektering är grunden för den brytning av malm och
industrimineraler som ska ske i framtiden och är till sin
natur långsiktig. Samtidigt är risktagandet högt och därför
är prospekteringsverksamhet svår att säkert göra
företagsekonomiskt lönsam. Om den kortsiktiga
marknaden får styra prospekteringen så dras den ned när
malmpriserna är låga och blir gärna en prospektering som
bedrivs omedelbart i närheten av befintliga gruvor.
I nästan alla länder där prospektering bedrivs sker någon
form av statlig prospektering eller ges stöd till sådan
verksamhet. Det innebär att utländska intressenter i
Sverige saknar en naturlig kompetent statlig
samarbetspartner. I den inkrökta näringspolitik som för
närvarande bedrivs i Sverige har detta överlåtits åt
marknaden, men man kan ju inte vänta sig att LKAB och
Boliden AB särskilt hårt ska arbeta för att hjälpa
konkurrenter. Själva tycks dessa bolag ha ett svalt intresse
för prospektering för egen del.
Till gruvverksamhet är kopplad en rad andra
verksamheter förutom malmbrytning och
metallproduktion. Gruvverksamheten har gett möjligheter
att utveckla konkurrenskraftig export av gruvteknik,
gruvmateriel och konsultverksamhet. Den har också varit
en bas för forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Geologisk undersökning och prospektering kan därför
sägas vara förutsättningar för ett helt produktionssystem.
Utan t.ex. järnmalmsbrytning i landet skulle svensk
stålindustri få problem. Om stålindustrins tillverkning av
plåt, balkar och profiler upphör påverkas
transportmedelsindustrin och annan verkstadsindustri.
Enligt mineralråvarukommitténs betänkande SOU
1989:2 skulle prospekteringsnivån behöva höjas till ungefär
24O miljoner kronor per år i dåtidens penningvärde för att
kompensera för den brytning av ädelmalmsförekomst som
då förekom (exklusive Aitikgruvan i Gällivare). 1990 hade
prospekteringsnivån sjunkit till cirka 120 miljoner kronor
per år och är nu nere i cirka 50 miljoner kronor.
Möjligen kan nu enligt rapporter från Mineralkontoret
intresset öka när metallpriserna går upp. Men till den
nödvändiga prospekteringsnivån är steget långt. De statliga
inmutningarna säljs ut billigt. Risken finns att utländska
intressenter lägger beslag på dessa objekt och lägger dem i
malpåse för att förhindra konkurrens med egen produktion.
1992 års beslut att avveckla den statliga
prospekteringsverksamheten via NSG har lett till den
drastiska minskning av prospekteringen som vi då varnade
för. Verksamheten vid SGAB har upphört. Trots frånvaron
av det statliga stöd som finns i andra länder har en del
privata företag fortsatt prospekteringen i vårt land. Detta
visar att det fortfarande finns en potential för framtida
malmutvinning. Den låga prospekteringsnivån utgör
emellertid ett hot mot hela gruvverksamheten utanför
Malmfälten.
Ett statligt bolag för prospektering och stimulans av
annan prospektering på rent kommersiella grunder bör
startas. Detta bolag skulle kunna vara en intressant
samarbetspartner för andra seriösa bolag. Det skulle kunna
ta fram nya objekt, genomföra djupprospektering, förädla
redan kända objekt och presentera olika objekt för andra
intressenter m.m.
Det är heller inte omöjligt att ett sådant bolag skulle
kunna åta sig prospekteringsuppdrag och
malmvärderingsuppdrag på Kolahalvön som har rika
mineraltillgångar och där nya möjligheter öppnats. Ett
statligt bolag av detta slag skulle också kunna ge ett statligt
inflytande att bromsa oseriös gruvverksamhet och hjälpa
staten förhindra miljöskadlig gruvverksamhet.
Tack vare geologutbildningen vid Högskolan i Luleå och
den samlade kompetens som finns i Luleåregionen efter
SGAB:s avveckling av verksamheten bör en lokalisering av
ett statligt bolag av detta slag till Luleå vara lämplig. Det är
också angeläget att baskarteringsverksamheten i Norr- och
Västerbotten utökas så att prospekteringsverksamhet där
underlättas de närmaste åren. Karteringsverksamheten i de
prospekteringsintressanta områdena i denna region borde
slutföras tidigare än det nu uppställda målåret 2010 utan att
övrig verksamhet behöver minskas. För snabbare
baskarteringsverksamhet i Norr- och Västerbotten bör
ytterligare 15 miljoner kronor nästa budgetår tillskjutas
SGU. Målåret bör tidareläggas till år 2002.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att starta ett statligt
mineralutvecklingsbolag,
2. att riksdagen ökar anslaget till geologisk
undersökningsverksamhet med 15 miljoner kronor för att
uppnå snabbare undersökningsverksamhet i Västerbottens
och Norrbottens län.
Stockholm den 22 januari 1994
Bengt Hurtig (v)
Rolf L Nilson (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)