De statliga företagen har mycket stor betydelse för sysselsättningen i de s.k. skogslänen. De statliga företag som är verksamma inom basnäringarna, skogs-, gruv- och stålindustrin, är i huvudsak lokaliserade till dessa områden. Detsamma gäller också Vattenfalls vattenkraftproduktion. En utförsäljning av de statliga företagen på ett sådant sätt som riksdagens borgerliga majoritet har fattat beslut om kan komma att leda till mycket svåra följder för sysselsättningen inom det nämnda området. Det finns, enligt vår mening, inte anledning att sälja ut välskötta företag, som ger ett bra ekonomiskt resultat över en konjunkturcykel. Vi motsätter oss bestämt utförsäljning av de naturtillgångar, som staten äger. Det gäller inte minst vid en försäljning av statens nya skogsblock, Domänverket, ASSI, NCB men givetvis också Vattenfall och LKAB. Skogsblocket vill man sälja ut innan företaget ens är bildat. Risken är bl.a. av denna orsak att företaget säljs till underpris såsom blev fallet med exempelvis Celsius och SSAB. I dag kan vi konstatera att privatiseringen av SSAB var en utomordentligt dålig affär för staten. Värdet på konvertiblerna har fördubblats på ca två år. Staten har gett bort miljardbelopp. Att man bildar en stalig skogskoncern tycker vi är bra, det har vi socialdemokrater lagt förslag om redan tidigare. Våra motiv var att vi skulle få en statlig skogskoncern som är konkurrenskraftig, definitivt inte privatisering. Ett statligt skogsblock behövs som motvikt mot de stora privata bolagen. Det finns också en uppenbar risk att en privat köpare inte är beredd att ta det långsiktiga ansvar som krävs i dessa branscher. I stället finns en risk att köpet sker av kortsiktiga intressen, som t.ex. att komma åt råvarubaser eller marknadskanaler. Detta kan då innebära att tillverkningsenheter inom regionen läggs ner med förödande lokala konsekvenser.
Det förändringsarbete som har skett av de statliga företagen under den socialdemokratiska regeringsperioden har varit inriktat på att stärka och omorganisera företagen för att uppnå ett bättre resultat. Detta arbete har lyckats mycket bra, och de statliga företagen är i dag en mycket välskött företagsgrupp. Efter en i vissa delar svår omvandlingsprocess under 1980-talet utmärker sig nu den statliga företagsgruppen för goda resultat.
Vi motsätter oss inte fortsatta förändringar av detta slag, som även kan innebära försäljning av olika enheter. Däremot motsätter vi oss bestämt den utförsäljning på ideologiska grunder, som riksdagen efter regeringens förslag har fattat beslut om. Det innebär att staten i så fall säljer till underpris, vilket gynnar köparna på skattebetalarnas och de anställdas bekostnad.
Under hösten 1992 träffades också en uppgörelse om moratorium inom detta område, innebärande att man inte skall fullfölja den omfattande utförsäljning som planerats. I de eventuella fall som försäljning kan bli aktuell skall man samråda om detta. Den borgerliga regeringen har inte levt upp till detta åtagande.
Vi anser att ett förvaltningsbolag för statens företag återigen skall bildas för att få en effektiv drift av de statliga företagen. Det som nu sker är en återgång till den gamla driftformen, där företagen sköts direkt från kanslihuset. Detta innebär en mer politisk ledning av företagen, som nuvarande regeringspartier har varit starkt kritiska mot i opposition.
Vi kräver att regeringen lever upp till moratoriet på detta område och inte säljer ut statens företag och naturrikedomar av ideologiska skäl.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att försäljningen av statens företag och naturtillgångar stoppas och att bemyndigandet angående utförsäljningen av ett stort antal statliga företag återkallas.
Stockholm den 19 januari 1994 Bo Finnkvist (s) Georg Andersson (s) Axel Andersson (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Bo Holmberg (s) Ewa Hedkvist Petersen (s) Leo Persson (s)