Alla erfarenheter visar att arbetslöshet skadar
människor. Denna kunskap måste leda till att vi prövar och
utvecklar metoder att skapa arbete i olika former. Under
alla tider har vissa grupper drabbats hårdare än andra. De
senaste åren med stor arbetslöshet har slagit ytterligare hårt
mot vissa utsatta grupper.
Den nykooperativa rörelsen med 18 lokala
utvecklingscentra runt om i landet är ett bevis för att det går
att bryta mönster. Riksrevisionsverket (RRV) har gjort en
utvärdering av det statsstöd som under några år gått till
dessa centra för gratisrådgivning i hur man startar
kooperativ. RRV konstaterar att förutom att bidraget varit
mycket kostnadseffektivt (11 000 kr per nytt jobb) har
nystarterna skett bland grupper som sällan startar nya
företag, kvinnor, glesbygdsbor, handikappade, etc.
Värmlands Kooperativen är ett av dessa centra där
verksamheten har fungerat länge. Förutom betydande
insatser på landsbygden i samarbete med
Hushållningssällskapet är man nu på väg att etablera sig i
de mera befolkningstäta områdena med rådgivning för start
av småföretag. Sedan länge finns en bred verksamhet i
kooperativ företagsform bland lindrigt utvecklingsstörda
och som inslag i den psykiska rehabiliteringen, med goda
resultat.
Verksamheten ligger långt framme vad gäller
nyskapande. Det krävs emellertid stora resurser att nu gå
vidare och dra lärdom av de gjorda erfarenheterna. Det
generella stödet till nykooperativ rådgivning som
regeringen föreslår oförändrat är på en alldeles för låg nivå
för att ge möjligheter till utveckling av de mycket goda
erfarenheter som finns på flera håll i landet. Det behövs
särskilda utvecklingsmedel utöver det knappa bidraget.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen föreslås om ökade anslag för att utveckla de
kooperativa metoderna för nya arbeten bland normalt
svaga grupper.
Stockholm den 19 januari 1994
Lisbeth Staaf-Igelström (s)
Magnus Persson (s)
Bo Finnkvist (s)
Kristina Svensson (s)
Jarl Lander (s)