med anledning av prop. 1993/94:162 Handel med el i konkurrens
Konkurrensen inom den offentliga sektorn måste öka.
Detta har på senare tid noterats av flera offentliga
utredningar, exempelvis Produktivitetsdelegationen och
Ekonomikommissionen. Ökad konkurrens ger, konstaterar
utredningarna, ökad effektivitet. Detta i sin tur är en
förutsättning för att lösa de långsiktiga problemen i svensk
ekonomi.
Privata företag bör enligt min mening konkurrera på den
offentliga sektorn. En svårighet är dock att privata och
offentliga företag inte konkurrerar på lika villkor. Ytterst
beror detta på att offentlig verksamhet finansieras genom
skatter. Beskattningsrätten och den offentliga
verksamhetens omfattning öppnar även för andra sätt att
stödja offentliga företag, t.ex. borgensåtaganden.
Offentliga företag får på så sätt konkurrensfördelar framför
privata. Privata företag har inte tillgång till annat kapital än
det deras ägare är villiga att riskera och har sällan tillgång
till annan kreditsäkerhet än borgensåtagande av sina ägare.
Dessa riskerar därigenom inte bara det satsade kapitalet,
utan också sin privata ekonomi.
Utgångspunkten bör därför vara att det offentliga inte
skall driva näringsverksamhet. Denna uppfattning har
också kommit till uttryck på olika håll i lagstiftningen. I
kommunallagen sägs således att kommunerna och
landstingen får driva näringsverksamhet bara om den är
allmännyttig och saknar vinstsyfte. Detta gäller även om
verksamheten drivs i bolagsform. Till detta kommer de
allmänna begränsningarna i den kommunala kompetensen,
främst lokaliserings- och likställdhetsprincipen.
I den aktuella propositionen om handel med el i
konkurrens föreslås nu ett genombrott i de nämnda
begränsningarna. Där sägs bl.a. att kommunala företag bör
få bedriva produktion och handel med el utan att behöva
beakta de nämnda principerna. Detta motiveras med att
kommunala företag, om de skall kunna hävda sig på en
avreglerad elmarknad, måste få konkurrera på lika villkor
med privata företag. Det förutsätts att det kommunala
företaget driver verksamheten i viss form, i praktiken i
aktiebolag, och att bolaget redovisar denna särskilt.
En ökad rätt för kommunerna att driva
näringsverksamhet inger oro. Av ovan nämnda skäl kan
kommunala elföretag komma att konkurrera ut privata
sådana. Konkurrens på lika villkor förutsätter att all
produktion och handel med el sker i privata företag. I dag
gäller emellertid att en stor del av elproduktionen bedrivs i
kommunala företag. De förslag som nu läggs om en utökad
kompetens för dessa får inte leda till någon ny syn på
offentligt bedriven näringsverksamhet. Om det skulle visa
sig att förslagen snedvrider konkurrensen, bör lagen
ändras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nackdelarna med kommunal
näringsverksamhet.