med anledning av förslag 1993/94:RR4 Riksdagens revisorers förslag angående den svenska rymdverksamheten
Riksdagens revisorer har granskat (Rapport 1992/93:4)
och lämnat förslag om den svenska rymdverksamheten
(1993/94:RR4).
Revisorerna konstaterar bland annat ''att någon
förutsättningslös prövning eller analys av verksamhetens
motiv och inriktning inte har presenterats för riksdagen''.
Sett i ett längre perspektiv har, enligt revisorerna,
förutsättningarna för rymdverksamheten förändrats mycket
påtagligt samtidigt som målen för verksamheten varit
desamma under de senaste tjugo åren. Det har trots de
ändrade förutsättningarna inte skett någon
''genomgripande omprövning'' av målen.
De mål som uppställts för rymdverksamheten under den
kommande treårsperioden är således enbart
näringspolitiska medan andra mål, t.ex.
forskningspolitiska, inte preciserats. Revisorerna
konstaterar också att en konsekvent uppföljning och
utvärdering saknats och att redovisningen till riksdagen inte
varit tillfredsställande.
Den slutsats som revisorerna drar och det förslag som
lämnas till riksdagen är att hela den rymdanknutna
verksamheten skall bli föremål för en genomgripande
analys av mål, inriktning och resultat.
Det finns förstås goda skäl för en sådan genomlysning av
rymdverksamheten inte minst mot bakgrund av att
budgetläget är synnerligen ansträngt och att Sverige satsar
betydande summor på rymdverksamheten i förhållande till
kostnaderna för andra näringspolitiska och industripolitiska
satsningar.
Självklart måste varje statlig satsning prövas med
avseende på bl.a. den långsiktiga näringspolitiska,
teknikpolitiska och sysselsättningspolitiska nyttan och
ställas i relation till den nytta som kan uppnås genom
alternativ användning av resurserna.
Emellertid kan rymdverksamheten inte värderas enbart
med utgångspunkt från de näringspolitiska målen och hur
de uppfylls. Till dessa måste läggas tunga forsknings- och
teknikpolitiska motiv och mål.
Rymdverksamheten måste dessutom sättas in i det
Europapolitiska sammanhanget. Det handlar om att
Sverige skall bidra efter förmåga (BNI-andel) till
gemensamma, europeiska forsknings- och
teknikutvecklingsprojekt.
Betraktad i backspegeln har den svenska
rymdsatsningen och det europeiska rymdsamarbetet lett till
och gjort Sverige delaktigt i flera viktiga genombrott vad
gäller forskning och ny infrastruktur. Det handlar både om
allmän naturvetenskaplig kunskapsuppbyggnad och om nya
system för telekommunikationer, miljöövervakning,
kartering, ''positionering'' med mera.
Det finns skäl förmoda att vi, på tröskeln till det
moderna informationssamhället, bara är i början av en
process där rymdforskningen och rymdverksamhetens
betydelse inom dessa områden snarast kommer att fortsätta
öka.
Revisorernas rapport har i mycket hög grad uppehållit
sig vid en diskussion kring hur de näringspolitiska målen för
verksamheten har uppfyllts och då inte minst de som
handlar om teknikspridningseffekterna, dvs. i vad mån
rymdteknologin finner andra tillämpningar och överförs till
annan industri. Slutsatsen på det området är att
teknikspridningseffekten är ringa. En slutsats som man för
övrigt kommit till också i andra länder där dessa effekter
studerats.
Beträffande de regionalpolitiska målen och motiven,
dvs. den betydelse som rymdverksamheten har främst i
Kiruna, konstaterar revisorerna bl.a. att jobben inom
rymdverksamheten är tredubbelt dyrare än det maximala
stödbeloppet per arbetstillfälle som gäller för det
regionalpolitiska stödet. Men den jämförelsen blir bara
riktigt intressant om rymdverksamheten i allt väsentligt
motiveras av just arbetsmarknadspolitiska och inte av t.ex.
forsknings- och teknikpolitiska mål.
Det förhållandet att revisorerna i sin rapport lägger
tonvikten vid en diskussion om de näringspolitiska målen är
begripligt med tanke på att det är just dessa mål som utgjort
dominerande politiska motiv för satsningarna på
rymdverksamheten.
Inte desto mindre är det fullt tänkbart att detta mera är
ett uttryck för bristen på just fortlöpande analys och
utvärdering av verksamheten i förhållande till de uttalade
målen än ett tecken på att det verkligen skulle saknas goda
skäl för Sveriges rymdengagemang.
Förmodligen är det i dag så att forskningspolitiska och
Europapolitiska mål -- och krav -- är de som motiverar
rymdverksamheten medan andra näringspolitiska motiv
kommit mera i bakgrunden.
Det är befogat att ''hela den rymdanknutna
verksamheten blir föremål för en genomgripande analys av
mål, inriktning och resultat''. En sådan analys bör särskilt
ta fasta på de forsknings-, teknik- och Europapolitiska
målen. Det handlar om att utvärdera rymdverksamhetens
hittillsvarande verkliga betydelse på dessa områden i
förhållande till de i politiska motivtexter starkt betonade
näringspolitiska målen. Men det handlar också om att
diskutera och värdera dessa mål i ett framtidsperspektiv där
Europasamarbetet förväntas växa och den tekniska
utvecklingen förväntas accelerera.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med instämmande i revisorernas förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en analys av rymdverksamhetens mål, inriktning
och resultat.
Stockholm den 21 januari 1994
Birgitta Johansson (s)
Hans Gustafsson (s)
Axel Andersson (s)
Bo Finnkvist (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Leif Marklund (s)
Mats Lindberg (s)
Bo Bernhardsson (s)
Sylvia Lindgren (s)