Forskning och högre akademisk utbildning har stor
betydelse även för vardagens villkor och värden. I ett
samhälle där kunskap ses som grundval för mänsklig
utveckling, kan inte vår tillvaro utanför marknader och
institutioner sättas på undantag i forsknings- och
utbildningssammanhang. Hushållsekonomi är ett sådant
område.
I slutet av 70- och början av 80-talet inrättades ett antal
forskarassistenttjänster i Stockholm, Umeå och Lund. De
forskningsstödjande organen avsatte dock inga särskilda
medel till hushållsekonomisk forskning. Något utvecklat
lokalt eller nationellt samarbete av mångvetenskaplig
karaktär, vilket var avsikten, har inte kommit till stånd. Inte
heller har de förväntningar som ställdes på den
hushållsekonomiskt inriktade forskningen vid högskolan
uppfyllts. Professurerna har glidit mot marknadsekonomi
och det utvecklingsarbete som har utförts på området har
främst ägt rum inom KOV och Sparbanksföreningen.
Det finns i dag inte mycket kvar på det
hushållsekonomiska området. Vi ser detta som ytterst
allvarligt, inte minst i ljuset av den ytterst allvarliga
situation som allt fler hushåll befinner sig i. EES-avtalet och
ett ev. kommande EU-medlemskap understryker
ytterligare behovet av ökande kunskaper.
Även inom bankväsendet, studieförbunden, de fackliga
organisationerna, kommunernas konsumentvägledningar
m.fl. blir behovet av kunskaper om hushållens ekonomi
alltmer uttalat. Med tanke på att staten tagit ansvar för en
framåtsyftande och ambitiös konsumentpolitik, är det nu
hög tid att säkra förutsättningarna för dess förverkligande.
Det finns en rad områden där vi i dag behöver kunskap.
Exemplen nedan är bara några av de mer akuta. Såväl
grundforskning som tillämpad forskning med
hushållsekonomisk inriktning behövs här:
Skattesystemets effekter på hushållens ekonomi med ett
bredare hushållsekonomiskt perspektiv.Bidrags- och
subventionernas effekter.Den förlängda
försörjningsbördans kostnader och konsekvenser för
hushållen.Hushållens skuldsättning: konsekvenser på
både lång och kort sikt för hushåll i olika stadier i livscykeln,
med olika socioekonomisk bakgrund etc.Hushållens
ekonomi ur jämställdhetsperspektiv; ett traditionellt
kvinnoansvar som negligerats.Hushållens eget arbete, i
jämförelse med köpta produkter och tjänster, och dess
betydelse för hushållens ekonomi.Hushållens
energianvändning; konsumtion, användningen av teknisk
utrustning, beteendepåverkan etc.Produktionen i
hushållen; innehåll, förändring över tid, arbetsfördelning,
investeringar i teknologi etc.Hushållsekonomiskt
beteende; klasskillnader, könsskillnader, åldersskillnader,
skillnader i kunskap, regionala skillnader etc.Tidens
användning; hushållens behov av tid och möjlighet att
fördela tillgänglig tid, omfördelning etc. Den informella
ekonomins betydelse i folkhushållet.Kvalitativa analyser
av hushållens konsumtion; kulturella och sociala
påverkansfaktorer, krav och funktion etc.
Familjeföretaget och det privata hushållet; ekonomiska och
juridiska problem, arbetsdelning, samhällsservice etc.
Alternativa boendeformer; konsekvenser för hushållens
arbete, ekonomi, sociala kontaktnät etc.
På samtliga dessa områden som här tagits upp som
exempel, finns naturligtvis forskningsresultat, men på
inget av dem finns den breda analys som en
tvärvetenskaplig ansats kan ge och som är helt avgörande
för resultatens relevans ur hushållsekonomisk synvinkel.
Som tidigare nämnts finns ett märkbart och snabbt
växande behov av kunskaper om hushållens ekonomi i vid
mening.
Trots synnerligen begränsade möjligheter har samarbete
och utvecklingsprojekt initierats och genomförts, men
insatserna är splittrade och alltför få.
Fasta resurser för forskning och högre utbildning är
nödvändiga. Framför allt behövs forskarutbildning med
speciell inriktning på hushållens ekonomi i den vidare
mening som exemplen ovan beskriver.
Det är också helt nödvändigt med en offentlig markering
av områdets betydelse, uttryck i bl.a. särskilda anslag för
forskning. Det anslag som finns i Konsumentverkets budget
är på intet sätt tillräckligt.
Fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad forskning
vid universitetets samhällsvetenskapliga fakulteter behövs
för att bygga upp kompetens och utbilda för återväxt.
Forskningsanslag med öronmärkning är nödvändiga för
att ett hittills svagt utvecklat kunskapsområde inom rimlig
tid skall få tillgång till aktuella forskningsresultat. Därför
bör forskning inom ett ramprogram ''Hushållen och
ekonomin'' initieras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att resurser för
hushållsekonomiskt inriktad forskning avsätts,
2.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett ramprogram ''Hushållen
och ekonomin'' initieras.
Stockholm den 24 januari 1994
Inga-Britt Johansson (s)
Marianne Carlström (s)
Ingegerd Sahlström (s)