Gårdsbutiker växer upp här och var på landsbygden som
komplement till gårdens djuruppfödning. Många kunder
uppskattar att veta var köttet kommer ifrån, förutom den
småskaliga hanteringen i butiken.
En flaskhals i kedjan är slakten. Kvoten för småskalig
slakt är alltför liten för att fylla behovet i butiken. Följden
blir att djuren måste transporteras miltals till något
kontrollslakteri, med den stress detta innebär med
kvalitetsförsämring av köttet som följd.
Koncentrationen på några få stora konventionella
slakterier innebär långa, stressande transporter av djur.
Nedläggningen av mindre slakterier medför förlust av
kompetens. Dessutom ökar sådan koncentration vår
sårbarhet både i fred och kristid. En fiende behöver inte slå
ut oss med konventionella vapen. Det skulle vara enkelt
med smittämnen.
Med gårdsslakteri avses kontrollslakteri med slakt
enbart av djur uppfödda på fastigheten där slakteriet är
beläget. Djurets uppväxt skall i huvudsak ha skett på
platsen. Under alla förhållanden skall djuret ha vistats där
minst tre månader närmast före slakten.
Gårdsslakteri kan drivas som en s.k. småskalig
slakteriverksamhet. För småskalig slakt gäller högst 12
enheter per vecka och maximalt 600 enheter per år.
Enheterna har definierats enligt följande:
''Småskalig styckning'' volymbegränsas till 3 ton per
vecka.
Gårdsslakteri kan också drivas i så stor omfattning att
verksamheten faller utanför detta begrepp. I de fallen
tillämpas kungörelsen (SLV FS 1990:6) om köttkontroll i sin
helhet.
Överskrids den ena av de två angivna maximigränserna
måste omklassning av verksamheten ske. Detta innebär att
lokalkraven skärps på vissa punkter och att verksamheten
måste läggas under heltidstillsyn av besiktningsveterinär
under hela den tid slakten pågår. Något som medför
betydande kostnader.
För slakt på kontrollslakteri gäller att en av
Livsmedelsverket anställd eller förordnad veterinär skall
besiktiga varje enskilt djur i levande tillstånd, övervaka
djurskydd och hygien samt därefter utföra köttbesiktning
och köttbedömning.
Med småskalig slakteriverksamhet avses slakt vid
kontrollslakteri där slaktvolymen är väsentligt mindre än
vid konventionellt slakteri. Vid bedömning av frågor om en
slakteriverksamhet skall anses småskalig tillämpas
begränsning av volymen enligt ovan. För
veterinärverksamheten gäller förenklade regler i jämförelse
med reglerna för större slaktvolymer. Som grundkrav gäller
dock att den småskaliga verksamheten skall bedrivas i
godkända livsmedelslokaler. Dessa regler är utformade så
att de medger en anpassning till verksamhetens art.
Om slaktvolymerna ändrades något uppåt; t ex i stället
för 12 enheter per vecka införs 20 enheter, i stället för 600
enheter per år införs 1 000 enheter och styckningsvolymen
till 5 ton per vecka skulle gårdsslakteriet ha större
möjligheter att fylla behovet i gårdsbutiken.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att slakt- och
styckningsvolymerna för gårdsslakteri bör höjas för att
möjliggöra en obruten kötthantering på gården.
Stockholm den 21 januari 1994
Märtha Gårdestig (kds)