Under de senaste årens sämre ekonomiska förhållanden har allt fler enskilda människor och även mindre företag blivit utsatta för betalningsanmärkningar från inkassoföretag och betalningsföreläggande från kronofogdemyndigheten. I många fall slutar detta med exekutiva åtgärder från kronofogden. Uppenbart grundas många fall av betalningsförelägganden på att den som är kund eller köpare inte har varit medveten om alla de konsekvenser som kan uppstå för den som inte klarar av att betala en köpskuld. Information om detta lämnas i regel av säljaren sedan betalningssvårigheter har uppstått. Självklart så borde information om de olika stegen i inkassoförfarande och betalningsföreläggande göras klart i skriftlig form då avtal om köp upprättas. Således bör kunden få veta vad han kan bli utsatt för och vilka konsekvenser inkassoförfarande eller betalningsföreläggande kan få för hans eller hennes framtida kreditvärdighet och ekonomi.
Förekommande köpeavtal grundas för närvarande på avtalslagen som instiftades 1915 men som trots nya affärsformer och en väsentlig samhällsförändring inte har ändrats. Vissa nya lagar som exempelvis konsumentköplag har dock tillkommit. Men ändock finns i motionen omnämnda brister som ett bihang mellan kund och köpare. Därför bör avtalslagen anpassas till dagens verklighet och ges en utformning som säkerställer köparens rätt till information om konsekvenserna vid brister i betalning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en översyn av avtalslagen i syfte att få till stånd bättre information för kund och köpare om köpeavtalets innebörd.
Stockholm den 24 januari 1994 Magnus Persson (s)