Vad innehåller maten och varifrån kommer den?
Ovanstående fråga har fått ökad aktualitet genom EES- avtalets ikraftträdande. Livsmedelsdebatten i vårt land kännetecknas av kvalitetsfrågor mera än kvantitetsfrågor. Jämfört med stora delar av världen är vi i Sverige så privilegierade att riklig tillgång på mat anses som en självklarhet. Debatten har i stället kommit att handla om djurhållning, hur livsmedel har framställts och vilka tillsatser som använts vid beredningen.
Målet för svensk livsmedelspolitik är att konsumenterna skall kunna köpa livsmedel av god kvalitet till rimliga priser.
EES-avtalets ikraftträdande och ett eventuellt framtida EU-medlemskap gör att vi kan förvänta oss mer importerade livsmedelsprodukter i affärerna. Detta är för konsumenterna i huvudsak positivt eftersom det troligen kommer att leda till större utbud och lägre priser.
Det är emellertid också förenat med vissa problem. Ett sådant är att det inte finns någon EES-överenskommelse eller något EU-direktiv om obligatorisk innehållsdeklaration. Detta drabbar hårt vissa allergiker.
För en gluten- respektive lactosallergiker är det absolut nödvändigt att kunna kontrollera om varan är glutenrespektive mjölkfri. Nötter och mandel kan framkalla akuta livshotande allergitillstånd för den som är allergisk. Att få i sig de allergiframkallande produkterna innebär sjukdom och onödigt lidande.
Det borde vara en självklarhet att konsumenterna skall få veta vad varan innehåller och från vilket land råvaran till ett förädlat livsmedel kommer.
Med ursprungsland menas i dag det land där varan tillverkas eller bereds, vilket långtifrån alltid är lika med råvarans ursprungsland. För lösförsäljning av frukt och grönsaker finns i dag en överenskommelse med branschen om att produktionslandet skall anges.
Varken i EU eller i Sverige finns i dag krav på att märka beredda livsmedel med ursprungsland. Det gör det möjligt att importera billigt kött, mala det till köttfärs här och sedan sälja den som ''svensk köttfärs''. Med hänsyn inte minst till debatten om djurhållning, hormoner och salmonella m.m. så vill vi veta från vilket land köttet kommer och i vilket land köttfärsen har malts. Det gäller naturligtvis alla livsmedel, också osten, korven och leverpastejen.
Vi instämmer i kraven som rests från såväl producent- som konsumentkooperationen att regeringen bör driva frågan om en bindande överenskommelse om innehålls- och ursprungsdeklaration av livsmedel i EES-kommittén. I avvaktan på en sådan bör man snarast försöka få till stånd branschvisa frivilliga överenskommelser som omfattar alla livsmedel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av innehållsdeklaration respektive information om ursprungsland för beredda livsmedel.
Stockholm den 21 januari 1994 Viola Furubjelke (s) Maj-Inger Klingvall (s) Lars Stjernkvist (s)