EES-avtalet är nu i kraft i Sverige. Efterhand kommer
det att visa sig hur avtalet påverkar oss rent konkret. EES-
avtalet innebär en ständigt pågående process av
förhandlingar om nya EU-regler som avses tas in i EES-
avtalets bilagor. Innan ett EU-direktiv införlivas i EES-
avtalet måste emellertid EES-kommittén ta beslut i frågan.
Sverige bör tidigt utveckla en strategi för att driva fram
nya regler, nya aquis, för att utveckla EES-avtalet. Det
gäller inom flera områden.
EES-avtalet garanterar inte Sverige något direkt
inflytande över den framtida utvecklingen av EU:s
konsumentpolitik som Sverige, enligt avtalet, har förbundit
sig att överföra till svensk lagstiftning. Konsultationer med
de EES-länders regeringar som inte är medlemmar i EU
förutses dock i avtalet.
Därför är det viktigt att det kommer till stånd ett
formellt samarbete mellan EU:s och EFTA:s
respektive konsumentkommittéer (EU CCC och EFTA
CCC). Denna möjlighet finns inte inskriven i EES-avtalet i
dag, varför ett tillägg behövs.
Miljöfrågorna är bland de allra viktigaste att driva i ett
europeiskt sammanhang. Vi socialdemokrater har bl.a. i
förhandlingarna om eventuellt medlemskap i EU drivit
miljökraven hårt. Det är därför väsentligt att Sverige också
i EES driver miljöfrågorna framåt. Ett behov som finns är
att tillskapa direkta kanaler mellan EU och EFTA att driva
miljöfrågorna i.
I dag behandlas många frågor som rör miljökrav och har
stor betydelse för miljön i den EFTA-grupp som handhar
tekniska handelshinder. Det ger en obalans i förhållande till
EU-sidan som behandlar miljöfrågorna mer samlat. Därför
bör miljökraven i stället företrädesvis behandlas i EFTA:s
miljögrupp.
Livsmedelskvalitet och tydlig information om produkter
är en angelägen fråga för Europas konsumenter. Inom EES-
samarbetets ram bör Sverige arbeta för att stärka
konsumenternas ställning på marknaden i dessa viktiga
avseenden.
På livsmedelsområdet krävs en allmän översyn och en
modernisering av EG-direktiven angående varumärkning.
Sverige bör i EES-kommittén driva frågan om att skärpa
varumärkningen för bl.a. allergiframkallande ämnen och
cancerogena effekter, i hela EES-området. Reglerna för
bl.a. datummärkning bör även skärpas.
Lika viktigt som att driva frågor inom ramen för EES är
att de som skall genomföra EES-regelverket konkret i
Sverige har reella möjligheter att fullfölja sitt uppdrag.
EES-avtalet innebär t.ex. en rad positiva åtaganden inom
miljö- och konsumentområdet som miljörapportering och
deltagande i forskningsprogram.
Deltagandet i den europeiska integrationen får stora
konsekvenser för statsförvaltningen och dess anställda.
Myndigheterna kämpar med vikande budgetar och rader av
angelägna insatser som behöver göras. Ett av många
exempel är marknadskontrollen som är avgörande för att
den stora inre marknaden skall fungera positivt för
konsumenterna. Enligt vår mening finns det en risk för att
såväl regionala som nationella myndigheter inte kan leva
upp till de krav som EES-avtalet ställer. Med anledning
härav bör regeringen genomföra en redovisning och
utvärdering till riksdagen av hur myndigheterna kan
fullfölja de åtaganden som de fått via EES-avtalet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning och
utvärdering av hur myndigheterna följer upp sina nya
åtaganden med anledning av EES-avtalet,1
2. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
livsmedelskvalitet och märkning skall tas upp i EES-
kommittén i syfte att skärpa bestämmelserna,
3. att riksdagen hos regeringen begär att förslag om
formellt samarbete mellan EU:s och EFTA:s respektive
konsumentkommittéer läggs fram av Sverige i EES-
kommittén,
4. att riksdagen hos regeringen begär att frågan om
miljöfrågornas hantering i enlighet med vad i motionen
anförts tas upp i EES-kommittén.2
Stockholm den 24 januari 1994
Mats Hellström (s)
Berit Löfstedt (s)
Anita Johansson (s)
Reynoldh Furustrand (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Hans Stenberg (s)
Nils T Svensson (s)
1 Yrkande 1 hänvisat till FiU.
2 Yrkande 4 hänvisat till JoU.