Familjeinsatser tillmäts mycket lågt värde vid skilsmässa
i Sverige. Inte ens den som tagit hand om sin gamla svärmor
och därmed missat pensionspoäng kan vara säker på att
insatsen tillmäts något värde vid en eventuell skilsmässa.
Inte heller den som under åratal försörjt sin man och
därigenom hjälpt honom till högre utbildning och inkomster
har därvid förvärvat någon rätt till starkare ekonomisk
ställning vid skilsmässa.
Det nu aviserade pensionssystemet kommer att innebära
att kvinnor får än svårare att värna sin pension, eftersom
antalet år som avgift betalats in kommer att bli än mer
utslagsgivande. Att låta raka rör gälla när det gäller mäns
insatser till pension, men inte när det gäller de insatser
kvinnor oftast gör, kan inte långsiktigt förbli en hållbar
modell. I Tyskland har författningsdomstolen redan 1957
avfärdat ett sådant system, och makar får där vid skilsmässa
del i makens pension, oavsett om man ansökt därom eller
ej. Svensk modell, enligt pensionsutredningen, med begärd
tudelning försätter kvinnan, eller den part som tagit det
största barnansvaret, i en mycket svagare position.
Det behövs därför en översyn av den civilrättsliga
lagstiftningen både vad avser dess samstämmighet med
socialförsäkringssystemet på området, men än mer vad
gäller ett modernt synsätt på värderingen av insatser för
andra. Dessa bör även i svensk lagstiftning tillförsäkras ett
värde i form av förstärkt pensionsrätt eller tillgodoräknat
humankapital.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förstärkt ekonomisk rätt vid
skilsmässa.
Stockholm den 25 januari 1994
Charlotte Cederschiöld (m)
Anne Rhenman (-)