Trots att det i vissa avseenden kan synas vara olämpligt,
är det i dag inget som hindrar att samma person, som t.ex.
varit god man för en person, utses att vara boutredningsman
i dödsboet efter samma huvudman.
Även om slutredovisning till överförmyndaren tillställs
en av den avlidnes släktingar för kontroll, är detta ingen
garanti för att godmansskapet har varit helt
invändningsfritt. Ofta är det gode mannen/förvaltaren som
själv anger till vilken anhörig som redovisningen skall
skickas. Det är heller inte ovanligt att anhöriga som med
tacksamhet överlåtit problemen med huvudmannens tillsyn
och förmögenhetsförvaltning, tycker att det är bekvämt att
samma person sköter de ekonomiska/praktiska göromålen
även efter huvudmannens bortgång.
Denna ordning är inte helt tillfredsställande. Det
förekommer då dessvärre att tveksamheter från tiden som
godman/förvaltare och som inte kunnat upptäckas/bedömas
av den granskande myndigheten aldrig kommer att
uppdagas. Det är förhoppningsvis inte ofta förekommande,
men bara det faktum att nuvarande lagregler (ÄB 19 kap.)
gör det möjligt, är skäl nog för en ändring av desamma.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vem som kan bli
boutredningsman.