En förälder som har umgängesrätt med sitt barn har möjlighet att ansöka om verkställighet av t.ex. tingsrätts dom om umgänge. Bestämmelserna härom återfinns i 21 kap föräldrabalken.
I vissa fall utnyttjas möjligheten att begära verkställighet på annat sätt än vad lagstiftaren avsett, t.ex. i syfte att trakassera vårdnadshavaren. Detta möjliggörs av att det inte finns angivet i lagen att den sökande (umgängesberättigad förälder) i sin ansökan måste styrka sina uppgifter. Det räcker med att han/hon påstår att umgänget inte fungerar, oavsett orsaken.
Exempel på detta är en umgängesberättigad förälder som begär verkställighet. Barnet, 14 år, vill inget hellre än att träffa den umgängesberättigade, vårdnadshavaren motsätter sig inte och har aldrig gjort det -- men den umgängesberättigade är oanträffbar och kan endast nås genom en släkting i ett annat land.
En umgängesberättigad begär verkställighet. Han uppger vid förfrågan från medlaren att umgänget fungerar bra, men att han ryktesvis hört att sommarumgänget inte kommer att bli av. Eftersom den umgängesberättigade och vårdnadshavaren inte talar med varandra kontrolleras uppgiften hos vårdnadshavaren, som blir mycket förvånad och uppger att packning inför sommarumgänget pågår. Länsrätten har trots detta ingen annan möjlighet än att besluta om verkställighet, då lagstiftningen inte medger annat.
I ett tredje fall har vårdnadshavaren i samråd med socialtjänsten gjort upprepade försök att få den umgängesberättigade att träffa barnen och ta hand om dem de helger som avtalats. Den umgängesberättigade begär verkställighet för att få träffa barnen. Vid förfrågan om vad han har gjort efter vårdnadshavarens propåer om att han skall ta hand om barnen, svarar han att han talat med sin advokat.
Konsekvenserna av att den sökande inte behöver styrka sin ansökan kan bli, att konflikterna mellan parterna ytterligare fördjupas, att det uppstår kostnader för statsverket (i form av kostnader för utredning, eventuell muntlig förhandling och ersättning till eventuell medlare) samt för den enskilde som i vissa fall måste anlita ombud.
Det föreligger i dag inga hinder -- utöver de som anges i föräldrabalken -- mot att t.ex. en umgängesberättigad förälder kan få en dom om verkställighet (även om det inte förekommer sanktioner i en sådan dom, t.ex. viten eller hämtning). Domen blir ett slag i luften, den innebär ingen förändring i sak då umgänget fungerar, och har därför inget nytt materiellt innehåll.
I 21 kap. föräldrabalken eller i de processuella reglerna bör införas bestämmelser som gör det möjligt att kräva att den sökande anger en grund för sin ansökan.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av kompletterande regler för ansökan om verkställighet i umgängesrättsärenden.
Stockholm den 21 januari 1994 Lena Öhrsvik (s)