Ärvdabalken innehåller regler om hur en efterlevande make får förfoga över ett arv efter den först avlidne.
När den efterlevande maken sedan dör, har den först avlidne makens barn, föräldrar syskon eller syskonbarn i regel rätt till hälften av den efterlevande makens egendom.
Den efterlevande maken kan minska kvarlåtenskapens värde, så att föga återstår att ärva för den först avlidnes arvingar.
Har den efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom, skall av den lott, som vid den efterlevande makens död tillkommer hans arvingar, vederlag utgå till arvingarna efter den först avlidne.
Om den som mottagit gåvan insett eller bort inse, att gåvan skulle missgynna den först avlidnes arvingar, skall dessa kompenseras med gåvan eller motsvarande värde.
En förutsättning för detta är emellertid, att talan om återgång av gåva måste väckas senast fem år efter det att gåvan mottagits.
En begäran om återgång av en gåva kan emellertid inte ske under givarens livstid eftersom det då ännu inte går att konstatera, att kompensation eller vederlag inte kan utgå. En bodelning som skulle klarlägga detta, går inte att göra under givarens livstid.
Konsekvensen av detta är att återgång av en gåva inte kan ske om den efterlevande lever mer än fem år efter den först avlidne.
Detta kan på ett otillbörligt sätt missgynna den först avlidnes arvingar. Femårsgränsen är vald med hänsyn till olika parters motstående intressen, men det bör ändå övervägas, om inte preskriptionstiden bör förlängas.
Enligt uppgift förbereds inom Justitiedepartementet en översyn av vissa frågor, som regleras i ärvdabalken. Denna översyn bör enligt min mening omfatta även reglerna för den arvsrätt, som tillkommer den först avlidne makens arvingar i boet efter den sist avlidne maken.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för arvsrätt när det gäller återgång av gåva som missgynnar den först avlidne makens arvingar.
Stockholm den 18 januari 1994 Inger Koch (m)