Varje svensk som skall gifta sig måste underkasta sig
hindersprövning av folkbokföringen. En tung och
besvärande apparat som kostar pengar och dessutom är
fullständigt onödig.
Myndigheten skall undersöka om de blivande makarna
uppnått lagstadgad ålder, inte är för nära släkt och inte
redan är gifta med någon annan. I de flesta länder där
folkbokföringen inte är så utbyggd som i Sverige och ingen
myndighet är i stånd att granska behörigheten bortfaller
hindersprövningen helt. Man litar på folk och låter dem vid
vigseln skriva en försäkran att inga lagliga hinder föreligger.
I Sverige har vi en stor stab av folkbokförare som måste
undersöka varje brudpar. För den osannolika händelse att
ett par vart tjugonde år skulle gifta sig olagligt måste alla
svenska granskas.
Lagen borde ändras, så att hindersprövande helt slopas
och ersätts med att vigselförrättaren förses med blanketter
för försäkran att inga lagliga i blanketten uppräknade
hinder föreligger, vilket då brudparet får skriva på.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om slopandet av hindersprövningen.