Det finns ett stort behov av att förändra regelsystemet vid konkurser. Under 1993 gick över 14.500 aktiebolag med 61.000 anställda i konkurs. I konkursernas spår följer en omfattande kapitalförstöring och en mängd mänskligt lidande med åtföljande arbetslöshet. Inte bara det drabbade företaget utan även många borgenärer, främst leverantörer, kommer i ekonomiska svårigheter, som i sin tur ger upphov till följdkonkurser.
Detta orsakas av att leverantörerna och underentreprenörerna oftast är oprioriterade fordringsägare och inte får någon ersättning sedan staten, bankerna och andra prioriterade borgenärer har fått sitt. Konkursstatistik visar att leverantörerna i genomsnitt bara får ut c:a 3 % av sina konkursfordringar.
Konkursförvaltarens roll
Det är mycket angeläget att uppmärksamma konkursförvaltarens roll i konkurser. Administrationen vid konkurser har blivit omfattande och mycket lönsam för de utvalda advokaterna. Vi anser att institutet med konkursförvaltare skall förändras. Förordnandet av konkursförvaltare är ett omodernt regelsystem. Erfarenheterna med omfattande nedläggningar av företag gör att vi vill att konkursförvaltaren utbyts mot en företagsekonom. Ekonomens huvuduppgift skall vara att se till totalekonomiska konsekvenser på längre sikt. Vid konkursförvaltning skall förvaltare utses genom fri konkurrens vid ett anbudsförfarande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra förordnandet av konkursförvaltare för att uppnå fri konkurrens.
Stockholm den 25 januari 1994 Claus Zaar (nyd) Bengt Dalström (nyd)