Insolvensutredningen har föreslagit en lag om
företagsrekonstruktion (SOU 1992:113). En
företagsrekonstruktion enligt förslaget medför långtgående
rättsverkningar för gäldenär och borgenärer. En nackdel
med ett rekonstruktionsförfarande är att det kan komma att
inledas alltför sent i processen, från blomstrande företag till
ohjälpligt obeståndsläge.
Företagsrekonstruktionen enligt förslaget kan först
komma ifråga i slutfasen av processen, när obestånd redan
har inträtt eller är på god väg att inträda. Enligt uppgifter
som vi inhämtat i inkassobranschen kan
utvecklingsprocessen mot obeståndsläge ta 3--6 månader.
Syftet med insolvensutredningens förslag är att det skall
fungera som ett alternativ till konkurs.
Vi menar att åtgärder måste kunna sättas in på ett
betydligt tidigare stadium, dvs i början av processen, i syfte
att förebygga en insolvensutveckling som drabbar
borgenärerna.
Ett medel skulle kunna vara vad vi här kallar för
skuldredovisningsmöte. Skuldredovisningsmöte bör
uppfattas som en rättighet för gäldenären. Även en
borgenär skulle kunna begära skuldredovisningsmöte om
en fordran har gått till betalningsföreläggande. Det kan
många gånger finnas grundad anledning anta att man som
borgenär inte är ensam.
Syftet med skuldredovisningsmötet skulle vara att man i
god tid får en överblick över företagets ställning och dess
möjligheter att leva vidare.
Skuldredovisningsmöte bör handläggas av tingsrätten.
Till mötet kallas gäldenär och samtliga borgenärer.
Gäldenären lämnar redovisning över sina skulder och
tillgångar.
Tingsrätten får om parterna begär det försöka finna en
lösning som parterna kan acceptera gällande företaget.
Gäldenären bör ha rätt att avlägga en redovisningsed och
intyga att de uppgifter han lämnat om fordringar och
skulder är sanna och riktiga och att han inte utelämnat
något väsentligt. Edgången sker vid straffansvar.
Förfarandet bör i princip vara frivilligt och inte vara
förknippat med några särskilda rättsverkningar för gäldenär
och borgenärer. Frågan om den närmare utformningen får
utredas.
Från gäldenärens sida kan man se
skuldredovisningsmötet som en rättighet, att få gå till
domstolen för hjälp. Tingsrätten torde genom sin auktoritet
ha goda möjligheter att medverka till frivilliga
överenskommelser mellan parterna.
Tingsrättens medverkan syftar till att förhindra framtida
kostnader och andra negativa effekter. För staten kan det
bli en besparing.
Till en början bör skuldredovisningsmöten endast avse
företagare och inte privatpersoner. Skuldredovisningsmöte
skall ses som ett alternativ till andra åtgärder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skuldredovisningsmöte.
Stockholm den 25 januari 1994
Ian Wachtmeister (nyd)