Aktiebolagslagen innehåller åtskilliga regler som syftar
till att skydda borgenärerna. Deras rätt är inte i fara så länge
tillgångarna överstiger skulderna och alltså vid en
likvidation kommer att ge åtminstone någon utdelning till
aktieägarna. När utvecklingen i företaget är sådan att
aktiekapitalet börjar naggas i kanten finns föreskrifter om
skyldighet för styrelsen att upprätta s.k.
kontrollbalansräkning. Visar den att mer än halva
aktiekapitalet är förbrukat skall styrelsen till extra
bolagsstämma hänskjuta frågan om bolagets framtid.
Bolagsstämman har sedan åtta månader på sig att avgöra
om bolaget skall gå i likvidation eller ej. Det är givet att
under denna tid läget kan försämras. Erfarenheten visar att
det kan gå fort.
Åttamånaderstiden bör jämföras med tidsfristerna för
återvinning i konkurs. Dessa är i regel tre månader och
innebär att för borgenärerna ogynnsamma affärer som
gjorts under tre månader före konkursen skall gå åter. Det
är enligt min mening tydligt att vad som enligt
aktiebolagslagen är en kritisk period bör vara det också i
konkurslagen.
Jag föreslår därför att den s.k. fristdagen i konkurslagen
skall vara den dag styrelsen finner att kontrollbalansräkning
utvisar att aktiekapitalet är till mer än hälften förbrukat.
Förslaget för med sig att styrelsen skall vara skyldig att till
Patent- och Registreringsverket anmäla att
kontrollbalansräkning upprättats. Annars blir tredje mans
ställning i återvinningshänseende alltför prekär.
Försummelse att fullgöra denna skyldighet liksom
försummelse att upprätta kontrollbalansräkning bör
medföra personligt betalningsansvar för
styrelseledamöterna inte bara, som fallet är idag, för nya
förpliktelser utan också för den skada borgenärerna
åsamkas genom att fristdagen senareläggs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av
konkurslagen (1987:672) och av aktiebolagslagen
(1975:1385) i enlighet med vad som anförts i motionen.