Antalet företagskonkurser har under de senaste två åren
kraftigt ökat. Det nuvarande systemet för handläggning av
konkurser kan, enligt vår uppfattning, i dag i alltför hög
grad uppvisa betydande brister.
Det gäller inte bara de problem som uppstår för
konkurrenterna när företag, som i praktiken är på
obestånd, under flera månader drivs vidare av
konkursförvaltaren med hjälp av den statliga lönegarantin.
Ett annat problemområde som inte regleras i nuvarande
lagstiftning är insynen i konkursförvaltarens arbete. Både
beträffande hur arbetet har utförts och vad det har kostat
ger i en del fall anledning till att ställa krav på en översyn
av gällande reglering och lagstiftning.
När konkursen är ett faktum träder konkursfövaltaren in
i ägarens, i förekommande fall styrelsens, ställe. I ett slag
kan en verksamhet drivas vidare utan normal insyn av
revisorer e.d.
Det kan vara praktiskt att tillämpa dagens lagstiftning
och praxis på små företag där ''olyckan'' är förorsakad av
företaget självt. När det däremot gäller frågan om fortsatt
drift av större företag under kortare eller längre tid berörs
marknadssituationen, relationerna till fordringsägare,
kunder, konkurrenter och samhälle på ett helt annat sätt,
varför vi anser att en översyn av nu gällande lagstiftning och
regelsystem snarast måste vidtas, i syfte att få en
samhällelig, eller motsvarande, insyn i främst de större
konkurserna.
Vi anser det vara rimligt att t.ex. något samhälleligt
organ ges i uppdrag att avgöra vilka handlingsalternativ
som, efter förslag från detta, konkursförvaltaren bör välja,
huruvida konkursens omfattning är sådan att en
avvecklingsstyrelse skall tillsättas och i så fall vilka som skall
representeras eller ingå i denna.
Det finns många exempel från hela landet som kan
belysa de brister i handläggning och insyn som vi här avser.
Ett sådant som kan utgöra ett utmärkt studieobjekt är
Finnboda Varv i Nacka kommun. Ett studium av samhällets
direkta och indirekta kostnader, advokatkostnaderna och
den förtjänst som de som skingrade boet gjorde kan utgöra
ett utmärkt exempel på vad vi avser. Andra exempel från
exempelvis taxi-, restaurang och byggbranschen bör också
studeras vad avser konkursföretagens påverkan på de
''friska'' företagen.
Vi anser med andra ord att nuvarande
konkurslagstiftning är otidsenlig. Konkursförvaltaren får
arbeta utan tillräcklig insyn och stöd. Många
konkursföretag som drivs vidare under konkursen skadar
friska företag. Nya regler och förslag till lagändring vid
hantering av konkurser bör därför utarbetas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beslut av nya regler och förslag
till lagändring vid hantering av konkurser.
Stockholm den 24 januari 1994
Björn Ericson (s)
Ines Uusmann (s)
Bo Finnkvist (s)
Anita Johansson (s)