För de ideella föreningarna saknas i dag i stort sett civilrättslig lagstiftning. Det är märkligt eftersom flera ideella föreningar förvaltar betydande tillgångar och har många medlemmar. Dessa medlemmars rättigheter och skyldigheter, deras möjlighet till insyn och demokratiskt inflytande är alltså inte civilrättsligt reglerade så som gjorts för de ekonomiska föreningarna.
Olägenheterna med detta delvis laglösa tillstånd har tydligt visat sig under den senaste tiden när t.ex. de föreningar som investerat medlemmarnas tillgångar i stora fastighetsinnehav eller spekulerat i aktier har kunnat göra detta utan att medlemmarna haft insyn i hanteringen eller kunnat utkräva ansvar i efterhand. Rättssäkerheten för medlemmarna och skyddet för minoriteter skulle stärkas betydligt om civilrättslig lagstiftning kom till stånd.
Exempel på ideella föreningar är inte bara små idrottsföreningar utan också ekonomiskt stora föreningar såsom t.ex fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, jordbrukets förhandlingsrörelse och hyresgästföreningarna.
Det är angeläget att lagstiftning kommer till stånd också för de ideella föreningarna. Regeringen bör utreda t.ex. i vilken utsträckning lagen om ekonomiska föreningar (1987:66) kan tillämpas också här samt återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning för de ideella föreningarna.
Stockholm den 25 januari 1994 Ylva Annerstedt (fp)