Motion till riksdagen
1993/94:L216
av Lars Biörck (m)

Revision


Krav på revision har kopplats till att det personliga
ansvaret är begränsat i aktiebolag, men även till storleken,
i och med att krav på revision infördes för större
handelsbolag. Fiskala intressen tillgodoses särskilt i och
med att revisorn ålagts att rapportera brister i redovisning
och betalning av skatter och avgifter.
Utgångspunkten att revisorn skall utföra en fri och
oberoende granskning av företagets redovisning och
förvaltning, utan att företräda en särskild intressent, har
därmed luckrats upp.
Revisorsutredningen har i sitt slutbetänkande
Revisorerna och EG (SOU 1993:69) sett över de framtida
kompetenskraven på revisorer. Slutbetänkandet från
Aktiebolagskommittén (Ju 1990:08) innebär en genomgång
i övrigt av aktiebolagslagens (1975:1385) regler om revisor
och revision. Redovisningskommittén (Ju 1991:07) har
vidare att se över hela redovisningslagstiftningen.
Ingen utredning har dock på sitt bord att
förutsättningslöst ompröva behovet och utbytet av revision
i de minsta företagen. I Storbritannien har en sådan översyn
gjorts, varvid framkommit att nyttan av revision i små,
ägarledda företag kan ifrågasättas. EG:s åttonde
bolagsdirektiv erbjuder möjlighet till befrielse från
revisionsplikt som underskrider två av tre gränsvärden
(balansomslutning, omsättning och antal anställda).
I de minsta företagen är ägare, ledning och personal ofta
samma personer. I dessa delar är det inte fråga om olika
intressenter med behov av respektive parts intressen.
Skatteförvaltningen har normalt information om brister i
redovisningen och betalningen av skatter och avgifter långt
innan en revisionsberättelse föreligger. Banker behöver
uppföljning av krediter i betydligt närmare samspel med
företagen än via en revisionsberättelse i efterhand.
Revisionsberättelsen i en stor andel av företag som gått
i konkurs har inte heller givit någon annan information
utöver årsredovisningens innehåll året före konkursen.
Konkursförvaltare kan iakttaga att aktiebolagslagens
regler om tvångslikvidation inte utgör den effektiva spärr de
skulle kunna vara mot att driva ett företag in i en
obeståndssituation.
Processer om personligt betalningsansvar för
styrelseledamöter har visat sig svåra att driva.
Kundförluster har därmed blivit ett stort samlat problem för
näringslivet på senare år.
Omvänt ansvarsgenombrott bör införas för
styrelseledamöterna i regelverket för tvångslikvidation,
d.v.s. att styrelsen måste dokumentera och kunna bevisa att
man följt Aktiebolagslagens regler för att kunna undgå
personligt betalningsansvar vid obestånd. Likaså bör ägarna
till små bolag registreras som ett led i att få grepp om den
ekonomiska brottsligheten. Åtgärder av dessa slag kan visa
sig betydligt effektivare än den befintliga revisionen, vilken
för små bolag kan synas vara både onödigt formalistisk och
medför en icke oansenlig kostnad för företaget.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en förutsättningslös prövning av
revisionen i de mindre företagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att säkerställa de
olika intressenternas behov om revisionen slopas för denna
företagskategori.

Stockholm den 25 januari 1994

Lars Biörck (m)