Under de senaste åren har det genom bl.a. massmedia
åskådliggjorts hur personer som lämnat sina
chefsbefattningar enligt förmånliga avtal -- s.k.
fallskärmsavtal -- fått ta emot mycket stora belopp. Det har
handlat om avgångsvederlag, pensionsförsäkringar och
liknande. Detta har upprört Sveriges medborgare med
tanke på att dessa personer i många fall lämnat
verksamheter som befunnits ha stora förluster.
Enligt aktiebolagslagen skall det lämnas upplysning om
alla för bedömningen av bolagets ställning viktiga
förhållanden. Bl.a. skall alla ersättningar till verkställande
direktörer redovisas i bolagets årsredovisning. Det gäller
också eventuellt utbetalt avgångsvederlag.
Det finns vid en internationell utblick mer kraftfulla
regler som ställer högre krav än de svenska.
Anställningskontrakten för varje direktör i England skall
vara tillgängliga för aktieägarna i det bolag där
anställningen finns. Regler har införts av den myndighet
som reglerar handeln med aktier i USA vilka kräver att
bolagen skall offentliggöra direktörernas löner och
förmåner.
Förhållandena är andra i Sverige. Aktiebolagen har
ingen skyldighet att redovisa eventuella avtal om
avgångsvederlag och andra förmåner för personer som
leder dem. En skyldighet att redovisa pensionsersättningar
till styrelseledamöter och VD saknas. Inte heller sociala
avgifter och pensionspremier ingår i den nu gällande
redovisningsplikten, som i stället endast avser ersättningar
i form av lön, arvode, provision, semesterersättning och
liknande belopp som kommer den anställde direkt till godo.
Detta, och utvecklingen under de senaste åren,
uppställer med all önskvärd tydlighet krav på att i bolagens
årsredovisning införa en redovisningsskyldighet av s.k.
fallskärmsavtal.
Tilläggsdirektiv har givits Redovisningskommittén för att
kommittén skall bedöma huruvida det finns behov av
särskilda redovisningsregler för avtal om avgångsvederlag
och andra förmåner till styrelseledamöter, verkställande
direktörer och andra personer i en företagsledning.
Det är angeläget att uppgifterna om avtal etc. blir
offentliga. Inte minst gäller detta för dem som på olika sätt
har att göra med bolaget. Det gäller t.ex. aktie- och
kreditmarknaderna, affärspartners och anställda. Att
mycket förmånliga fallskärmsavtal påverkat bedömningen
av företagens seriositet och framtida utveckling är känt,
liksom att det finns ett särskilt intresse från skatte- och
bolagsrättsliga utgångspunkter för avtal som utlösts före en
konkurs. Offentligheten kan också vara ett led i att återge
ett förtroende för näringslivets etik och moral.
Näringslivets börskommitté har nyligen lämnat
rekommendation om hur företagsledningars förmåner skall
redovisas. I stället för att införa bindande regler anges
riktlinjer som alla antas följa.
I november 1993 lämnade Näringslivets börskommitté en
rekommendation om information om ledande
befattningshavares förmåner. Den riktar sig till svenska
bolag som har aktier eller aktierelaterade finansiella
instrument noterade vid någon svensk börs eller
auktoriserad marknadsplats. Innebörden är att vissa
uppgifter skall lämnas individuellt för befattningshavare i
den högsta ledningen. Det handlar om uppgifter
beträffande de totala ersättningarna och förmånerna samt
uppgifter om de mest väsentliga villkoren i avtal om
framtida pension och avgångsvederlag. När det gäller andra
personer i ett bolags ledning, skall uppgifter lämnas om de
mest väsentliga villkoren i avtal om framtida pension och
avgångsvederlag. Att notera är att styrelsen för Stockholms
Fondbörs ställt sig bakom rekommendationen och kommer
att verka för att den tas in i börskontraktet. Därmed blir
rekommendationen civilrättsligt bindande för de bolag som
är noterade vid Stockholms Fondbörs.
Socialdemokraterna anser att rekommendationer av
denna typ är ett mycket lovvärt försök att komma till rätta
med de problem som är förknippade med förmåner för
bolagens ledande personer. Utvecklingen har visat att egna
initiativ är nödvändiga. Emellertid är det inte tillräckligt.
Det behövs en lagstiftning som bl.a. återställer
allmänhetens förtroende liksom återigen skapar en bättre
moral i näringslivet m.m. För den som inte följer reglerna
måste det finnas sanktionsmöjligheter.
Den offentliga redovisningen av ersättningar m.m. till
företagsledningarna måste avse hela företagsledningen. Det
gäller dem som saknar LAS-skydd samt styrelsen. Den bör
omfatta såväl räkenskapsårets löner och ersättningar som
större avsättningar till sjukförsäkrings- och pensionsavgifter
samt andra sociala avgifter.
Det bör också utredas och regler förtydligas gällande
den tid ett fallskärmsavtal bör kunna omfatta. Det bör
övervägas om sådana avtal som kan utlösas av den avgående
chefspersonen bör förbjudas. En utredning bör vidare
besvara frågor när det gäller att ge rättstillämpningen bättre
underlag för bedömning av tolkningen av rättsreglerna.
Socialdemokraterna anser att regeringen under
innevarande riksmöte bör lämna förslag till riksdagen som
syftar till att införa en utökad redovisningsskyldighet ang.
företagsledningars löner och förmåner m.m. i enlighet med
vad som anförts i motionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag under
innevarande riksmöte om skärpt lagstiftning avseende
redovisning av bolags ledande befattningshavares
förmåner.
Stockholm den 21 januari 1994
Maj-Lis Lööw (s)
Owe Andréasson (s)
Inger Hestvik (s)
Bengt Kronblad (s)
Gunnar Thollander (s)
Carin Lundberg (s)
Hans Stenberg (s)
Per Erik Granström (s)