Motion till riksdagen
1993/94:L204
av Nils T Svensson (s)

Uppgiftsskyldighet om företagsledningens förmåner


De senaste åren har ett antal uppseendeväckande
förmånliga s.k. fallskärmsavtal avslöjats. Många människor
är naturligtvis upprörda över att belopp i miljonklassen
betalats ut till personer som lämnat sina chefsbefattningar i
verksamheter som drabbats av jätteförluster. Trots att dessa
chefer inte längre har förtroendet att fortsätta
verksamheten har de fått rundhänta avgångsvederlag och
guldkantade pensionsförsäkringar.
Enligt aktiebolagslagen skall det lämnas upplysning om
alla för bedömningen av bolagets ställning viktiga
förhållanden. Bl.a. skall alla ersättningar till verkställande
direktörer redovisas i bolagets årsredovisning. Det gäller
också eventuellt utbetalt avgångsvederlag.
I andra länder, som England och USA, har man mer
bestämda regler på den här punkten än vi i Sverige har. I
England skall bl.a. en kopia av varje direktörs
anställningskontrakt hållas tillgängligt för envar aktieägare
i bolaget. I USA har den myndighet som reglerar handeln
med aktier infört regler, som innebär krav på att bolagen
offentliggör vad deras direktörer får i lön och övriga
förmåner.
I Sverige finns ingen skyldighet för aktiebolag att
offentligt redovisa eventuella avtal om avgångsvederlag och
liknande förmåner till personer i företagets ledning. Inte
heller finns det någon skyldighet att redovisa
pensionsersättningar till styrelseledamöter och VD. Sociala
avgifter liksom pensionspremier ingår inte heller i
redovisningsplikten. Den avser endast ersättningar i form
av lön, arvode, provision, semesterersättning och dylika
belopp som direkt kommer den anställde till godo.
Mot bakgrund av de senaste årens utveckling finns det
utomordentligt starka skäl att införa en
redovisningsskyldighet av s.k. fallskärmsavtal i bolagens
årsredovisning.
Redovisningskommittén har fått tilläggsdirektiv att
överväga behovet av särskilda redovisningsregler för avtal
om avgångsvederlag och liknande förmåner till
styrelseledamöter, verkställande direktör och andra
personer i en företagsledning. Enligt uppgift är emellertid
kommittén försenad i sitt arbete.
Att fallskärmsavtalen blir offentliga är angeläget för alla
som i olika sammanhang har med bolaget att göra, såsom
aktiemarknaden, kreditmarknaden, affärspartner,
anställda m.fl. De fallskärmsavtal som vi hittills fått vetskap
om har ju i många fall varit så förmånliga för mottagarna att
kännedomen om deras innehåll har kunnat påverka
bedömningen av bolagets framtida utveckling och för den
delen också seriösitet. Mycket förmånliga fallskärmsavtal
som utlösts före en konkurs har ju också ett särskilt intresse
från skatte- och bolagsrättsliga utgångspunkter.
Ett krav på att fallskärmsavtalen skall vara offentliga
kan bidra till att återskapa förtroendet för en numera
utbredd misstro mot näringslivets etik och moral. Denna
brist på moral i näringslivet kan lätt spilla över på andra
områden på så sätt att det får negativa effekter för hela
samhällslivet och det demokratiska systemet.
Näringslivets börskommitté har nyligen lämnat
rekommendation om hur företagsledningars förmåner skall
redovisas. I stället för att införa bindande regler anges
riktlinjer som alla antas följa.
Det är emellertid inte tillräckligt att överlåta åt
marknaden att lösa dessa frågor. Verkligheten har visat att
girigheten gått långt utöver rim och reson. För att återställa
allmänhetens -- medborgarnas -- förtroende liksom att
återskapa god moral i näringslivet m.m. bör en lagstiftning
införas. Det räcker inte med rekommendationer. Det måste
också finnas sanktionsmöjligheter mot den som inte följer
reglerna.
De skäl mot en öppnare redovisning av olika
befattningshavares anställningsvillkor, integritets- och
sekretesskäl samt konkurrensskäl som framförts i debatten
har inte den tyngden att de talar mot en större öppenhet.
En offentlig redovisning av ersättningar m.m. till
företagsledningarna måste avse hela företagsledningen (alla
de som saknar LAS-skydd) samt styrelsen. Redovisningen
bör omfatta såväl räkenskapsårets löner och ersättningar
som större avsättningar till sjukförsäkrings-, pensions- och
andra sociala avgifter.
Det är också angeläget att utreda och söka förtydliga
regler vad gäller den tid ett fallskärmsavtal rimligen bör
kunna omfatta. Fallskärmar som kan utlösas ensidigt av
''hopparen'' bör övervägas att förbjudas. I vilket fall bör en
utredning ge svar på frågor i dessa avseenden i syfte att ge
rättstillämpningen ett bättre underlag för bedömningen av
hur rättsreglerna bör tolkas.
Regeringen bör under innevarande riksmöte lämna
förslag till riksdagen i syfte att införa en utökad
redovisningsskyldighet ang. företagsledningars löner och
förmåner m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag under
innevarande riksmöte om skärpta regler avseende
redovisning av bolags ledande befattningshavares
förmåner.

Stockholm den 11 januari 1994

Nils T Svensson (s)