De senaste åren har ett antal uppseendeväckande förmånliga s.k. fallskärmsavtal avslöjats. Många människor är naturligtvis upprörda över att belopp i miljonklassen betalats ut till personer som lämnat sina chefsbefattningar i verksamheter som drabbats av jätteförluster. Trots att dessa chefer inte längre har förtroendet att fortsätta verksamheten har de fått rundhänta avgångsvederlag och guldkantade pensionsförsäkringar.
Enligt aktiebolagslagen skall det lämnas upplysning om alla för bedömningen av bolagets ställning viktiga förhållanden. Bl.a. skall alla ersättningar till verkställande direktörer redovisas i bolagets årsredovisning. Det gäller också eventuellt utbetalt avgångsvederlag.
I andra länder, som England och USA, har man mer bestämda regler på den här punkten än vi i Sverige har. I England skall bl.a. en kopia av varje direktörs anställningskontrakt hållas tillgängligt för envar aktieägare i bolaget. I USA har den myndighet som reglerar handeln med aktier infört regler, som innebär krav på att bolagen offentliggör vad deras direktörer får i lön och övriga förmåner.
I Sverige finns ingen skyldighet för aktiebolag att offentligt redovisa eventuella avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner till personer i företagets ledning. Inte heller finns det någon skyldighet att redovisa pensionsersättningar till styrelseledamöter och VD. Sociala avgifter liksom pensionspremier ingår inte heller i redovisningsplikten. Den avser endast ersättningar i form av lön, arvode, provision, semesterersättning och dylika belopp som direkt kommer den anställde till godo.
Mot bakgrund av de senaste årens utveckling finns det utomordentligt starka skäl att införa en redovisningsskyldighet av s.k. fallskärmsavtal i bolagens årsredovisning.
Redovisningskommittén har fått tilläggsdirektiv att överväga behovet av särskilda redovisningsregler för avtal om avgångsvederlag och liknande förmåner till styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i en företagsledning. Enligt uppgift är emellertid kommittén försenad i sitt arbete.
Att fallskärmsavtalen blir offentliga är angeläget för alla som i olika sammanhang har med bolaget att göra, såsom aktiemarknaden, kreditmarknaden, affärspartner, anställda m.fl. De fallskärmsavtal som vi hittills fått vetskap om har ju i många fall varit så förmånliga för mottagarna att kännedomen om deras innehåll har kunnat påverka bedömningen av bolagets framtida utveckling och för den delen också seriösitet. Mycket förmånliga fallskärmsavtal som utlösts före en konkurs har ju också ett särskilt intresse från skatte- och bolagsrättsliga utgångspunkter.
Ett krav på att fallskärmsavtalen skall vara offentliga kan bidra till att återskapa förtroendet för en numera utbredd misstro mot näringslivets etik och moral. Denna brist på moral i näringslivet kan lätt spilla över på andra områden på så sätt att det får negativa effekter för hela samhällslivet och det demokratiska systemet.
Näringslivets börskommitté har nyligen lämnat rekommendation om hur företagsledningars förmåner skall redovisas. I stället för att införa bindande regler anges riktlinjer som alla antas följa.
Det är emellertid inte tillräckligt att överlåta åt marknaden att lösa dessa frågor. Verkligheten har visat att girigheten gått långt utöver rim och reson. För att återställa allmänhetens -- medborgarnas -- förtroende liksom att återskapa god moral i näringslivet m.m. bör en lagstiftning införas. Det räcker inte med rekommendationer. Det måste också finnas sanktionsmöjligheter mot den som inte följer reglerna.
De skäl mot en öppnare redovisning av olika befattningshavares anställningsvillkor, integritets- och sekretesskäl samt konkurrensskäl som framförts i debatten har inte den tyngden att de talar mot en större öppenhet.
En offentlig redovisning av ersättningar m.m. till företagsledningarna måste avse hela företagsledningen (alla de som saknar LAS-skydd) samt styrelsen. Redovisningen bör omfatta såväl räkenskapsårets löner och ersättningar som större avsättningar till sjukförsäkrings-, pensions- och andra sociala avgifter.
Det är också angeläget att utreda och söka förtydliga regler vad gäller den tid ett fallskärmsavtal rimligen bör kunna omfatta. Fallskärmar som kan utlösas ensidigt av ''hopparen'' bör övervägas att förbjudas. I vilket fall bör en utredning ge svar på frågor i dessa avseenden i syfte att ge rättstillämpningen ett bättre underlag för bedömningen av hur rättsreglerna bör tolkas.
Regeringen bör under innevarande riksmöte lämna förslag till riksdagen i syfte att införa en utökad redovisningsskyldighet ang. företagsledningars löner och förmåner m.m. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag under innevarande riksmöte om skärpta regler avseende redovisning av bolags ledande befattningshavares förmåner.
Stockholm den 11 januari 1994 Nils T Svensson (s)