av Bengt Silfverstrand och Inga-Britt Johansson (s)
Aktiekapitalets storlek
Aktiekapitalet skall fungera som ett skydd för bolagets
borgenärer, d.v.s. anställda, leverantörer, kreditgivare m.fl.
Det fyller också en viktig funktion i skattehänseende, vilket
var ett av de viktigaste motiven då minimikapitalet för
aktiebolag höjdes från 5 000 kronor till 50 000 kronor (prop.
1973:93).
Från och med den 6 juni 1973 ålades alla nybildade
aktiebolag ett aktiekapitalkrav på minst 50 000 kronor.
Detta belopp motsvarar i dagens penningvärde ca 275 000
kronor.
Publika och privata aktiebolag
Aktiebolagskommittén föreslår i ett i oktober 1992
avlämnat delbetänkande (SOU 1992:83) med hänvisning till
utvecklingen inom EG att den svenska lagstiftningen skall
tillhandahålla två alternativ för den som önskar driva
verksamhet i bolag utan personligt betalningsansvar för
bolagets förpliktelser. Förslaget innebär att en
gränsdragning föreslås ske med hänsyn till rätten att inbjuda
allmänheten att teckna eller förvärva aktier och andra
värdepapper som bolaget ger ut. För de bolag som ska ha
denna rätt föreslår kommittén beteckningen ''publika
aktiebolag'' medan övriga bolag betecknas ''privata
aktiebolag''.
Kommitténs förslag innebär också att aktiekapitalet i ett
publikt aktiebolag skall uppgå till minst en miljon kronor.
Så långt är kommittén enig i sina ställningstaganden.
Vad sedan gäller aktiekapitalet i privata aktiebolag
föreslår emellertid en majoritet av kommittén att
aktiekapitalet bara skall behöva räknas upp till 100 000
kronor (jfr penningvärdesförsämringen enligt ovan). De två
socialdemokratiska ledamöterna reserverar sig till förmån
för ett minsta aktiekapital i privata aktiebolag på 200 000
kronor. För denna linje uttalar sig också en av kommitténs
sakkunniga -- en auktoriserad revisor med lång erfarenhet
av förhållandena i svenska aktiebolag.
Skälen för reservanternas förslag till minimikapital är
synnerligen starka. Den praktiska erfarenheten, inte minst
under lågkonjunkturer, visar att det krävs ett relativt stort
eget kapital i företag. Den skärpta kreditgivningen har lett
till att finansieringen av verksamheten ofta sker med
främmande kapital, såsom leverantörs-, bank- och
skattekrediter. Förutom höga kostnader och risker för
finansiärerna, leder detta till att företaget blir mycket
känsligt och sårbart för bl.a. konjunktursvängningar och
förr eller senare uppkommer en kris för företaget.
Undersökningar visar att redan för några år sedan hade 25 %
av alla nystartade företag (inkl. enskilda
näringsidkare) ett startkapital av minst 200 000 kronor
(Nyföretagande i Sverige, SIND 1991:6).Ett högt eget
kapital innebär ett bättre skydd för borgenärerna.Ett
högt eget kapital höjer tröskeln för ekonomisk brottslighet.
De senaste årens utveckling i näringslivet , med bl.a. en
dramatisk ökning av antalet konkurser, visar att
aktiekapitalet har en viktig funktion att fylla. Starka skäl
talar för att det inte får urholkas på sätt som skulle ske om
uppräkningen av minimikapitalet stannade vid 100 000
kronor.
Totalt gick drygt 21 000 företag i konkurs under 1992.
Det är en ökning med 22 %
jämfört med 1991 och motsvarar 85 företag per dag.
Totala antalet konkurser 1992 var 293 %
högre än 1982 och 69 %
högre än medelantalet konkurser 1982--1991. Särskilt
påtaglig är ökningen av antalet konkurser bland mindre
företag. I denna grupp spelar också mindre aktiebolag en
framträdande roll.
Bakom konkurserna döljer sig i många fall avancerad
ekonomisk brottslighet. Från allt fler håll höjs röster för att
komma till rätta med denna brottslighet. Det är också väl
känt att aktiebolaget med dess befrielse från personligt
betalningsansvar är ett av många instrument som kan
användas för ekonomisk kriminalitet. Rikspolisstyrelsen
och Riksåklagaren överlämnade i början av år 1992 en
utredning till regeringen i vilken man pekar på dessa
omständigheter och bl.a. lyfter fram behovet av ett höjd
aktiekapitalkrav.
Kravet på enbart 100 000 kronor i aktiekapital i privata
aktiebolag är synnerligen lågt i ett internationellt
perspektiv. Ett närliggande och mycket relevant exempel är
Danmark, där kravet för inte länge sedan höjdes till 200 000
danska kronor för anpartsselskab och till 500 000 kronor för
aktieselskab.
Lagutskottet avstyrker i bet. 1992/93:LU40 bifall till en
tidigare motion med krav på höjning av minimikapitalet i
aktiebolag under hänvisning till att ''överväganden av de i
motionen aktualiserade spörsmålen sker i olika
sammanhang.'' Bl.a hänvisas till att förslag till lagstiftning i
dessa frågor ska föreläggas riksdagen under hösten 1993.
Mot bakgrund av det ökade antalet konkurser som
uppenbarligen har ett samband med ett alltför lågt
kapitalkrav i aktiebolag och då regeringen ännu inte
förelagt riksdagen aviserat förslag i frågan är ett uttalande
från riksdagens sida nu i allra högsta grad påkallat. Vi yrkar
sålunda att riksdagen hos regeringen begär förslag
innebärande att minsta aktiekapital i privata aktiebolag
skall fastställas till åtminstone 200 000 kronor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om
fastställande av minsta aktiekapital i privata aktiebolag till
åtminstone 200 000 kr.
Stockholm den 11 januari 1994
Bengt Silfverstrand (s)
Inga-Britt Johansson (s)