med anledning av prop. 1993/94:196 Ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m.
Bakgrund
I propositionen föreslås att aktiebolagsformen delas upp
i två typer av aktiebolag, privata och publika aktiebolag.
Endast de publika bolagen skall kunna vända sig till
allmänheten för att skaffa riskkapital. Vidare skall, enligt
förslaget, i firman för ett publikt bolag ''publikt'' eller
förkortningen ''pub'' ingå. På motsvarande sätt skall i
firman för ett privat bolag ordet ''privat'' eller förkortningen
''priv'' ingå.
Den nya firman liksom bolagets säte och
organisationsnummer skall anges på bolagets brev,
orderblanketter och fakturor. Det innebär för de privata
bolagen att dessa måste ange antingen ''privat'' eller ''priv''
i dessa handlingar samt säte och organisationsnummer.
Därmed krävs en ändring av såväl utseende som text och
nytryck av dessa handlingar.
Uppdelning föranleds av en anpassning till EU:s
direktiv. Syftet med direktivet är att bolagsformerna skall
kunna särskiljas.
Genom uppdelningen i publika och privata bolag anses
Sverige nu införa två aktiebolagsformer. EU:s
bolagsdirektiv gäller efter denna uppdelning endast för de
publika bolagen. Det innebär att Sverige för de privata
bolagen fritt kan införa de regler vi önskar. Vi behöver med
andra ord inte göra några ändringar för de privata bolagen.
Sverige hade 264 000 aktiebolag i februari 1992 med ett
aktiekapital under 500 000 kr, dvs. den gräns som föreslås
för de bolag som vill ha möjlighet att ansöka om att bli
publika. I vart fall detta antal bolag förväntas bli privata
bolag. Vid samma tidpunkt fanns knappt 20 000 bolag med
över 500 000 kr i aktiekapital.
Allmänt
Förslaget innebär alltså att ytterligare krav ställs på de
mindre bolagen. För det första tvingas dessa ändra ett
inarbetat namn. Ofta är namnen gamla och bärare av en viss
tradition. Företagen är familjeföretag. Att lägga till ''priv''
sist i firman låter i de flestas öron mycket konstigt och
onaturligt. Detta framstår som omotiverat genom att
namnet dessutom blir längre och besvärligare att skrivas.
Genom att tvingas ange firman, sätet och
organisationsnumret på brev, orderblanketter och fakturor
måste nya trycksaker framställas med nya logotyper m.m.
Detta innebär kostnader för såväl framtagning av firma och
logotype som tryckkostnader för nytt brevpapper m.m.
Dessutom kommer ändring av skyltar m.m. att behöva ske
i flertalet fall. Vidare måste en omregistrering ske för
samtliga bolag. Beslut om den nya firman måste fattas på
bolagsstämma. I flertalet fall blir det nödvändigt att för
detta ändamål hålla en extra sådan.
Förkortningen ''AB'' är en praktisk och vedertagen
förkortning som om förslaget genomförs måste ändras till
''priv AB''. Att alltid behöva uttala detta förefaller --
förutom kostnadsaspekten -- onödigt.
Kostnader
Med antagandet att kostnaden för framtagandet och
ändringen av dessa bolag och ändringen av dessa handlingar
uppgår till 5 000 kr per privat bolag blir belastningen på
småföretagen 1,32 miljarder kr. Antas kostnaden i stället
vara den dubbla, vilket förefaller mer realistiskt, innebär
uppgiftskyldigheten en kostnad på drygt 2,6 miljarder kr.
Till dessa kostnader kommer kostnader för omskyltning
vilket kan uppgå till ansenliga belopp i flertalet fall.
Enbart registreringskostnaderna för en firmaändring hos
PRV kostar i dagsläget 800 kr. Något undantag som innebär
att avgift inte skall tas ut föreslås inte i propositionen.
Kostnaderna för ändringen har inte uppmärksammats i
propositionen. Av denna framgår endast att vissa
kostnader, t.ex. ändringar i bolagsordningen, kan antas
uppvägas av de fördelar en närmare anpassning av svensk
bolagsrätt får för svenskt näringsliv. Kravet på att utreda
kostnaderna för lagändringar som berör särskilt mindre
företag kan med denna utredning knappast anses vara
tillgodosett.
Avslutning
Allt detta kan besparas småföretagen. Genom att firman
ändras för de betydligt färre publika aktiebolagen uppfylls
EU:s krav på särskiljningsförmåga mellan bolagsformerna.
En sådan lösning har också valts i Finland. Direktiven gäller
endast de nya publika bolagen, vilket Sverige tills vidare bör
ta fasta på. Vi bör alltså inte ändra det som inte behöver
ändras.
Visar det sig senare att sammanblandning uppstår och
att detta beror av att firman för de privata bolagen inte
ändras bör i alla fall ett tillägg då göras. Dessförinnan finns
det ingen anledning att anpassa aktiebolagslagen -- om vi
inte därtill är tvungna -- mer än vad som anses rationellt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att i firman för de privata bolagen
inte skall behöva anges ordet ''privat'' eller förkortningen
''priv'',
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att privata bolags firma, säte och
organisationsnummer inte skall behöva anges på brev,
orderblanketter eller fakturor.