Turismen är en basnäring sett till sysselsättningen i
många glesbygdskommuner. Den nuvarande turist- och
rekreationspolitiken utformades i början av 1970-talet och
beslutades av en enig riksdag år 1975. Målen för samhällets
turist- och rekreationspolitik måste vara att utveckla
turismen så att den ger största möjliga sysselsättning,
regionalpolitiska, sociala och valutapolitiska effekter samt
lönsamhet för näringen. Dessa mål har riksdagen varit helt
enig om och vid flera tillfällen understrukit att man står fast
vid, men 1993 ändrade en borgerlig regering detta till något
som marknaden skulle kunna sköta. Det nationella ansvaret
övergavs.
Enligt oss motionärer så måste turistpolitiken i Sverige
utgå från alla de aspekter turismen och rekreationen
faktiskt rymmer. Turismen är således ingen bransch som
direkt kan jämföras med skogen och gruvorna.
Begreppet turist är i sig ett synnerligen luddigt begrepp
och i all statistik kommer affärsresenärer in med stor tyngd
och snedvrider såväl övernattningsstatistik som
resandestatistik.
Härigenom får storstadsnäring och vissa transportörer
en alldeles för stor tyngd i tyckande och beslut från
''näringens'' sida. Begreppet näring bör alltså definieras
mycket tydligare.
En stor del av den egentliga turistnäringen återfinns ute
i de egentliga turistområdena och det är också här som
turismen har den stora regionalpolitiska effekten.
Viktigt är också att i alla sammanhang ta fram
vinterturismen. Det är den turism som är den bärande i
skogslänen, men sommarturismen är på väg att bli den
komponent som ger full sysselsättning i skogslänen. Det blir
annars väldigt gärna en enorm kantring vad gäller de
allmänna satsningarna på turismen till några få korta
sommarveckor. Självfallet viktigt ur socialturismens syn,
men ofta inte särskilt lönsamt.
Huvudansvaret
Huvudansvaret för turistföretagens produktutveckling
ligger hos näringen själv medan staten här har en stödjande
och stimulerande roll. På länsplanet sker detta framför allt
via länsstyrelsernas regionalpolitiska enheter. Även
landstingen har ofta en stödjande roll.
En ny samordnare behövs för samordning av
samhällsinsatser på nationell nivå som samverkar med
näring, kommuner och landsting.
Samordnaren skall vara det stimulerande organ som
krävs för att i ett nationellt och internationellt perspektiv
utveckla och marknadsföra Sverige som turistland.
Även de regionala organen för turism och rekreation har
på många områden dålig förankring i näringen.
Det av oss motionärer initierade ''nya''
marknadsföringsbolaget Next Stop Sweden bör
koncentrera sig till marknadsföringsuppgifter i samarbete
med turistnäringen och de regionala turistorganisationerna
för att marknadsföra Sverige i utlandet. Satsningarna på
utlandsmarknaden bör i allt väsentligt inrikta sig på
närmarknaderna, dvs. de nordiska länderna samt Tyskland,
Holland och England i första hand.
Sedan får vi inte glömma den inhemska marknaden som
också munera bör ingå i Next Stop Sweden,
marknadskoncept, där också staten finns med. Det gäller ju
att på alla sätt uppmuntra semestrandet i Sverige i form av
kampanjer. I dag är 80 %
inhemskt turistande.
Näringens ansvar och engagemang bör öka i förhållande
till i dag -- både för verksamhetens inriktning och
finansiering. Den nuvarande organisationen med
''Styrelsen för Sverigebilden'' kan avvecklas och
marknadsföringen skötas genom Next Stop Sweden med en
ny styrelse med inslag av statlig representation.
Övriga arbetsuppgifter som forsknings-, kunskaps- och
samordningsuppgifterna bör överföras till respektive
verksamhets naturliga huvudmän och de frågor som faller
utanför bör samlas upp i en delegation under NUTEK, som
införskaffat sig erfarenhet och kompetens i sitt arbete med
att bl.a. följa upp turistnäringens effekter av
skattereformen m.m.
En viktig del av produktutvecklingen inom turismen kan
emellertid inte turistföretagen själva klara av -- nämligen
den turistiska infrastrukturen och den offentliga service som
turismen kräver. Det är detta som gör att resandet fungerar
och som gör upplevelserna av natur, boende- och
aktivitetsanläggningar, sevärdheter m.m. tillgängliga. Här
har staten, kommunerna och landstingen ett huvudansvar,
vilket inte hittills uppmärksammats på det sätt det borde i
samband med arbetet med den turistiska utvecklingen i
landet.
Andra frågor som behövlig nationell statistik bör
samordnas av NUTEK i samarbete med exempelvis
högskolan i Östersund m.fl.
Den nya delegationen bör alltså följa andra för
turismens utveckling viktiga frågor och därmed skapa
medlen för att nå målen för turist- och rekreationspolitiken.
Vägar och transportsektorn i övrigt skall tillgodose
turismens servicebehov. Satsningen på den s.k.
inlandsvägen, utbyggt regionalflyg i skogslänen och bra
kommunikationer på järnväg är livsviktiga för turismens
expansion.
Om inte kommunikationerna fungerar tillfredsställande,
information och vägvisning likaså och om inte rastplatser
finns utmed turiststråken, så fungerar inte resandet
tillfredsställande. Detsamma gäller om det inte finns
utmärkta leder och stigar i attraktiva naturområden eller till
intressanta utflyktsmål, eller om inte turistfisket (även
jakten) är tillgängligt genom en samordnad
fiskekortsförsäljning för större områden etc. Om inte
resandet fungerar väl i dessa och andra liknande viktiga
avseenden så påverkas givetvis också turistnäringens
resultat negativt liksom regionens/landets rykte som
turistlän respektive turistland.
Vidare måste turistorter och turistregioner utvecklas
som fungerande turistcentra. Här har delegationen en roll,
men framför allt länsstyrelsen, landstingen och
kommunerna.
Natur-kultursektorn erbjuder ofta de aktiviteter och
upplevelser som gör att turisterna lockas till Sverige. Ofta
är det produkter som kommuner, myndigheter (bl.a.
Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet,
Fastighetsverket), markägare och organisationer m.fl.
ansvarar för och dessa måste därför engageras i
utvecklingen av Sverige som turistland.
En angelägen uppgift i skogslänen i dag är alltså att
utveckla naturturismen -- den för Sverige och Skandinavien
så unika turistresursen -- och att göra naturmiljön och
möjligheterna till upplevelser där tillgängliga för många fler
än i dag, inte minst för utländska turister och på
naturmiljöns och ortsbefolkningens villkor.
Viktiga frågor är också att bevaka och bevara
''turistlandskapet'' och de allt mera brännande frågorna om
det kommersiella allemansrättsliga nyttjandet av mark och
vatten (Europas sista vildmark) -- inte minst av turister från
EG-länderna.
Detta är en såväl nationellt som regionalt och
kommunalt angelägen fråga. Men ett utvecklingsarbete bör
lämpligen starta på lokal och regional nivå. Skogslänen bör
därför -- som ett ledande turistområde -- göra en
övergripande studie över vilka behov som finns i länen av
viktiga insatser på detta område samt hur ett genomförande
kan ske genom en samordning och samverkan mellan olika
lokala och regionala myndigheters insatser och resurser.
Grundläggande frågeställningar/problemområden, som
bör belysas är också samverkansmöjligheter mellan olika
samhälleliga och kommersiella aktörer så att man drar åt
samma håll och insatserna kompletterar och förstärker
varandra. Inte minst bör man diskutera kreativa
finansieringsmodeller för de insatser som krävs bl.a. för att
främja det rörliga friluftslivets basservice.
Turistfrågorna kräver således engagemang och insatser
från många samhällsorgan.
Någon måste fylla rollen som samordnande organ för
centrala myndigheter och organisationer liksom
länsstyrelser och kommuner. Ett sådant samordningsorgan
kommer, om det drivs på rätt sätt, att fylla ett
utomordentligt stort behov som stimulator och pådrivare av
de myndigheter och organisationer som i dag på olika håll
arbetar för att utveckla och öka resandet till och i Sverige.
Detta kommer då också att innebära att de resurser som
stat, landsting och kommuner satsar för att utveckla
turismen kan få en bättre användning.
Vårt förslag är att NUTEK får denna
samordningsuppgift och till sig knyter en delegation för
turism med representanter från berörda myndigheter och
organisationer samt kommun- och landstingsförbunden.
Det kansli eller den enhet som skall arbeta med dessa frågor
bör utlokaliseras till ett turistlän, förslagsvis Östersund i
Jämtland.
Östersund har i sig skapat förutsättningar för att en
sådan utlokalisering skulle bli framgångsrik då man just nu
bygger upp en ''miljö'' med den tidigare utlokaliserade
glesbygdsmyndigheten och ERU:s lokalisering till
Östersund, där man skall bedriva forskning kring
glesbygdsutveckling där turism utgör som ett starkt inslag.
Tidigare finns turismlinjen på högskolan. Denna ''miljö''
skapar samnyttjandemöjligheter mellan de utlokaliserade
myndigheterna och skogslänens turistnäring. Den
kunskapsmiljö som här byggs upp måste naturligtvis
inspirera till utvecklingsprojekt ute i landet, för specifik
lokal turismutveckling.
Vi motionärer föreslår att turistanslaget för ändamålet
tillförs 3 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, som utöver
uppstart av en delegation under NUTEK också öppnar för
marknadsföringsinsatser i Sverige samt vissa forsknings-
och utvecklingsarbeten.
Slutligen vill vi framhålla att rekreationsfrågorna i stort
sammanhänger med den ökade fritiden och vikten av att
vara aktiv i alla åldrar. Livskvaliteten och folkhälsan kräver
enligt vår mening ett samarbetsorgan där bl.a.
organisationernas möjligheter och engagemang bör
tillvaratas. För att stödja en sådan utveckling bör de
organisationer som i dag erhåller stöd, Svenska
Turistföreningen (STF) m.fl., även fortsättningsvis erhålla
detta. Ett sådan stöd bör kunna ges till ytterligare
organisationer. Delegationen under arbete bör här ha
fördelningsansvaret.
Totalt föreslår alltså Socialdemokraterna i en
utskottsgruppsmotion att nuvarande anslag höjs till totalt 91 miljoner
kronor. De totala anslagen till turismen för
budgetåret 1994/95 höjs med 3 miljoner kornor. Näringen
bör också bidra med medel vad avser den kommersiella
delen utifrån en avtalskonstruktion med staten som bör
innebära långsiktiga överenskommelser med inriktning på
samfinansiering av marknadsföringskampanjer m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de av riksdagen tidigare
fastlagda riktlinjerna för turism och rekreation skall gälla,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bildandet av en ''delegation''
under NUTEK,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om organisationer (STF m.fl.),
4. att riksdagen till Styrelsen för Sverigebilden anslår 3
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit.
Stockholm den 25 januari 1994
Leo Persson (s)
Leif Marklund (s)
Georg Andersson (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Bo Holmberg (s)
Axel Andersson (s)
Bo Finnkvist (s)