1. De mål för den statliga turistpolitiken som anges i
motionen bör ersätta de nuvarande målen. Detta innebär
bl.a. att målet för turistpolitiken bör vara att främja den
egna befolkningens möjligheter till turism och rekreation,
friluftsliv och kulturupplevelser i landet.
2. Ett organ för samordning och utveckling av turist- och
rekreationspolitiken -- TURSAM -- bör inrättas. I
TURSAM bör de viktigaste samhällsaktörerna på
turismens område vara representerade, nämligen -- förutom
staten -- Kommunförbundet och Landstingsförbundet,
turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist-
och friluftsområdet.
Administrativt bör TURSAM knytas till NUTEK.
Uppgifterna för TURSAM bör preciseras med
utgångspunkt i vad som anförs i motionen. En viktig uppgift
för TURSAM blir att vara ett forum för dialog med
näringen.
3. För nästa budgetår bör 10 miljoner kronor anvisas till
TURSAM. Dessa medel skall användas bl.a. till stöd till
STF och andra frivilliga organisationer på turistområdet.
Det skall också användas bl.a. till stöd för insatser för att
öka tillgängligheten för funktionshindrade och andra.
4. Enligt motionen bör staten och turistnäringen ta ett
gemensamt ansvar för och inflytande över produktionen av
marknadsföringstjänsterna. Detta bör ske genom att staten
blir delägare i Next Stop Sweden eller -- om näringen inte
finner detta lämpligt -- genom att ett nytt bolag bildas
gemensamt av staten och näringen.
Till ett sådant bolag, således Next Stop Sweden eller ett
nybildat, bör statligt stöd till i första hand
marknadsföringen utomlands utgå. I begränsad
utsträckning bör stöd även till marknadsföring i Sverige
kunna utgå.
5. För nästa budgetår bör anvisas 81 miljoner kronor för
statens stöd till marknadsföringen av Sverige (inkl.
kostnaderna för medverkan i bolaget). Något belopp bör
inte anvisas för projektet Invest in Sweden.
6. Styrelsen för Sverigebilden bör läggas ner som en
konsekvens av att staten går in som delägare i ett bolag för
marknadsföring och av att de uppgifter på andra områden
än upphandling som styrelsen haft bör övertas av
TURSAM.
Uteckla turismen
Vi socialdemokrater konstaterar med besvikelse att årets
proposition i stort bara upprepar den passiva attityd till
turistfrågorna regeringen gav uttryck för förra året.
Den av riksdagen tidigare antagna målsättningen att
försöka utveckla turismen i Sverige så ''att den ger största
möjliga positiva effekter på ekonomi och sysselsättning --
speciellt i glesbygden, bättre bytesbalans samt ökad
livskvalitet hos befolkningen genom möjligheter till natur-
och kulturupplevelser i Sverige'' har slopats. Nu finns bara
en målsättning för Styrelsen för Sverigebildens arbete, som
säger att den skall ''sprida information om Sverige
utomlands och bistå med sådana marknadsföringsinsatser
som kommer svenskt näringsliv och särskilt turistbranschen
till godo''.
Styrelsen skall därutöver ha ett huvudansvar för
presentationen utomlands av Sverige som investeringsland.
Beträffande styrelsens arbete kvarstår inriktningen,
nämligen att den beträffande turismen endast i
undantagsfall får vara operativ medan styrelsen beträffande
informationen i utlandet om Sverige som investeringsland
skall vara mycket aktiv.
Ingenting sägs i propositionen om att staten också bör
stimulera arbetet med att utveckla Sverige som turistland.
Detta vore enligt vår mening synnerligen motiverat dels för
att göra utlandsturisten mera nöjd med Sverigebesöket och
därigenom bli en bra marknadsförare av Sverige till vänner
och bekanta utomlands, men dels också för att försöka göra
Sverige mera attraktivt för vår egen befolkning och därmed
försöka få oss att turista mera i vårt eget land och inte åka
utomlands på semestern. Svenskarnas utlandsresor svarar
för resevalutautgifter på inte mindre än 40 miljarder medan
utlänningars konsumtion i Sverige utgör 17 miljarder.
Anslaget föreslås minska från 99 937 miljoner kronor
detta budgetår till 88 miljoner kronor trots att Styrelsen för
Sverigebilden föreslagit en höjning till 130 miljoner kronor
dels med anledning av kronkursens fall och dels med hänsyn
till allmänna kostnadsfördyringar både i Sverige och i
utlandet.
I de föreslagna 88 miljonerna skall också inrymmas
kostnaderna för Invest in Sweden-projektet för vilket
begärts 15 miljoner kronor. Regeringens förslag innebär
alltså jämfört med innevarande budgetår en betydande
minskning av disponibla medel trots tidigare utfästelser till
näringen om anslag på nivån 100 miljoner per år under en
treårsperiod för den turistfrämjande verksamheten.
Regeringen ämnar återkomma i vår med anledning av
ett utredningsförslag om att sammanföra all
utlandsinformation om Sverige (inkl. Styrelsen för
Sverigebilden) till ett Råd för Sverigeinformation.
Våra övriga synpunkter och förslag
Vi socialdemokrater konstaterar alltså med beklagande
att Sverige idag inte har någon nationell turistpolitik. Vi
beklagar det därför att turismen är ett av få områden som
i dag erbjuder stora möjligheter till utveckling. Det gäller
möjligheter till ökad sysselsättning inte minst i glesbygden,
möjligheter att dra in mera valuta från utlandet till Sverige
och därmed förbättra vår bytesbalans och inte minst
möjligheter att få oss svenskar att resa mera i vårt eget land,
i stället för att föra ut vår valuta till andra turistländer.
Sverige måste föra en offensiv turistpolitik som tar till
vara de unika möjligheter turismen ger för utveckling --
sysselsättningsmässigt, regionalpolitiskt, handelspolitiskt
och socialt. Det gör man i våra grannländer och i övriga
Europa. Även EU-kommissionen diskuterar nu ett
turistpolitiskt program vilket även görs inom OECD. Men
den svenska regeringen har alltså ingen samlad strategi för
detta. Det är bara att beklaga denna passivitet.
Ge Sverige en offensiv turistpolitik
Vi socialdemokrater har därför ett alternativ till
regeringens passiva hållning till turism- och
rekreationsfrågorna. Vi anser att Sverige behöver en
offensiv politik på turismens område, ett område som enligt
vår mening kan ge så många positiva effekter tillbaka till
samhället i förhållande till de medel man satsar.
Nu krävs enligt vår bestämda uppfattning en politik som
tillgodoser hela den målsättning vi har med turismen --
sysselsättningsmässigt, regionalpolitiskt, handelspolitiskt
och välfärdspolitiskt -- och en strategi för dess
genomförande. Då först kan vi utnyttja turismens
möjligheter. Det skulle Sverige som nation tjäna på. Det
skulle också berörda intressenter i turistbranschen,
turistorganisationerna och kommuner och landsting ha
nytta av. Vi lägger här nedan förslag hur vi vill att en strategi
för att genomföra en sådan statlig politik på turism- och
rekreationsområdet bör se ut.
Enligt vår mening måste statens engagemang i
marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistland
kompletteras med en rad andra åtgärder. Staten måste
också ha ett medansvar när det gäller att långsiktigt
utveckla Sverige som turistland och se till att inte
minst de statliga organ som kan medverka i sådan
utveckling gör det, t.ex. vägverk med skyltning, vägvisning,
information och rastplatser, naturvårdsverk med sina
naturreservat och nationalparker, kulturvårdens
myndigheter med sina resurser för kulturism, utbildnings-
och forskningsinstitutioner för kompetensutveckling etc.
samt länsstyrelserna regionalt för att bara nämna några.
För att kunna utveckla Sverige som turistland krävs
också kunskap om vad som fungerar bra och inte bra inom
Sverigeturismen i dag och vad som är viktigt att åtgärda för
att turismen till och i Sverige skall fungera bättre. Vissa
kunskaper om detta finns redan, men någon samlad
långsiktig gemensam bedömning och strategi för åtgärder
finns inte. Och något centralt ansvarigt organ med
kompetens att närmare forma en sådan strategi finns heller
inte. Detta är enligt vår mening en stor brist, som måste
åtgärdas omgående för att inte svensk turism skall hamna
för långt efter våra skandinaviska grannländer i
utvecklingen och i den ökande konkurrensen om både
svenska och utländska turister.
Samordning och bred kompetens behövs
Vi anser därför att ett organ för samordning och
utveckling av turist- och rekreationspolitiken (förslagsvis
benämnt TURSAM) inrättas med en egen styrelse, men
med kanslistöd från NUTEK. TURSAM skall ha
kompetens på hela turism- och rekreationssektorn. De
viktigaste samhällsaktörerna på turismens område skall
finnas representerade, dvs staten, kommun- och
landstingsförbunden, turistnäringen och de frivilliga
organisationerna på turism- och friluftslivsområdet.
TURSAM förutsätts bl.a. bli ett forum för dialog med
näringen.
TURSAM:s uppgift skall bli att stödja, stimulera och
söka engagera berörda aktörer inom Sverigeturismen till
gemensamma insatser på just sådana områden som vid en
samlad bedömning anses mest angelägna. Vidare skall
TURSAM söka påverka utformningen och samordningen
av framför allt de statliga insatserna, men i övrigt också
försöka få övriga parter att ''dra åt samma håll''. Hittills har
de olika aktörerna mera suttit och talat om varandra i stället
för med varandra. Det är i detta sammanhang viktigt att
påpeka att TURSAM inte skall ta över någon annans
uppgifter eller ansvar utan enbart stödja och stimulera de
olika aktörernas insatser för att utveckla Sverigeturismen.
Detta innebär att TURSAM får en pådrivande roll och kan
fungera som katalysator på det breda fält som turism- och
rekreationssektorn måste agera på. Kort sagt att få andra att
arbeta med det som långsiktigt är viktigt för utvecklingen av
turism och rekreation i landet.
En första angelägen uppgift för TURSAM att lösa bör
enligt vår mening bli att i samråd med i delegationen
ingående parter och i mycket nära samråd med branschens
representanter (RTS och motsvarande) utforma ett
handlingsprogram för att åtgärda de för turismen i Sverige
i dag mest angelägna frågorna sett utifrån de mål som vi
anger nedan.
I ett sådant program bör ingå att i nära samråd med
turistföretagsamheten föreslå regeringen tydliga och
långsiktiga strategier och villkor för näringsutövningen så
att den i lugn och ro får utveckla sin verksamhet. De senaste
åren har karaktäriserats av ständigt ändrade spelregler,
vilket givetvis har sin grund i att regeringen saknar varje
form av politik på turistområdet. Ändrade skattesatser från
dag till annan, olika besked om nivåer och inriktning på det
statliga stödet till turismen liksom det sätt på vilket Sveriges
Turistråd avvecklades och den turbulens som där skapades
är exempel på bristande förmåga att hantera turismen.
Regeringen har skapat stor osäkerhet hos turistföretagen
som inte fullt ut kunnat koncentrera sig på sin
huvuduppgift, nämligen att utveckla sin näring och skapa
nya ekonomier och sysselsättning.
Näringens önskemål om utveckling kan här samordnas
med samhällets behov av insatser för t.ex. den turistiska
infrastrukturen, utveckling av naturturismen, utbildning,
forskning, utveckling av informationssystem på
turistområdet etc.
Av vital betydelse för utvecklingen av svensk turism är
också att bevaka vad som händer utanför landets gränser
och att delta i det samarbete, som förekommer i olika
nordiska och internationella organ, t.ex. Nordiska
ministerrådets ämbetsmannakommitté för turism, OECD:s
turismkommitté, European Travel Commission (ETC)
och -- inte minst -- i EU:s olika kommittéer och
arbetsgrupper för turism och reseliv. Detta arbete ligger
helt nere sedan Turistrådet upphört.
Redan med EES-avtalet har nya möjligheter öppnats för
ett mer aktivt svenskt deltagande i det europeiska
turismsamarbetet på EU-nivå. Inför ett eventuellt EU-
medlemskap måste det vara en än mer angelägen uppgift att
bevaka och följa upp turismens EU-frågor för att kunna
anpassa olika turistpolitiska åtgärder till de nya
förutsättningar, som skapats med öppnandet av den s.k.
inre marknaden. Denna uppgift är så mycket viktigare som
de specifika turismfrågorna ägnas en ganska marginell
uppmärksamhet i den EU-rapportering, som sker genom
olika myndigheter.
Andra gemensamma frågor att behandla i TURSAM
kan vara turismens hållning till miljön, den basresurs
turismen bygger på.
Den svenska miljön, med naturen, kulturen och det
sociala livet, är enligt vår mening vårt lands stora tillgång för
turism och rekreation. Efterfrågan på turism av det slaget är
också i stadigt ökande, inte minst vad gäller gäster från
andra länder. Det bör i Sverige också finnas utrymme för en
påtagligt ökad turism med miljön som basresurs.
Emellertid är det helt avgörande att det finns en
grundläggande samsyn på hur resursen kan och får nyttjas.
Ett långsiktigt tänkande som förutsätter att skador inte får
uppstå, som drar klara gränser och ställer tydliga villkor är
absolut nödvändigt. Detta är exempel på gemensamma
viktiga frågor som via TURSAM kan skapa medvetenhet
och samsyn. Andra viktiga uppgifter som bör åläggas
TURSAM är bl.a. följande:Vara statens organ på turism-
och rekreationsområdet och bevaka sektorns samlade
intressen nationellt och internationellt,Skaffa sådan
kunskap om Sverigeturismen att TURSAM kan förmedla
erforderligt underlag till myndigheter och näring centralt
och regionalt samt till internationella organ som EU-
kommissionen, OECD m.fl.,Bygga nätverk för att
åstadkomma förståelse och förtroende mellan de olika
aktörerna på turistområdet, så att alla vill dra åt samma håll
i gemensamma frågor. Detta kommer bl.a. att innebära
besparingar och bättre användning av befintliga resurser,
Stödja och stimulera sådan angelägen försöksverksamhet
som t.ex. ökar tillgängligheten till natur- och
kulturupplevelser och som inte kan finansieras på annat
sätt,Stödja de frivilliga organisationerna på
turistområdet och köpa tjänster c1för den service till
allmänheten som ges av t.ex. STF, sportfiskarna,
cykelc0organisationerna,Bevaka samt stimulera till att
skapa opinion för ökad utbildning och forskning inom
sektorn,Bevaka samt stimulera till ökad turistisk service
och infrastruktur.
Mål och strategier
De mål och den strategi som skall gälla för turism- och
rekreationspolitiken och därmed för TURSAM:s arbete
skall vara följande:
Turistpolitiska mål
Målet för den nationella turistpolitiken bör vara att öka
och utveckla turismen/resandet i och till Sverige på ett
sådant sätt att
största möjliga positiva effekter uppnås på regional
ekonomi, handelsbalansen och sysselsättningen -- inte minst
i glesbygderna,
att främja den egna befolkningens möjligheter till turism
och rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser i eget land.
Det är först när man på detta sätt tar hänsyn till helheten
som en seriös turistpolitik kan skapas.
Turistpolitisk strategi -- statens roll är viktig
För att turismen/resandet skall kunna utvecklas mot de
uppsatta målen måste näringens insatser kompletteras med
åtgärder från många samhällsorgan. Turismen är således
mer än enbart en näringspolitisk fråga.
I en nationell strategi för utvecklingen av
turismen/resandet måste enligt vår mening
ansvarsfördelningen mellan de viktigaste aktörerna -- dvs.
näringen, myndigheterna och organisationerna -- vara
tydlig. Respektive aktör skall svara för det den naturligt är
mest kompetent att utföra.
Statens, kommunernas och landstingens ansvar blir
framför allt att stödja och stimulera arbetet med att
utveckla resandet i och till Sverige på ett sätt som tillgodoser
samhällets intressen -- minskad valutautförsel, ökade
valutaintäkter, ökad sysselsättning framför allt för
befolkningen i glesbygden och ökade möjligheter till
rekreation genom bl.a. natur- och kulturupplevelser. Men
staten har också ett eget ansvar för att utveckla
infrastrukturen och andra gemensamma angelägenheter.
För att nå det turistpolitiska målet är givetvis också
marknadsföringen och statens stöd till den viktig -- inte
minst för att få fler turister från utlandet till Sverige.
Men detta får alltså inte som nu vara det enda statliga
engagemanget i turismen. Väl så viktigt är att staten påtar
sig ett ansvar för att stödja, stimulera och engagera alla dem
som arbetar för att utveckla Sverige som turistland samt att
arbeta för att de samhällsresurser som redan finns -- hos
t.ex. Vägverket, Naturvårdsverket, NUTEK, AMS,
universitet och högskolor liksom i länsstyrelser, kommuner
och landsting -- används så effektivt som möjligt för turistisk
utveckling.
Statens stöd till näringens utveckling
För att utveckla Sverige som turistland har givetvis
näringen en huvudroll. Främst gäller detta besöks- och
resenäringen. Statens uppgift här är framför allt att stödja
näringens egna ansträngningar så att man får så likartade
betingelser som möjligt i jämförelse med andra näringar i
Sverige och turistnäringen i andra länder. Detta torde bäst
ske genom generella näringspolitiska insatser, t.ex. genom
att i stödhänseende jämställa denna näring med andra
näringar. Speciella åtgärder kan dock i vissa fall behövas.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch.
Detta förhållande har hittills ägnats alltför liten
uppmärksamhet. Företagen brottas med samma problem
som småföretagare i andra näringar. Detta tar sig uttryck i
begränsade resurser för satsningar på framtiden vad gäller
ekonomisk utveckling, marknadsinsatser, utbildning m.m.
Liksom inom andra näringar skall turistföretagen själva
i första hand svara för sin egen produktutveckling och
företagsutveckling. Turistföretagen skall ha rätt till samma
stöd som andra typer av företag kan få genom generella
politiska åtgärder eller riktade stöd som t.ex.
småföretagarstödet eller stöd från länsstyrelser,
utvecklingsfonder, NUTEK m.fl.
Turistnäringen är en ''basnäring'' sett till sysselsättningen
i många glesbygder. Här är redan NUTEK engagerat
genom det regionalpolitiska stödet. Denna verksamhet
skulle kunna få en bredare bas om
småföretagarverksamheten vid NUTEK även omfattade
turistföretag. NUTEK skulle med sin kunskap och sina
erfarenheter om småföretagandet och turismens särskilda
förutsättningar kunna tillföra kompetens som även skulle
kunna sätta turismens företagsutveckling i fokus.
NUTEK har f.n. ett uppdrag att följa näringens
utveckling. Därigenom har man fått värdefull kunskap på
området. Vi föreslår att Nutek får förnyat uppdrag på
området. En särskild styrelse utses för att leda denna del av
NUTEK:s verksamhet så som föreslagits ovan.
Statens ansvar för turistisk infrastruktur m.m.
Samhället, och inte minst då staten, har också ett eget
ansvar bl.a. för att den viktiga infrastrukturen och
samhällsservicen utvecklas på ett för turismen/resandet
positivt sätt, t.ex. att vägar byggs, att kommunikationerna
förbättras, att generell information ges om områdets
attraktioner, att rastplatser och vägvisning fungerar samt att
nationalparker och naturreservat görs tillgängliga.
Erfarenheterna från länder som lyckats med sina
turistsatsningar, t.ex. Irland, visar att denna typ av
medvetna samhällsinsatser är nödvändiga och att
samverkan ger stora effekter.
Turismen/resandet -- en folkrörelse av stora mått
Att få upptäcka och uppleva nya spännande människor
och miljöer har alltid varit ett stort behov hos människor.
Turismen har möjliggjort detta och resandet är numera en
naturlig del av de flesta människors liv.
Att resa har blivit en folkrörelse av stor omfattning.
Detta har vi i stor utsträckning turist- och
friluftsorganisationerna att tacka för. T.ex. Svenska
turistföreningen, STF, har med sitt motto ''Känn Ditt land''
verkat i mer än 100 år för att informera om Sverige och
inspirera till upptäcktsfärder i vårt eget land.
Föreningen har i ökande utsträckning anlitats för
allmänturistisk information, dvs. information av sådant slag
som inte vare sig leder till direkt försäljning eller riktar sig
till föreningens medlemmar men som är helt nödvändig för
den svenska turismen. Detta är enligt uppgifter från STF
nyligen än mera påtagligt efter nedläggandet av Turistrådet.
Genom föreningens namn och dess etablerade ställning är
det svårt för STF att dra sig undan frågor av detta slag. Det
är tydligen heller inte föreningens önskan. Men utan stöd är
det i längden ekonomiskt ohållbart att ha ett antal
tjänstemän anställda i föreningen för detta ändamål.
Det talas ofta om de 20 000 småföretagens bransch. Men
till detta kommer ytterligare en mycket stor kategori som
ofta glöms bort. Resor, logi och mathållning drivs som regel
av professionella företagare. Men hantverksdagar,
tävlingar, musikfestivaler, krönikespel, spelmansstämmor
etc. är sällan professionella producenters verk. Det som är
den egentliga anledningen till resan -- förutom då vad man
fått till skänks är en välvillig natur -- det har i de flesta fall
tillkommit tack vare ideella krafter, föreningar och
organisationer. Det är viktigt att man har den bilden klar för
sig när man talar om den svenska turistbranschen.
De ideella organisationernas roll och möjligheter till
insatser på turismens och friluftslivets områden har hittills
underskattats från samhällets sida. Det är därför viktigt att
staten aktivt stödjer och stimulerar organisationernas
arbete. Detta bör enligt vår uppfattning ske dels genom
ekonomiskt stöd till olika riksorganisationers centrala
verksamhet, dels genom stöd till försöks- och
utvecklingsarbete. Det är oroande att höra att
organisationerna sedan den borgerliga regeringen tillträdde
har haft och fortfarande har mycket svårt att få ut ''sina
bidrag'' från Styrelsen för Sverigebilden.
Då vi i dag vet att turismen/resandet betyder mycket för
människors livskvalitet är det angläget att alla goda krafter
samverkar för att göra det möjligt för alla att få ta del av
de positiva värden som turismen/resandet representerar för
den enskilda människan. Det är svårt för oss att förstå att en
strävan i denna riktning (det sociala målet i turistpolitiken)
skulle kunna anses vara kontroversiell. Ett ökat resande i
Sverige borde vara ett mål både för näringen och för
samhället.
Turismen/resandet har skapat en av våra största och mest
expansiva näringsgrenar
Sevärdheter, upplevelser och evenemang är grunden för
turismen och betjänas av turistföretagen, som är ''motorn''
i turismens utveckling. För människors möjligheter att nå
attraktiva turistmål och därmed få högklassiga natur- och
kulturupplevelser är turistnäringens insatser av avgörande
betydelse. En fungerande och lönsam näring genererar
också positiva effekter i form av förbättrad bytesbalans,
ökad sysselsättning och god service som kommer hela
samhället till godo.
Näringen omsätter drygt 100 miljarder kronor per år.
Branschen består av cirka 21 000 företag som sysselsätter
200 000 hel- eller deltidsanställda. Drygt hälften av
omsättningen kommer från verksamheter som brukar
hänföras till turistnäringen medan återstoden kommer från
verksamheter inom andra områden, t.ex. detaljhandel och
kommunikationer. Därutöver tillkommer investeringar i
fritidshus, husvagnar, fritidsbåtar, fritidsutrustning m.m.
för mångmiljardbelopp varje år. Turismen skapar lika
många helårsarbetstillfällen som exempelvis massa- och
pappersindustrin samt den grafiska industrin tillsammans.
Turistnäringens andel av BNP beräknas till mellan 3 %
och 4 %. Av varje spenderad ''turistkrona'' går enligt
Riksskatteverkets beräkningar cirka 60 % till samhället i
form av skatter och avgifter.
Turismen/resandet utgör en viktig regionalpolitisk faktor
Turistföretagen har, i motsats till nästan all annan
näringsverksamhet, goda utvecklingsmöjligheter i
regionalpolitiskt svaga regioner. Genom att den småskaliga
turismen har så goda utvecklingsförutsättningar i utpräglad
glesbygd ger den som regionalpolitiskt instrument unika
möjligheter. Detta har sedan länge upptäckts i
Mellaneuropa och EU har ett stort program för stöd till
''Rural tourism''.
Verksamheten är starkt beroende av den samhällsservice
som erbjuds lokalbefolkningen och samma service är nästan
alltid också en viktig del i den turistprodukt som skall
erbjudas turisten. Inte sällan är också turistintäkterna ett
komplement till övriga intäkter.
Anslag för budgetåret 1994/95
Vi anser att anslaget bör vara 91 miljoner kronor
fördelat på
dels 81 miljoner till marknadsföring av Sverige som
turistland framför allt på utlandsmarknaderna, men också i
Sverige med hänsyn till vad vi ovan anfört om
Sverigemarknaden och behovet av insatser där,
dels 10 miljoner till TURSAM:s verksamhet med att
starta arbetet med samordning och utveckling av Sverige
som turistland. Då vi utgår från att TURSAM bör kunna
påbörja sitt arbete vid årsskiftet 1994/95 föreslår vi att
medel för det första halvårets verksamhet anslås till ett
belopp av 10 mkr. Vi bedömer således att kostnaden för
verksamheten ligger på 20 mkr på årsbasis.
Projektet ''Invest in Sweden'' bör avvecklas och de
frigjorda medlen kan därmed bidra till finansieringen av
den statligt finansierade turismverksamheten.
Motiveringen för TURSAM:s insatser och därmed
kostnader för detta finns utförligt redovisat ovan. För
anslaget till marknadsföringsåtgärder, som vi föreslår på
utlandsmarknaderna, finns just nu mycket starka argument,
vilket vi närmare utvecklar i det följande.
Läge för investeringar i marknadsföring
Turismen i Sverige sysselsätter drygt 100 000 personer på
helårsbasis. Detta motsvarar ca 2,1 % av det totala antalet
sysselsatta. För EG-länderna är motsvarande andel 6,6 %.
Sveriges låga turistandel kan bl.a. förklaras av det tidigare
höga kostnadsläget, samt att sol-, bad- och
storstadssemestrar historiskt haft så hög prioritet.
Under det senaste året har Sveriges turistiska
konkurrenskraft dramatiskt förbättrats. Kronans fall och
skattesänkningar har gjort Sveriges prisläge mycket
attraktivt. Minst lika intressant är att de turistkvaliteter som
vårt land kan erbjuda snabbt prioriteras upp i takt med ökad
miljömedvetenhet, inte minst bland Europas nya
generationer. Våra naturmiljöer och de upplevelser och
äventyr som naturen och kulturen erbjuder blir i snabb takt
turistisk hårdvaluta.
Det är ekonomiskt klokt att just nu nyttja situationen
och tala om för omvärlden att Sverigeturismen blivit
prisvärd och att vi har de turist- och miljökvaliteter som
Europa söker. I ett kort perspektiv bör strategin vara
marknadsutveckling. De tunga investeringarna är till stor
del redan gjorda. Många turistanläggningar har byggts och
olika natur- och kulturmiljöer gjorts tillgängliga med hjälp
av betydande statliga regionalpolitiska stöd. Genom
fastighetskrisen och medföljande hotellkris finns också här
stor ledig kapacitet. De tidigare gjorda investeringarna kan
snabbt utnyttjas. Det finns vidare i vårt land utbildad
arbetslös personal samt en bra fungerande turistisk
infrastruktur och service, även i de glest befolkade men
attraktiva naturområdena -- vägar, flygplatser etc.
Nu har det alltså blivit skördetid. Nu skall de tidigare
investeringarna som gjorts aktiveras för att skapa nya
exportekonomier och ökad sysselsättning. Inte minst är
turismen intressant eftersom service är svår att rationalisera
varför fler gäster i stort sett proportionellt ger ökad
sysselsättning. Det är också ett direkt statligt ekonomiskt
intresse att få fart på turismen eftersom enligt
Riksskatteverket ca 60 öre av en konsumerad turistkrona
blir skatteintäkter.
Insatserna för turismen bör även ställas i relation till
omvärlden. Sålunda är t.ex. övriga nordiska länders statliga
satsningar på turism i genomsnitt dubbelt så stora som
Sveriges, t.ex. Finland med 244 miljoner kronor och
Danmark med 305 miljoner kronor. Per capita satsar
Sverige f.n. ca 1/3 av vad grannländerna satsar. Det bör
noteras att nuvarande anslag, eftersom medlen används
utomlands, genom den förändrade kronkursen förlorat i
värde med 25--35 %.
Turismens sysselsättningspotential är mycket stor.
Varför skulle inte Sverige relativt sett kunna ha lika stor
turistverksamhet som övriga Europa? Även om målet bara
är att nå en turistandel som är 50 % av EG-snittet skulle det
för vårt land medföra 50 000 nya heltidsjobb.
Mottagningskapacitet finns att klara ett sådant mål. Det
gäller bara att fylla anläggningarna bättre.
Mot denna bakgrund bör i nuvarande läge en mycket
betydande del av statens turismstöd disponeras som stöd till
marknadsinsatser. I en framtid och när olika
marknadsaktiviteter är bättre etablerade bör en
omfördelning mot mer naturliga samhällsinsatser på
utvecklingsområdet övervägas.
Vi anser att huvuddelen av medlen för marknadsföring
bör kanaliseras via näringens bolag Next Stop Sweden, som
får använda medlen för åtgärder i samverkan med övriga
aktörer på marknaden. Om staten står för huvuddelen av
kostnaderna för marknadsföringen i utlandet så bör man
också ha säte och stämma i organisationen. Då ökar
organisationens status och därmed också effekten av dess
arbete. Detta skulle i sin tur underlätta den årliga
budgethanteringen på så sätt att Next Stop Sweden kunde
inge sin anslagsframställning respektive få sitt anslag direkt
från regeringen utan att gå via Styrelsen för Sverigebilden.
Denna fyller då inte någon funktion, varför vi föreslår att
den läggs ner.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att, med ändring av tidigare
fastställda mål för statens insatser inom turistområdet,
motsvarande mål i fortsättningen skall vara de som anges i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att ett organ för turistpolitiken,
benämnt TURSAM, bildas i enlighet med vad i motionen
anförts,
3. att riksdagen till TURSAM för budgetåret 1994/95
anvisar ett ramanslag om 10 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om marknadsföringen av Sverige,
5. att riksdagen till Stöd till turismen för budgetåret
1994/95 anvisar ett bidrag av 81 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att Styrelsen för Sverigebilden
skall avskaffas.
Stockholm den 25 januari 1994
Åke Gustavsson (s)
Maja Bäckström (s)
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Leo Persson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Björn Kaaling (s)
Monica Widnemark (s)
Lennart Nilsson (s)