Sammanfattning
I motionen föreslås att:
1. De mål för den statliga turistpolitiken som anges i motionen bör ersätta de nuvarande målen. Detta innebär bl.a. att målet för turistpolitiken bör vara att främja den egna befolkningens möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser i landet.
2. Ett organ för samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken -- TURSAM -- bör inrättas. I TURSAM bör de viktigaste samhällsaktörerna på turismens område vara representerade, nämligen -- förutom staten -- Kommunförbundet och Landstingsförbundet, turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turist- och friluftsområdet.
Administrativt bör TURSAM knytas till NUTEK.
Uppgifterna för TURSAM bör preciseras med utgångspunkt i vad som anförs i motionen. En viktig uppgift för TURSAM blir att vara ett forum för dialog med näringen.
3. För nästa budgetår bör 10 miljoner kronor anvisas till TURSAM. Dessa medel skall användas bl.a. till stöd till STF och andra frivilliga organisationer på turistområdet. Det skall också användas bl.a. till stöd för insatser för att öka tillgängligheten för funktionshindrade och andra.
4. Enligt motionen bör staten och turistnäringen ta ett gemensamt ansvar för och inflytande över produktionen av marknadsföringstjänsterna. Detta bör ske genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden eller -- om näringen inte finner detta lämpligt -- genom att ett nytt bolag bildas gemensamt av staten och näringen.
Till ett sådant bolag, således Next Stop Sweden eller ett nybildat, bör statligt stöd till i första hand marknadsföringen utomlands utgå. I begränsad utsträckning bör stöd även till marknadsföring i Sverige kunna utgå.
5. För nästa budgetår bör anvisas 81 miljoner kronor för statens stöd till marknadsföringen av Sverige (inkl. kostnaderna för medverkan i bolaget). Något belopp bör inte anvisas för projektet Invest in Sweden.
6. Styrelsen för Sverigebilden bör läggas ner som en konsekvens av att staten går in som delägare i ett bolag för marknadsföring och av att de uppgifter på andra områden än upphandling som styrelsen haft bör övertas av TURSAM.
Uteckla turismen
Vi socialdemokrater konstaterar med besvikelse att årets proposition i stort bara upprepar den passiva attityd till turistfrågorna regeringen gav uttryck för förra året.
Den av riksdagen tidigare antagna målsättningen att försöka utveckla turismen i Sverige så ''att den ger största möjliga positiva effekter på ekonomi och sysselsättning -- speciellt i glesbygden, bättre bytesbalans samt ökad livskvalitet hos befolkningen genom möjligheter till natur- och kulturupplevelser i Sverige'' har slopats. Nu finns bara en målsättning för Styrelsen för Sverigebildens arbete, som säger att den skall ''sprida information om Sverige utomlands och bistå med sådana marknadsföringsinsatser som kommer svenskt näringsliv och särskilt turistbranschen till godo''.
Styrelsen skall därutöver ha ett huvudansvar för presentationen utomlands av Sverige som investeringsland. Beträffande styrelsens arbete kvarstår inriktningen, nämligen att den beträffande turismen endast i undantagsfall får vara operativ medan styrelsen beträffande informationen i utlandet om Sverige som investeringsland skall vara mycket aktiv.
Ingenting sägs i propositionen om att staten också bör stimulera arbetet med att utveckla Sverige som turistland. Detta vore enligt vår mening synnerligen motiverat dels för att göra utlandsturisten mera nöjd med Sverigebesöket och därigenom bli en bra marknadsförare av Sverige till vänner och bekanta utomlands, men dels också för att försöka göra Sverige mera attraktivt för vår egen befolkning och därmed försöka få oss att turista mera i vårt eget land och inte åka utomlands på semestern. Svenskarnas utlandsresor svarar för resevalutautgifter på inte mindre än 40 miljarder medan utlänningars konsumtion i Sverige utgör 17 miljarder.
Anslaget föreslås minska från 99 937 miljoner kronor detta budgetår till 88 miljoner kronor trots att Styrelsen för Sverigebilden föreslagit en höjning till 130 miljoner kronor dels med anledning av kronkursens fall och dels med hänsyn till allmänna kostnadsfördyringar både i Sverige och i utlandet.
I de föreslagna 88 miljonerna skall också inrymmas kostnaderna för Invest in Sweden-projektet för vilket begärts 15 miljoner kronor. Regeringens förslag innebär alltså jämfört med innevarande budgetår en betydande minskning av disponibla medel trots tidigare utfästelser till näringen om anslag på nivån 100 miljoner per år under en treårsperiod för den turistfrämjande verksamheten.
Regeringen ämnar återkomma i vår med anledning av ett utredningsförslag om att sammanföra all utlandsinformation om Sverige (inkl. Styrelsen för Sverigebilden) till ett Råd för Sverigeinformation.
Våra övriga synpunkter och förslag
Vi socialdemokrater konstaterar alltså med beklagande att Sverige idag inte har någon nationell turistpolitik. Vi beklagar det därför att turismen är ett av få områden som i dag erbjuder stora möjligheter till utveckling. Det gäller möjligheter till ökad sysselsättning inte minst i glesbygden, möjligheter att dra in mera valuta från utlandet till Sverige och därmed förbättra vår bytesbalans och inte minst möjligheter att få oss svenskar att resa mera i vårt eget land, i stället för att föra ut vår valuta till andra turistländer.
Sverige måste föra en offensiv turistpolitik som tar till vara de unika möjligheter turismen ger för utveckling -- sysselsättningsmässigt, regionalpolitiskt, handelspolitiskt och socialt. Det gör man i våra grannländer och i övriga Europa. Även EU-kommissionen diskuterar nu ett turistpolitiskt program vilket även görs inom OECD. Men den svenska regeringen har alltså ingen samlad strategi för detta. Det är bara att beklaga denna passivitet.
Ge Sverige en offensiv turistpolitik
Vi socialdemokrater har därför ett alternativ till regeringens passiva hållning till turism- och rekreationsfrågorna. Vi anser att Sverige behöver en offensiv politik på turismens område, ett område som enligt vår mening kan ge så många positiva effekter tillbaka till samhället i förhållande till de medel man satsar.
Nu krävs enligt vår bestämda uppfattning en politik som tillgodoser hela den målsättning vi har med turismen -- sysselsättningsmässigt, regionalpolitiskt, handelspolitiskt och välfärdspolitiskt -- och en strategi för dess genomförande. Då först kan vi utnyttja turismens möjligheter. Det skulle Sverige som nation tjäna på. Det skulle också berörda intressenter i turistbranschen, turistorganisationerna och kommuner och landsting ha nytta av. Vi lägger här nedan förslag hur vi vill att en strategi för att genomföra en sådan statlig politik på turism- och rekreationsområdet bör se ut.
Enligt vår mening måste statens engagemang i marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistland kompletteras med en rad andra åtgärder. Staten måste också ha ett medansvar när det gäller att långsiktigt utveckla Sverige som turistland och se till att inte minst de statliga organ som kan medverka i sådan utveckling gör det, t.ex. vägverk med skyltning, vägvisning, information och rastplatser, naturvårdsverk med sina naturreservat och nationalparker, kulturvårdens myndigheter med sina resurser för kulturism, utbildnings- och forskningsinstitutioner för kompetensutveckling etc. samt länsstyrelserna regionalt för att bara nämna några.
För att kunna utveckla Sverige som turistland krävs också kunskap om vad som fungerar bra och inte bra inom Sverigeturismen i dag och vad som är viktigt att åtgärda för att turismen till och i Sverige skall fungera bättre. Vissa kunskaper om detta finns redan, men någon samlad långsiktig gemensam bedömning och strategi för åtgärder finns inte. Och något centralt ansvarigt organ med kompetens att närmare forma en sådan strategi finns heller inte. Detta är enligt vår mening en stor brist, som måste åtgärdas omgående för att inte svensk turism skall hamna för långt efter våra skandinaviska grannländer i utvecklingen och i den ökande konkurrensen om både svenska och utländska turister.
Samordning och bred kompetens behövs
Vi anser därför att ett organ för samordning och utveckling av turist- och rekreationspolitiken (förslagsvis benämnt TURSAM) inrättas med en egen styrelse, men med kanslistöd från NUTEK. TURSAM skall ha kompetens på hela turism- och rekreationssektorn. De viktigaste samhällsaktörerna på turismens område skall finnas representerade, dvs staten, kommun- och landstingsförbunden, turistnäringen och de frivilliga organisationerna på turism- och friluftslivsområdet. TURSAM förutsätts bl.a. bli ett forum för dialog med näringen.
TURSAM:s uppgift skall bli att stödja, stimulera och söka engagera berörda aktörer inom Sverigeturismen till gemensamma insatser på just sådana områden som vid en samlad bedömning anses mest angelägna. Vidare skall TURSAM söka påverka utformningen och samordningen av framför allt de statliga insatserna, men i övrigt också försöka få övriga parter att ''dra åt samma håll''. Hittills har de olika aktörerna mera suttit och talat om varandra i stället för med varandra. Det är i detta sammanhang viktigt att påpeka att TURSAM inte skall ta över någon annans uppgifter eller ansvar utan enbart stödja och stimulera de olika aktörernas insatser för att utveckla Sverigeturismen. Detta innebär att TURSAM får en pådrivande roll och kan fungera som katalysator på det breda fält som turism- och rekreationssektorn måste agera på. Kort sagt att få andra att arbeta med det som långsiktigt är viktigt för utvecklingen av turism och rekreation i landet.
En första angelägen uppgift för TURSAM att lösa bör enligt vår mening bli att i samråd med i delegationen ingående parter och i mycket nära samråd med branschens representanter (RTS och motsvarande) utforma ett handlingsprogram för att åtgärda de för turismen i Sverige i dag mest angelägna frågorna sett utifrån de mål som vi anger nedan.
I ett sådant program bör ingå att i nära samråd med turistföretagsamheten föreslå regeringen tydliga och långsiktiga strategier och villkor för näringsutövningen så att den i lugn och ro får utveckla sin verksamhet. De senaste åren har karaktäriserats av ständigt ändrade spelregler, vilket givetvis har sin grund i att regeringen saknar varje form av politik på turistområdet. Ändrade skattesatser från dag till annan, olika besked om nivåer och inriktning på det statliga stödet till turismen liksom det sätt på vilket Sveriges Turistråd avvecklades och den turbulens som där skapades är exempel på bristande förmåga att hantera turismen. Regeringen har skapat stor osäkerhet hos turistföretagen som inte fullt ut kunnat koncentrera sig på sin huvuduppgift, nämligen att utveckla sin näring och skapa nya ekonomier och sysselsättning.
Näringens önskemål om utveckling kan här samordnas med samhällets behov av insatser för t.ex. den turistiska infrastrukturen, utveckling av naturturismen, utbildning, forskning, utveckling av informationssystem på turistområdet etc.
Av vital betydelse för utvecklingen av svensk turism är också att bevaka vad som händer utanför landets gränser och att delta i det samarbete, som förekommer i olika nordiska och internationella organ, t.ex. Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för turism, OECD:s turismkommitté, European Travel Commission (ETC) och -- inte minst -- i EU:s olika kommittéer och arbetsgrupper för turism och reseliv. Detta arbete ligger helt nere sedan Turistrådet upphört.
Redan med EES-avtalet har nya möjligheter öppnats för ett mer aktivt svenskt deltagande i det europeiska turismsamarbetet på EU-nivå. Inför ett eventuellt EU- medlemskap måste det vara en än mer angelägen uppgift att bevaka och följa upp turismens EU-frågor för att kunna anpassa olika turistpolitiska åtgärder till de nya förutsättningar, som skapats med öppnandet av den s.k. inre marknaden. Denna uppgift är så mycket viktigare som de specifika turismfrågorna ägnas en ganska marginell uppmärksamhet i den EU-rapportering, som sker genom olika myndigheter.
Andra gemensamma frågor att behandla i TURSAM kan vara turismens hållning till miljön, den basresurs turismen bygger på.
Den svenska miljön, med naturen, kulturen och det sociala livet, är enligt vår mening vårt lands stora tillgång för turism och rekreation. Efterfrågan på turism av det slaget är också i stadigt ökande, inte minst vad gäller gäster från andra länder. Det bör i Sverige också finnas utrymme för en påtagligt ökad turism med miljön som basresurs.
Emellertid är det helt avgörande att det finns en grundläggande samsyn på hur resursen kan och får nyttjas. Ett långsiktigt tänkande som förutsätter att skador inte får uppstå, som drar klara gränser och ställer tydliga villkor är absolut nödvändigt. Detta är exempel på gemensamma viktiga frågor som via TURSAM kan skapa medvetenhet och samsyn. Andra viktiga uppgifter som bör åläggas TURSAM är bl.a. följande:Vara statens organ på turism- och rekreationsområdet och bevaka sektorns samlade intressen nationellt och internationellt,Skaffa sådan kunskap om Sverigeturismen att TURSAM kan förmedla erforderligt underlag till myndigheter och näring centralt och regionalt samt till internationella organ som EU- kommissionen, OECD m.fl.,Bygga nätverk för att åstadkomma förståelse och förtroende mellan de olika aktörerna på turistområdet, så att alla vill dra åt samma håll i gemensamma frågor. Detta kommer bl.a. att innebära besparingar och bättre användning av befintliga resurser, Stödja och stimulera sådan angelägen försöksverksamhet som t.ex. ökar tillgängligheten till natur- och kulturupplevelser och som inte kan finansieras på annat sätt,Stödja de frivilliga organisationerna på turistområdet och köpa tjänster c1för den service till allmänheten som ges av t.ex. STF, sportfiskarna, cykelc0organisationerna,Bevaka samt stimulera till att skapa opinion för ökad utbildning och forskning inom sektorn,Bevaka samt stimulera till ökad turistisk service och infrastruktur.
Mål och strategier
De mål och den strategi som skall gälla för turism- och rekreationspolitiken och därmed för TURSAM:s arbete skall vara följande:
Turistpolitiska mål
Målet för den nationella turistpolitiken bör vara att öka och utveckla turismen/resandet i och till Sverige på ett sådant sätt att största möjliga positiva effekter uppnås på regional ekonomi, handelsbalansen och sysselsättningen -- inte minst i glesbygderna,
att främja den egna befolkningens möjligheter till turism och rekreation, friluftsliv och kulturupplevelser i eget land.
Det är först när man på detta sätt tar hänsyn till helheten som en seriös turistpolitik kan skapas.
Turistpolitisk strategi -- statens roll är viktig
För att turismen/resandet skall kunna utvecklas mot de uppsatta målen måste näringens insatser kompletteras med åtgärder från många samhällsorgan. Turismen är således mer än enbart en näringspolitisk fråga.
I en nationell strategi för utvecklingen av turismen/resandet måste enligt vår mening ansvarsfördelningen mellan de viktigaste aktörerna -- dvs. näringen, myndigheterna och organisationerna -- vara tydlig. Respektive aktör skall svara för det den naturligt är mest kompetent att utföra.
Statens, kommunernas och landstingens ansvar blir framför allt att stödja och stimulera arbetet med att utveckla resandet i och till Sverige på ett sätt som tillgodoser samhällets intressen -- minskad valutautförsel, ökade valutaintäkter, ökad sysselsättning framför allt för befolkningen i glesbygden och ökade möjligheter till rekreation genom bl.a. natur- och kulturupplevelser. Men staten har också ett eget ansvar för att utveckla infrastrukturen och andra gemensamma angelägenheter.
För att nå det turistpolitiska målet är givetvis också marknadsföringen och statens stöd till den viktig -- inte minst för att få fler turister från utlandet till Sverige.
Men detta får alltså inte som nu vara det enda statliga engagemanget i turismen. Väl så viktigt är att staten påtar sig ett ansvar för att stödja, stimulera och engagera alla dem som arbetar för att utveckla Sverige som turistland samt att arbeta för att de samhällsresurser som redan finns -- hos t.ex. Vägverket, Naturvårdsverket, NUTEK, AMS, universitet och högskolor liksom i länsstyrelser, kommuner och landsting -- används så effektivt som möjligt för turistisk utveckling.
Statens stöd till näringens utveckling
För att utveckla Sverige som turistland har givetvis näringen en huvudroll. Främst gäller detta besöks- och resenäringen. Statens uppgift här är framför allt att stödja näringens egna ansträngningar så att man får så likartade betingelser som möjligt i jämförelse med andra näringar i Sverige och turistnäringen i andra länder. Detta torde bäst ske genom generella näringspolitiska insatser, t.ex. genom att i stödhänseende jämställa denna näring med andra näringar. Speciella åtgärder kan dock i vissa fall behövas.
Turistnäringen är en utpräglad småföretagarbransch. Detta förhållande har hittills ägnats alltför liten uppmärksamhet. Företagen brottas med samma problem som småföretagare i andra näringar. Detta tar sig uttryck i begränsade resurser för satsningar på framtiden vad gäller ekonomisk utveckling, marknadsinsatser, utbildning m.m.
Liksom inom andra näringar skall turistföretagen själva i första hand svara för sin egen produktutveckling och företagsutveckling. Turistföretagen skall ha rätt till samma stöd som andra typer av företag kan få genom generella politiska åtgärder eller riktade stöd som t.ex. småföretagarstödet eller stöd från länsstyrelser, utvecklingsfonder, NUTEK m.fl.
Turistnäringen är en ''basnäring'' sett till sysselsättningen i många glesbygder. Här är redan NUTEK engagerat genom det regionalpolitiska stödet. Denna verksamhet skulle kunna få en bredare bas om småföretagarverksamheten vid NUTEK även omfattade turistföretag. NUTEK skulle med sin kunskap och sina erfarenheter om småföretagandet och turismens särskilda förutsättningar kunna tillföra kompetens som även skulle kunna sätta turismens företagsutveckling i fokus.
NUTEK har f.n. ett uppdrag att följa näringens utveckling. Därigenom har man fått värdefull kunskap på området. Vi föreslår att Nutek får förnyat uppdrag på området. En särskild styrelse utses för att leda denna del av NUTEK:s verksamhet så som föreslagits ovan.
Statens ansvar för turistisk infrastruktur m.m.
Samhället, och inte minst då staten, har också ett eget ansvar bl.a. för att den viktiga infrastrukturen och samhällsservicen utvecklas på ett för turismen/resandet positivt sätt, t.ex. att vägar byggs, att kommunikationerna förbättras, att generell information ges om områdets attraktioner, att rastplatser och vägvisning fungerar samt att nationalparker och naturreservat görs tillgängliga. Erfarenheterna från länder som lyckats med sina turistsatsningar, t.ex. Irland, visar att denna typ av medvetna samhällsinsatser är nödvändiga och att samverkan ger stora effekter.
Turismen/resandet -- en folkrörelse av stora mått
Att få upptäcka och uppleva nya spännande människor och miljöer har alltid varit ett stort behov hos människor. Turismen har möjliggjort detta och resandet är numera en naturlig del av de flesta människors liv.
Att resa har blivit en folkrörelse av stor omfattning. Detta har vi i stor utsträckning turist- och friluftsorganisationerna att tacka för. T.ex. Svenska turistföreningen, STF, har med sitt motto ''Känn Ditt land'' verkat i mer än 100 år för att informera om Sverige och inspirera till upptäcktsfärder i vårt eget land.
Föreningen har i ökande utsträckning anlitats för allmänturistisk information, dvs. information av sådant slag som inte vare sig leder till direkt försäljning eller riktar sig till föreningens medlemmar men som är helt nödvändig för den svenska turismen. Detta är enligt uppgifter från STF nyligen än mera påtagligt efter nedläggandet av Turistrådet. Genom föreningens namn och dess etablerade ställning är det svårt för STF att dra sig undan frågor av detta slag. Det är tydligen heller inte föreningens önskan. Men utan stöd är det i längden ekonomiskt ohållbart att ha ett antal tjänstemän anställda i föreningen för detta ändamål.
Det talas ofta om de 20 000 småföretagens bransch. Men till detta kommer ytterligare en mycket stor kategori som ofta glöms bort. Resor, logi och mathållning drivs som regel av professionella företagare. Men hantverksdagar, tävlingar, musikfestivaler, krönikespel, spelmansstämmor etc. är sällan professionella producenters verk. Det som är den egentliga anledningen till resan -- förutom då vad man fått till skänks är en välvillig natur -- det har i de flesta fall tillkommit tack vare ideella krafter, föreningar och organisationer. Det är viktigt att man har den bilden klar för sig när man talar om den svenska turistbranschen.
De ideella organisationernas roll och möjligheter till insatser på turismens och friluftslivets områden har hittills underskattats från samhällets sida. Det är därför viktigt att staten aktivt stödjer och stimulerar organisationernas arbete. Detta bör enligt vår uppfattning ske dels genom ekonomiskt stöd till olika riksorganisationers centrala verksamhet, dels genom stöd till försöks- och utvecklingsarbete. Det är oroande att höra att organisationerna sedan den borgerliga regeringen tillträdde har haft och fortfarande har mycket svårt att få ut ''sina bidrag'' från Styrelsen för Sverigebilden.
Då vi i dag vet att turismen/resandet betyder mycket för människors livskvalitet är det angläget att alla goda krafter samverkar för att göra det möjligt för alla att få ta del av de positiva värden som turismen/resandet representerar för den enskilda människan. Det är svårt för oss att förstå att en strävan i denna riktning (det sociala målet i turistpolitiken) skulle kunna anses vara kontroversiell. Ett ökat resande i Sverige borde vara ett mål både för näringen och för samhället.
Turismen/resandet har skapat en av våra största och mest expansiva näringsgrenar
Sevärdheter, upplevelser och evenemang är grunden för turismen och betjänas av turistföretagen, som är ''motorn'' i turismens utveckling. För människors möjligheter att nå attraktiva turistmål och därmed få högklassiga natur- och kulturupplevelser är turistnäringens insatser av avgörande betydelse. En fungerande och lönsam näring genererar också positiva effekter i form av förbättrad bytesbalans, ökad sysselsättning och god service som kommer hela samhället till godo.
Näringen omsätter drygt 100 miljarder kronor per år. Branschen består av cirka 21 000 företag som sysselsätter 200 000 hel- eller deltidsanställda. Drygt hälften av omsättningen kommer från verksamheter som brukar hänföras till turistnäringen medan återstoden kommer från verksamheter inom andra områden, t.ex. detaljhandel och kommunikationer. Därutöver tillkommer investeringar i fritidshus, husvagnar, fritidsbåtar, fritidsutrustning m.m. för mångmiljardbelopp varje år. Turismen skapar lika många helårsarbetstillfällen som exempelvis massa- och pappersindustrin samt den grafiska industrin tillsammans.
Turistnäringens andel av BNP beräknas till mellan 3 % och 4 %. Av varje spenderad ''turistkrona'' går enligt Riksskatteverkets beräkningar cirka 60 % till samhället i form av skatter och avgifter.
Turismen/resandet utgör en viktig regionalpolitisk faktor
Turistföretagen har, i motsats till nästan all annan näringsverksamhet, goda utvecklingsmöjligheter i regionalpolitiskt svaga regioner. Genom att den småskaliga turismen har så goda utvecklingsförutsättningar i utpräglad glesbygd ger den som regionalpolitiskt instrument unika möjligheter. Detta har sedan länge upptäckts i Mellaneuropa och EU har ett stort program för stöd till ''Rural tourism''.
Verksamheten är starkt beroende av den samhällsservice som erbjuds lokalbefolkningen och samma service är nästan alltid också en viktig del i den turistprodukt som skall erbjudas turisten. Inte sällan är också turistintäkterna ett komplement till övriga intäkter.
Anslag för budgetåret 1994/95
Vi anser att anslaget bör vara 91 miljoner kronor fördelat på
dels 81 miljoner till marknadsföring av Sverige som turistland framför allt på utlandsmarknaderna, men också i Sverige med hänsyn till vad vi ovan anfört om Sverigemarknaden och behovet av insatser där,
dels 10 miljoner till TURSAM:s verksamhet med att starta arbetet med samordning och utveckling av Sverige som turistland. Då vi utgår från att TURSAM bör kunna påbörja sitt arbete vid årsskiftet 1994/95 föreslår vi att medel för det första halvårets verksamhet anslås till ett belopp av 10 mkr. Vi bedömer således att kostnaden för verksamheten ligger på 20 mkr på årsbasis.
Projektet ''Invest in Sweden'' bör avvecklas och de frigjorda medlen kan därmed bidra till finansieringen av den statligt finansierade turismverksamheten.
Motiveringen för TURSAM:s insatser och därmed kostnader för detta finns utförligt redovisat ovan. För anslaget till marknadsföringsåtgärder, som vi föreslår på utlandsmarknaderna, finns just nu mycket starka argument, vilket vi närmare utvecklar i det följande.
Läge för investeringar i marknadsföring
Turismen i Sverige sysselsätter drygt 100 000 personer på helårsbasis. Detta motsvarar ca 2,1 % av det totala antalet sysselsatta. För EG-länderna är motsvarande andel 6,6 %. Sveriges låga turistandel kan bl.a. förklaras av det tidigare höga kostnadsläget, samt att sol-, bad- och storstadssemestrar historiskt haft så hög prioritet.
Under det senaste året har Sveriges turistiska konkurrenskraft dramatiskt förbättrats. Kronans fall och skattesänkningar har gjort Sveriges prisläge mycket attraktivt. Minst lika intressant är att de turistkvaliteter som vårt land kan erbjuda snabbt prioriteras upp i takt med ökad miljömedvetenhet, inte minst bland Europas nya generationer. Våra naturmiljöer och de upplevelser och äventyr som naturen och kulturen erbjuder blir i snabb takt turistisk hårdvaluta.
Det är ekonomiskt klokt att just nu nyttja situationen och tala om för omvärlden att Sverigeturismen blivit prisvärd och att vi har de turist- och miljökvaliteter som Europa söker. I ett kort perspektiv bör strategin vara marknadsutveckling. De tunga investeringarna är till stor del redan gjorda. Många turistanläggningar har byggts och olika natur- och kulturmiljöer gjorts tillgängliga med hjälp av betydande statliga regionalpolitiska stöd. Genom fastighetskrisen och medföljande hotellkris finns också här stor ledig kapacitet. De tidigare gjorda investeringarna kan snabbt utnyttjas. Det finns vidare i vårt land utbildad arbetslös personal samt en bra fungerande turistisk infrastruktur och service, även i de glest befolkade men attraktiva naturområdena -- vägar, flygplatser etc.
Nu har det alltså blivit skördetid. Nu skall de tidigare investeringarna som gjorts aktiveras för att skapa nya exportekonomier och ökad sysselsättning. Inte minst är turismen intressant eftersom service är svår att rationalisera varför fler gäster i stort sett proportionellt ger ökad sysselsättning. Det är också ett direkt statligt ekonomiskt intresse att få fart på turismen eftersom enligt Riksskatteverket ca 60 öre av en konsumerad turistkrona blir skatteintäkter.
Insatserna för turismen bör även ställas i relation till omvärlden. Sålunda är t.ex. övriga nordiska länders statliga satsningar på turism i genomsnitt dubbelt så stora som Sveriges, t.ex. Finland med 244 miljoner kronor och Danmark med 305 miljoner kronor. Per capita satsar Sverige f.n. ca 1/3 av vad grannländerna satsar. Det bör noteras att nuvarande anslag, eftersom medlen används utomlands, genom den förändrade kronkursen förlorat i värde med 25--35 %.
Turismens sysselsättningspotential är mycket stor. Varför skulle inte Sverige relativt sett kunna ha lika stor turistverksamhet som övriga Europa? Även om målet bara är att nå en turistandel som är 50 % av EG-snittet skulle det för vårt land medföra 50 000 nya heltidsjobb. Mottagningskapacitet finns att klara ett sådant mål. Det gäller bara att fylla anläggningarna bättre.
Mot denna bakgrund bör i nuvarande läge en mycket betydande del av statens turismstöd disponeras som stöd till marknadsinsatser. I en framtid och när olika marknadsaktiviteter är bättre etablerade bör en omfördelning mot mer naturliga samhällsinsatser på utvecklingsområdet övervägas.
Vi anser att huvuddelen av medlen för marknadsföring bör kanaliseras via näringens bolag Next Stop Sweden, som får använda medlen för åtgärder i samverkan med övriga aktörer på marknaden. Om staten står för huvuddelen av kostnaderna för marknadsföringen i utlandet så bör man också ha säte och stämma i organisationen. Då ökar organisationens status och därmed också effekten av dess arbete. Detta skulle i sin tur underlätta den årliga budgethanteringen på så sätt att Next Stop Sweden kunde inge sin anslagsframställning respektive få sitt anslag direkt från regeringen utan att gå via Styrelsen för Sverigebilden. Denna fyller då inte någon funktion, varför vi föreslår att den läggs ner.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att, med ändring av tidigare fastställda mål för statens insatser inom turistområdet, motsvarande mål i fortsättningen skall vara de som anges i motionen,
2. att riksdagen beslutar att ett organ för turistpolitiken, benämnt TURSAM, bildas i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till TURSAM för budgetåret 1994/95 anvisar ett ramanslag om 10 000 000 kr,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om marknadsföringen av Sverige,
5. att riksdagen till Stöd till turismen för budgetåret 1994/95 anvisar ett bidrag av 81 000 000 kr,
6. att riksdagen beslutar att Styrelsen för Sverigebilden skall avskaffas.
Stockholm den 25 januari 1994 Åke Gustavsson (s) Maja Bäckström (s) Berit Oscarsson (s) Anders Nilsson (s) Leo Persson (s) Ingegerd Sahlström (s) Björn Kaaling (s) Monica Widnemark (s) Lennart Nilsson (s)