Turismen i Sverige har under de senaste åren utvecklats
till en av de viktiga näringsgrenarna, en viktig inkomstkälla
som skapar betydelsefulla arbetstillfällen.
Den forskning som bedrivs inom turismområdet ger vid
handen att turismen som näringsgren i ett
framtidsperspektiv kommer att bli ett allt viktigare
komplement till andra näringar och en betydelsefull faktor
i samband med strukturomvandlingar, särskilt i regioner
med ett i övrigt svagt näringsliv.
Intresset för Sverige som besöksmål tycks dessutom öka
från omvärlden. Den unika tillgången på orörd natur, rent
vatten och inte minst vår allemansrätt har skapat en
ojämförbar konkurrensfördel mot andra länder i
turisthänseende. Det är därför angeläget att värdera dessa
tillgångar och skapa instrument för att öka
intäktsmöjligheterna samtidigt som mekanismer byggs in
för att skydda och bevara detta unika.
1992 omsatte den dalsländska turismen mer än 260
miljoner kronor och gav sysselsättningseffekter
motsvarande ca 350 årsarbeten. Den kommersiella
näringen svarade för ca 60 % av omsättningen vilket är ett
mycket högt tal jämfört med riket i övrigt. De totala
skatteintäkterna genererade av besöksnäringen är mer än
14 miljoner kronor. Totalt sett är turismen en av de
viktigaste näringarna för landskapet.
Men Dalsland har fortfarande, genom sitt geografiska
läge med sitt unika sjösystem och orörda natur, stora
utvecklingsmöjligheter inom turismen. Detta verifieras av
det stora och ökande intresset från främst Tyskland,
Holland och Danmark. Närheten till kontinenten är förstås
särskilt värdefull och det är därför av yttersta vikt att stärka
den dalsländska profilen och därmed bana väg för att stärka
denna del inom näringslivet.
Dalslands kanal är en av de centrala hörnpelarna i den
dalsländska turismen, och med sin genuina prägel måste
den betraktas som ett riksintresse både ur turistsynpunkt
och kulturhistoriskt sett.
Utvecklingen av sjötrafiken har varit mycket expansiv
under senare år. 1992 slussade ca 16 500 farkoster varav ca
3 500 var motor- och segelbåtar. Totalt genomfördes ca 65
000 slussningar under den gångna seglationssäsongen.
Beräknat på besöksnäringens totala effekter svarar
Dalslands kanal för ca 83 miljoner kronor och ca 120
årsverken. De skattemässiga effekterna beräknas till ca 4
miljoner kronor.
Kanalbolaget har beräknat upprustningsbehovet under
den kommande 10-årsperioden till ca 12 miljoner kronor,
arbetskraftskostnader ej inräknade. Denna investering kan
och bör inte bäras av bolaget ensamt, utan med stöd av
riksintresset måste staten via Riksantikvarieämbetet bidra.
Det finns i landskapet intresse och entusiasm för att
starta verksamhet som anknyter direkt eller indirekt till
turismnäringen. Men för många innebär det en stor
omställning att starta ny verksamhet. För de flesta är
dessutom finansieringsfrågan avgörande. Behovet av
ekonomiskt stöd och fackmässig vägledning i
inledningsskedet är därför av central betydelse för att
nyetablering skall komma till stånd och lyckas. Utöver detta
är behovet av stöd för marknadsföring av den egna
produkten nödvändig då det i hög grad är en- eller
fåmansföretag som är aktuella. En större flexibilitet i t.ex.
glesbygdsstödet är en tänkbar förbättring.
Dalsland är ett av de minsta landskapen i Sverige med
ca 55 000 innevånare. Arbetslösheten är hög och alla
möjligheter att finna nya vägar för arbete och välfärd måste
sökas. Det är därför av synnerlig vikt att utveckla en av de
mest utvecklingsbara näringarna -- turismen!
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Dalslands kanal förklaras som
riksintresse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för
upprustning av Dalslands kanal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att glesbygdsstödet
ges ökad flexibilitet,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ökade insatser för ökat stöd för
att utveckla turistnäringen i Dalsland.1
Stockholm den 25 januari 1994
Britt Bohlin (s)
Ingvar Johnsson (s)