Turismen i Sverige har under de senaste åren utvecklats till en av de viktiga näringsgrenarna, en viktig inkomstkälla som skapar betydelsefulla arbetstillfällen.
Den forskning som bedrivs inom turismområdet ger vid handen att turismen som näringsgren i ett framtidsperspektiv kommer att bli ett allt viktigare komplement till andra näringar och en betydelsefull faktor i samband med strukturomvandlingar, särskilt i regioner med ett i övrigt svagt näringsliv.
Intresset för Sverige som besöksmål tycks dessutom öka från omvärlden. Den unika tillgången på orörd natur, rent vatten och inte minst vår allemansrätt har skapat en ojämförbar konkurrensfördel mot andra länder i turisthänseende. Det är därför angeläget att värdera dessa tillgångar och skapa instrument för att öka intäktsmöjligheterna samtidigt som mekanismer byggs in för att skydda och bevara detta unika.
1992 omsatte den dalsländska turismen mer än 260 miljoner kronor och gav sysselsättningseffekter motsvarande ca 350 årsarbeten. Den kommersiella näringen svarade för ca 60 % av omsättningen vilket är ett mycket högt tal jämfört med riket i övrigt. De totala skatteintäkterna genererade av besöksnäringen är mer än 14 miljoner kronor. Totalt sett är turismen en av de viktigaste näringarna för landskapet.
Men Dalsland har fortfarande, genom sitt geografiska läge med sitt unika sjösystem och orörda natur, stora utvecklingsmöjligheter inom turismen. Detta verifieras av det stora och ökande intresset från främst Tyskland, Holland och Danmark. Närheten till kontinenten är förstås särskilt värdefull och det är därför av yttersta vikt att stärka den dalsländska profilen och därmed bana väg för att stärka denna del inom näringslivet.
Dalslands kanal är en av de centrala hörnpelarna i den dalsländska turismen, och med sin genuina prägel måste den betraktas som ett riksintresse både ur turistsynpunkt och kulturhistoriskt sett.
Utvecklingen av sjötrafiken har varit mycket expansiv under senare år. 1992 slussade ca 16 500 farkoster varav ca 3 500 var motor- och segelbåtar. Totalt genomfördes ca 65 000 slussningar under den gångna seglationssäsongen.
Beräknat på besöksnäringens totala effekter svarar Dalslands kanal för ca 83 miljoner kronor och ca 120 årsverken. De skattemässiga effekterna beräknas till ca 4 miljoner kronor.
Kanalbolaget har beräknat upprustningsbehovet under den kommande 10-årsperioden till ca 12 miljoner kronor, arbetskraftskostnader ej inräknade. Denna investering kan och bör inte bäras av bolaget ensamt, utan med stöd av riksintresset måste staten via Riksantikvarieämbetet bidra.
Det finns i landskapet intresse och entusiasm för att starta verksamhet som anknyter direkt eller indirekt till turismnäringen. Men för många innebär det en stor omställning att starta ny verksamhet. För de flesta är dessutom finansieringsfrågan avgörande. Behovet av ekonomiskt stöd och fackmässig vägledning i inledningsskedet är därför av central betydelse för att nyetablering skall komma till stånd och lyckas. Utöver detta är behovet av stöd för marknadsföring av den egna produkten nödvändig då det i hög grad är en- eller fåmansföretag som är aktuella. En större flexibilitet i t.ex. glesbygdsstödet är en tänkbar förbättring.
Dalsland är ett av de minsta landskapen i Sverige med ca 55 000 innevånare. Arbetslösheten är hög och alla möjligheter att finna nya vägar för arbete och välfärd måste sökas. Det är därför av synnerlig vikt att utveckla en av de mest utvecklingsbara näringarna -- turismen!
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Dalslands kanal förklaras som riksintresse,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för upprustning av Dalslands kanal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att glesbygdsstödet ges ökad flexibilitet,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökade insatser för ökat stöd för att utveckla turistnäringen i Dalsland.1
Stockholm den 25 januari 1994 Britt Bohlin (s) Ingvar Johnsson (s)
1 Yrkandena 3 och 4 hänvisade till AU