Turismen är en av de största näringarna i världen. Den beräknas fortsätta att öka. Den ökade rörligheten inom EU skapar behov av tätare kontakter mellan länderna. I takt med den ekonomiska utvecklingen i Sydeuropa har befolkningen ökat sitt resande. Vi måste därför hålla oss framme så att fler väljer att besöka Sverige.
Sveriges omväxlande natur och vårt kulturarv är ovärderliga tillgångar, nu när intresset för ren luft och bra miljö ständigt ökar.
Samtidigt blir valen mer individuella. Många söker sig till skönhet i olika former och vill ha kvalitet på sina upplevelser. Därför planerar man på längre sikt och ställer krav på service och funktion.
Allt talar för att en bättre och mer målmedveten marknadsföring skulle kunna locka betydligt fler till Sverige.
I Sverige kan turistnäringen numera räknas som en del av vår basindustri, med 200 000 hel- eller deltidsarbetande. Fritids- och affärsresor omsätter tillsammans årligen drygt 100 miljarder kronor. Drygt 21 000 företag är verksamma inom denna sektor. Därutöver gynnas fler sektorer inom näringslivet av turismen.
Turismen är speciellt viktig för vissa regioner i Sverige, särskilt glesbygder där gamla basnäringar såsom gruvverksamhet har minskat eller helt upphört. För många orter är turismen en huvudnäring.
Turistnäringen är till största delen en småföretagarverksamhet. Den är arbetskraftsintensiv och ger många möjligheter till kombination med andra sysselsättningar.
Enligt samstämmiga bedömningar kommer turismen att fortsätta att öka och möjliggöra nya satsningar. Det är oftast inte resurser som saknas utan goda idéer, och förmågan att i det dagliga planeringsarbetet vara uppmärksam på möjligheterna för den framtida turismen. Det är bland annat ett ansvar för kommunerna som både direkt och indirekt svarar för en stor del av den lokala infrastrukturen som turismen är beroende av.
Regering och riksdag har beslutat om stora förbättringar i infrastrukturen. Beslutet att bevara Inlandsbanan var en betydelsefull insats för att öka turismen i Norrlands inland. I Vägverkets planering av vägnätet måste stor hänsyn tas till insatser på det mindre vägnätet som leder till många av vårt lands främsta turistmål. Upprustning och förbättringar av inlandsvägarna är viktiga för den ökande turismen såväl från vårt eget land som utifrån Europa. Betydande ansträngningar behöver också göras för att bibehålla och utveckla såväl flygplatserna som möjligheter till flyg i skogslänen.
Sverige är ett mångsidigt sportfiskeland. Unika naturupplevelser erbjuds. Allemansrätten och goda fiskevatten ger de allra flesta goda möjligheter att kunna ägna sig åt denna friluftsaktivitet. Men fiskevattnen måste vårdas och utvecklas. Rätt skötta fiskevatten kan ge fiskevattenägarna ett gott komplement till övrig näring som de bedriver. Samtidigt som turismen ökar.
Naturlaxen i Norrlandsälvarna är utrotningshotad. Tillgången har minskat kraftigt. Orsakerna är flera, bl a laxuttaget i Östersjön, älvregleringar och sjukdomar. Endast en procent av laxen fångas i älvarna. Det finns motstående intressen mellan yrkes-, mynnings- och älvdalsfiske. Men alla skulle vinna på om de naturliga laxbestånden ökade och Norrlandsälvarna fick tillbaka en större andel. Det är en riksangelägenhet, men har dessutom stor betydelse ur regional- och sysselsättningssynpunkt för Norrlandslänens inland.
Skatten på elenergi skall inte vara högre för turistindustrin än för annan industri vad avser produktionen. Energiskatten är högre vid snöproduktion och liftverksamhet än för övrig industri. Det är ett rättvisekrav att turismen i detta avseende jämställs med annan industri.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismen som näring,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om goda kommunikationer för turismens utveckling i skogslänen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hotet mot laxen i Norrlandsälvarna.1
Stockholm den 24 januari 1994 Sigge Godin (fp) Isa Halvarsson (fp) Gudrun Norberg (fp) Lennart Fremling (fp) Lennart Rohdin (fp) Ulla Orring (fp) Britta Bjelle (fp) 1 Yrkande 3 hänvisat till JoU.