Turismen berör 10 000-tals
företag i vårt land. I vilken utsträckning de är
beroende av turism varierar mellan olika delbranscher, med
geografiskt läge, säsong etc. Den offentliga sektorns
ställningstaganden har i varierande grad inflytande på
näringens funktionsmöjligheter och utveckling. Sveriges
Turistråd och dess delegation arbetade med att analysera
och föreslå olika åtgärder för att utveckla svensk turism.
''Strukturplan 90'' var grund för ställningstaganden såväl
inom privat som offentlig sektor. Vem ansvarar efter
Turistrådets nedläggning för en sammanhållen analys och
ett sammanhållet underlag för ställningstaganden?
Riksdagen, ämbetsverk, länsstyrelser m.fl. har behov av
ett sammanhållet underlag som är utarbetat av ett
''neutralt'' organ. Vem gör det?
NUTEK följde upp effekterna för turismen av
skattereformen. I avvaktan på en permanent lösning där
också strategi och genomförandefrågor kan hanteras bör
NUTEK fortsätta att följa turismens utveckling. Detta bör
ges regeringen till känna.
Kunskap om svenskars resande erhålls genom Turist-
och resedatabasen. Eftersom den enligt regeringens
intentioner skall drivas på kommersiella grunder måste
informationen säljas och blir inte fritt tillgänglig för
forskning. Statistik rörande andra näringar är fritt
tillgänglig för forskning och utgör en viktig grund för analys
av och förståelsen av dessa näringars utveckling.
Turismen är viktig som näring och som välståndsfaktor.
Denna viktiga näring bör inte särbehandlas när det gäller
statistikproduktionens finansiering. Delegationen för
Prognos och Utvecklingsverksamhet inom transport- och
kommunikationssektorn, DPU skulle kunna vara en
tänkbar finansiär av resestatistik för forskningsändamål.
Detta bör ges regeringen till känna.
Turismforskning är en samlande rubrik för forskning
ämnad att tillförsäkra turism-, rekreations- och
fritidssektorn en långsiktig kunskapsutveckling. Det är i
huvudsak ett område för tillämpad forskning och för
tvärvetenskaplig samverkan. Ämnesområden som berörs är
nationalekonomi, företagsekonomi, kulturgeografi,
sociologi, psykologi, statskunskap, kulturantropologi,
historia och ekologi.
Turismforskning måste i huvudsak ta sin utgångspunkt i
etablerade vetenskapliga discipliner och hämta metoder och
modeller från dessa. Turismforskningen har också koppling
till andra områden för tillämpad forskning, t.ex.
transportforskning, miljöforskning och byggforskning.
Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt hårdare
internationella konkurrensen på turistnäringens växande
område måste FoU-insatserna säkerställas och göras
långsiktiga. Det aktuella läget ifråga om forskning om
turism kan enklast beskrivas så att systematiskt bedriven
eller långsiktigt syftande verksamhet saknas i Sverige. Den
brist på forskningsbaserad kunskap som präglar området
har sin rot i att turism som forskningsfält inte haft någon
förankring inom forskarsamhället självt. Detta tillstånd kan
endast brytas om resurser tillförs forskningen så att både
erfarna och yngre forskare attraheras av möjligheterna och
forskarmiljöer kan byggas upp. Exempel på svårigheter att
få nya forskningsområden accepterade och finansierade har
nyligen visats.
I Östersund finns vid Mitthögskolan Institutionen för
turismvetenskap och Institutionen för
informationsteknologi. Här saknas fasta forskningsresurser
men vissa har skapats genom en enastående regional
mobilisering. Mitthögskolan anhöll hos NUTEK om
planeringsmedel -- finansierade med löntagarfondsmedel --
för kompetenscentra inriktade på Tourism Informatics
eftersom det angavs att utöver vissa strategiska
teknologiområden, bl.a. informationsteknik, även förslag
inom andra områden som ligger inom NUTEK:s
verksamhetsområde, skulle komma att bedömas på lika
villkor.
Redan NUTEK:s förberedelser att med
löntagarfondsmedel utveckla kompetenscentra i anslutning
till universitet och högskolor visade att man där konserverar
gamla strukturer som redan har väletablerade vägar för
finansiering och utveckling. I sin inbjudan till konferens
begränsade NUTEK deltagandet på så sätt att äldre
etablerade institutioner blev överrepresenterade.
Planeringsmedel har nu också beviljats enbart till
universitet och tekniska högskolor trots att det fanns
möjligheter att lämna planeringsanslag till en bredare krets.
Det finns goda förutsättningar i Östersund att bedriva ett
offensivt arbete med ''den elektroniska infrastrukturen'', ett
arbete som bl.a. gagnar den viktiga turistnäringen. Det är
angeläget att tillvarata och vidareutveckla den potential
som skapats i Östersund.
Kunskaperna inom turism bör utnyttjas för att skapa
kunskap också om andra former av rekreation, exempelvis
i närområdet. Inte minst gäller det ett arbete som
Mitthögskolan i Östersund gör i samarbete med Jämtlands
läns museum. Det går ut på inrättandet av en försöksstation
för informationsverksamheten, där frågor om kvalitet,
utnyttjande och samordning kan studeras. Samtidigt vill
man bygga upp en kunskapsbank om besöksmål, kultur-
och naturturism och andra insatser för upplevelseturism
som grund för fortsatt forskning och utveckling på detta
område. På så sätt finns ett förslag om ett effektivt stöd till
svensk turistnäring och turismutbildning, förutsatt att
finansiering kan ordnas. Staten bör därför på allt sätt
medverka till att Östersund blir en grundläggande
stödfunktion för turismen.
Under anslaget D. 19, Utbildningsdepartementets
bilaga, finns upptaget medel för samverkan mellan
högskolor och näringsliv. Dessa medel bör kunna användas
för ovan angivna projekt.
Under det senaste året har Sveriges konkurrenskraft
inom turismen förbättrats dramatiskt. Kronans fall och
skattesänkningarna har gjort Sveriges prisläge mycket
attraktivt. Det är på många sätt ett gynnsamt läge för
investeringar i marknadsföring av turist-Sverige. Next Stop
Sweden är branschorganisationen och skall som sådan göra
vårt turistiska utbud känt ute i världen, inte minst genom
en rad utlandsbaserade turistkontor, som skall fungera som
länkar mellan producenter och konsumenter och därmed
bl.a. hjälpa de lokala arrangörerna att sälja sina produkter,
dock med det viktiga förbehållet att marknaden, d.v.s.
arrangörer, museer o.s.v. själva skall bekosta
marknadsföringen.
Att komma med i den statliga turistreklamen kostar
alltså pengar och slutprodukten upptar endast de aktörer
som kan uppträda i spenderbyxor och helst agerar genom
en turistorganisation eller ett länsorgan. Resultatet blir att
endast de som har råd får företräda Sverige i den statliga
turistreklamen. Detta förhållande talar för en
komplettering av organisationen för svensk turism när det
gäller marknadsföring. Turistnäringen i länen klarar sig
knappast utan ett samordnande kraftfält. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om finansieringen av resestatistik för
forskningsändamål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om NUTEK och fortsatt
uppföljningsuppdrag gällande turistnäringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en försöksstation
i Östersund för informationsverksamheten som en
grundläggande stödfunktion för turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av komplettering av
''Sverigebilden'' så att även små och betalsvaga turistföretag
och organisationer har möjlighet att komma med i den
statliga turistreklamen.