Turismen berör 10 000-tals företag i vårt land. I vilken utsträckning de är beroende av turism varierar mellan olika delbranscher, med geografiskt läge, säsong etc. Den offentliga sektorns ställningstaganden har i varierande grad inflytande på näringens funktionsmöjligheter och utveckling. Sveriges Turistråd och dess delegation arbetade med att analysera och föreslå olika åtgärder för att utveckla svensk turism. ''Strukturplan 90'' var grund för ställningstaganden såväl inom privat som offentlig sektor. Vem ansvarar efter Turistrådets nedläggning för en sammanhållen analys och ett sammanhållet underlag för ställningstaganden?
Riksdagen, ämbetsverk, länsstyrelser m.fl. har behov av ett sammanhållet underlag som är utarbetat av ett ''neutralt'' organ. Vem gör det?
NUTEK följde upp effekterna för turismen av skattereformen. I avvaktan på en permanent lösning där också strategi och genomförandefrågor kan hanteras bör NUTEK fortsätta att följa turismens utveckling. Detta bör ges regeringen till känna.
Kunskap om svenskars resande erhålls genom Turist- och resedatabasen. Eftersom den enligt regeringens intentioner skall drivas på kommersiella grunder måste informationen säljas och blir inte fritt tillgänglig för forskning. Statistik rörande andra näringar är fritt tillgänglig för forskning och utgör en viktig grund för analys av och förståelsen av dessa näringars utveckling.
Turismen är viktig som näring och som välståndsfaktor. Denna viktiga näring bör inte särbehandlas när det gäller statistikproduktionens finansiering. Delegationen för Prognos och Utvecklingsverksamhet inom transport- och kommunikationssektorn, DPU skulle kunna vara en tänkbar finansiär av resestatistik för forskningsändamål. Detta bör ges regeringen till känna.
Turismforskning är en samlande rubrik för forskning ämnad att tillförsäkra turism-, rekreations- och fritidssektorn en långsiktig kunskapsutveckling. Det är i huvudsak ett område för tillämpad forskning och för tvärvetenskaplig samverkan. Ämnesområden som berörs är nationalekonomi, företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi, psykologi, statskunskap, kulturantropologi, historia och ekologi.
Turismforskning måste i huvudsak ta sin utgångspunkt i etablerade vetenskapliga discipliner och hämta metoder och modeller från dessa. Turismforskningen har också koppling till andra områden för tillämpad forskning, t.ex. transportforskning, miljöforskning och byggforskning.
Om Sverige ska kunna hävda sig i den allt hårdare internationella konkurrensen på turistnäringens växande område måste FoU-insatserna säkerställas och göras långsiktiga. Det aktuella läget ifråga om forskning om turism kan enklast beskrivas så att systematiskt bedriven eller långsiktigt syftande verksamhet saknas i Sverige. Den brist på forskningsbaserad kunskap som präglar området har sin rot i att turism som forskningsfält inte haft någon förankring inom forskarsamhället självt. Detta tillstånd kan endast brytas om resurser tillförs forskningen så att både erfarna och yngre forskare attraheras av möjligheterna och forskarmiljöer kan byggas upp. Exempel på svårigheter att få nya forskningsområden accepterade och finansierade har nyligen visats.
I Östersund finns vid Mitthögskolan Institutionen för turismvetenskap och Institutionen för informationsteknologi. Här saknas fasta forskningsresurser men vissa har skapats genom en enastående regional mobilisering. Mitthögskolan anhöll hos NUTEK om planeringsmedel -- finansierade med löntagarfondsmedel -- för kompetenscentra inriktade på Tourism Informatics eftersom det angavs att utöver vissa strategiska teknologiområden, bl.a. informationsteknik, även förslag inom andra områden som ligger inom NUTEK:s verksamhetsområde, skulle komma att bedömas på lika villkor.
Redan NUTEK:s förberedelser att med löntagarfondsmedel utveckla kompetenscentra i anslutning till universitet och högskolor visade att man där konserverar gamla strukturer som redan har väletablerade vägar för finansiering och utveckling. I sin inbjudan till konferens begränsade NUTEK deltagandet på så sätt att äldre etablerade institutioner blev överrepresenterade. Planeringsmedel har nu också beviljats enbart till universitet och tekniska högskolor trots att det fanns möjligheter att lämna planeringsanslag till en bredare krets.
Det finns goda förutsättningar i Östersund att bedriva ett offensivt arbete med ''den elektroniska infrastrukturen'', ett arbete som bl.a. gagnar den viktiga turistnäringen. Det är angeläget att tillvarata och vidareutveckla den potential som skapats i Östersund.
Kunskaperna inom turism bör utnyttjas för att skapa kunskap också om andra former av rekreation, exempelvis i närområdet. Inte minst gäller det ett arbete som Mitthögskolan i Östersund gör i samarbete med Jämtlands läns museum. Det går ut på inrättandet av en försöksstation för informationsverksamheten, där frågor om kvalitet, utnyttjande och samordning kan studeras. Samtidigt vill man bygga upp en kunskapsbank om besöksmål, kultur- och naturturism och andra insatser för upplevelseturism som grund för fortsatt forskning och utveckling på detta område. På så sätt finns ett förslag om ett effektivt stöd till svensk turistnäring och turismutbildning, förutsatt att finansiering kan ordnas. Staten bör därför på allt sätt medverka till att Östersund blir en grundläggande stödfunktion för turismen.
Under anslaget D. 19, Utbildningsdepartementets bilaga, finns upptaget medel för samverkan mellan högskolor och näringsliv. Dessa medel bör kunna användas för ovan angivna projekt.
Under det senaste året har Sveriges konkurrenskraft inom turismen förbättrats dramatiskt. Kronans fall och skattesänkningarna har gjort Sveriges prisläge mycket attraktivt. Det är på många sätt ett gynnsamt läge för investeringar i marknadsföring av turist-Sverige. Next Stop Sweden är branschorganisationen och skall som sådan göra vårt turistiska utbud känt ute i världen, inte minst genom en rad utlandsbaserade turistkontor, som skall fungera som länkar mellan producenter och konsumenter och därmed bl.a. hjälpa de lokala arrangörerna att sälja sina produkter, dock med det viktiga förbehållet att marknaden, d.v.s. arrangörer, museer o.s.v. själva skall bekosta marknadsföringen.
Att komma med i den statliga turistreklamen kostar alltså pengar och slutprodukten upptar endast de aktörer som kan uppträda i spenderbyxor och helst agerar genom en turistorganisation eller ett länsorgan. Resultatet blir att endast de som har råd får företräda Sverige i den statliga turistreklamen. Detta förhållande talar för en komplettering av organisationen för svensk turism när det gäller marknadsföring. Turistnäringen i länen klarar sig knappast utan ett samordnande kraftfält. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finansieringen av resestatistik för forskningsändamål,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om NUTEK och fortsatt uppföljningsuppdrag gällande turistnäringen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättandet av en försöksstation i Östersund för informationsverksamheten som en grundläggande stödfunktion för turismen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av komplettering av ''Sverigebilden'' så att även små och betalsvaga turistföretag och organisationer har möjlighet att komma med i den statliga turistreklamen.
Stockholm den 24 januari 1994 Stina Eliasson (c)