Inom regionalpolitiken för 90-talet betonas
kulturpolitikens betydelse för att skapa regional utveckling
dels som en dynamisk faktor för människor i regionen, dels
ur en näringspolitisk synvinkel där kulturvärden vägs in vid
val av lokalisering av företag.
Vid nyskapande och planering kan kulturmiljön ge
värdefulla upplysningar om hur individen har anpassat sig
till skilda förutsättningar i natur och byggd miljö. I
sammanhanget är det av största vikt att det ges möjligheter
till ekonomiskt stöd vid återanvändning av äldre
bebyggelse. Även ny bebyggelse på landsbygden kan i
många avseenden vara ett positivt tillskott, bl.a. genom att
landsbygden hålls vid liv för att på detta sätt hejda en viss
del av den nedläggning och igenväxning som hotar
kulturlandskapet.
Idag ställs allt högre krav på turismen att möta
människors behov av upplevelser. Det är inte tillräckligt att
tala om hur turisterna ska resa, bo och äta, man måste också
visa vad turisterna kan göra på sin semester.
Därför är det viktigt att använda kulturutbud och
kulturtraditioner för att ge turismen ett attraktivt och
kvalitativt innehåll. Denna s.k. kulturism har i andra
länder, exempelvis Frankrike och England, givit goda
resultat. T.ex. kan en arkeologisk utgrävning göras till en
turistattraktion. Både kulturen och turismen tjänar på
samarbete och turisterna får kunskap och kvalitet i sin
upplevelse.
Skåne har med alla sina kulturminnen och miljöer
speciellt goda förutsättningar för sådan kulturism. I
samarbete med Riksantikvarieämbetet borde man kunna
utveckla lämpliga projekt i vårt landskap. En bättre
samordning och marknadsföring av alla goda idéer på
turistområde, som redan finns i Skåne, måste också ske.
Skåne måste marknadsföras som en region i
turistsammanhang.
Högskolorna i Skåne borde också vara tillgängliga under
sommaren för publika seminarier och föreläsningar. Det
skulle säkert också vara av stort intresse för turister att få
visningar av både lokaler och laboratorier.
Många turister vill under sin semester uppleva
utmaningar. Att på olika sätt komma i kontakt med Skånes
högskolor skulle kunna bli en utmaning för hjärnan. Vi
skulle kunna erbjuda ''hjärnturism'' i vårt rika landskap.
Det är få landskap som inom sina gränser kan erbjuda
turister så många olika slags upplevelser som Skåne.
Landskapet har en rik och omväxlande natur och en mängd
sevärdheter av unikt slag. Det finns möjligheter att utöva
många slags aktiviteter som t.ex. bad, fiske, segling, golf
och tennis. Cykel- och vandringsleder med
övernattningsmöjligheter är väl utbyggda. Vid Skånes långa
kust finns ett flertal fritidsbåtshamnar med fullgod service.
Under sommaren avlöser konst- och musikveckorna
varandra och kulturminnena ligger tätt.
Trots alla dessa tillgångar och trots landskapets läge med
12--15 miljoner människor boende på endast en dagsresas
avstånd, har Skåne endast 11,5% av landets gästnätter.
Detta är visserligen en positiv utveckling men fortfarande
är det så att alltför många turister snabbt passerar
landskapet på sin väg norröver eller söderut.
För att turismen ska kunna utvecklas till en näringsgren
av betydelse i Skåne krävs rejäla satsningar på olika
områden.
De största utlandsmarkerna för svensk turism finns i
Norden och Tyskland. För Skånes del är det internationella
närområdet Danmark och Nordtyskland. Det är knappt en
dags bilfärd långt ner i Tyskland och Benelux-länderna.
Miljöfrågorna bedöms successivt komma att växa i
betydelse. En positiv miljöprofil är redan ett bra argument
i marknadsföringen av Sverige. Det gäller natur, vatten och
luft. Men även teknologiskt har vi i Skåne en hel del att visa
upp.
Det är också av bl.a. miljöskäl angeläget att turisten
upptäcker att vi har goda kollektiva transportmedel i Skåne
och att den kollektivresande turisten också upptäcker att
Skåne är ett intressant turistland. Måhända bör samarbete
mellan de kollektiva trafikorganisationerna och
turistnäringen förbättras genom statliga direktiv.
När Sveriges Turistråd avskaffades beslöt riksdagen att
istället tillsätta ''Styrelsen för Sverigebilden'', som genom
uppköp skulle sälja Sverige som turistland ute i världen.
Samtidigt bildades ett bolag ''Next stop Sweden''. Tyvärr
kom denna organisation att bli starkt storstadscentrerad och
tyvärr visade det sig att Styrelsen för Sverigebilden köpte
nästan all verksamhet av Next Stop Sweden.
Visst behöver storstäderna marknadsföra sig men
kanske bör inte huvuddelen av de statliga medlen gå till just
denna verksamhet. Turismen är som näringsgren i huvudsak
utspridd över hela landet och ger i t.ex. glesbygden en
förhållandevis stor del av sysselsättningen. Dessutom är
många företag små och ofta drivna av kvinnor (caféer,
hotell, campinganläggningar m.m.). Det är ytterst viktigt
att det statliga stödet kommer bl.a. glesbygden till godo.
Skall riksdagen inför nästa mandatperiod göra om
Styrelsen för Sverigebilden bör man från början se till att
det nya organet i större utsträckning verkligen
representerar hela Sverige. Annars blir kunskaperna och
engagemanget för liftanläggningar, stugbyar m.m. alltför
begränsat.
Ur nationell synpunkt är det alltså viktigt att Skåne får
maximala möjligheter att dra turister till landet. Därför är
det oroande att Next Stop Sweden fått en sammansättning,
som i alltför hög grad representerar Stockholmsregionen
och därmed saknar erforderliga kunskaper om Sveriges
totala möjligheter som turistland. Av de medel som
Styrelsen för Sverigebilden årligen ska fördela för att
marknadsföra landet ute i världen, borde ett rimligt belopp
årligen användas till marknadsföring i Nordtyskland och
Danmark genom det regionala organet Skånes Turistråd.
Skånes Turistråd ägs av de skånska kommunerna och
landstingen och kompetensen inom rådet är mycket god.
Sannolikt skulle avkastningen på ''insatt kapital'' ge
betydligt bättre utdelning genom att denna närkontakt
utnyttjas än om verksamheten ska fjärrstyras från
Stockholm.
Ett förslag som skulle förbättra möjligheterna är att ett
förslag till turistpolitiskt handlingsprogram tas fram.
I dag handläggs turistfrågan inom
Näringsdepartementet, vilket är naturligt då turismen är vår
kanske bäst utvecklingsbara näringsgren. Men i vårt sydliga
grannland, Danmark, har man tagit turismen riktigt på
allvar och där tillsatt en turist-minister, vilket gett denna
näring en betydligt starkare ställning. Det finns all
anledning att allvarligt överväga om inte Sverige bör följa
Danmarks exempel och tillsätta en minister med speciellt
ansvar för turismens utveckling. Det är dock viktigare med
en ansvarig, kunnig person på denna post än en ''minister''.
Då kan också alla turistfrågor samlas ''under en hatt''.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om turism i Skåne.
Stockholm den 24 januari 1994
Siw Persson (fp)
Margitta Edgren (fp)
Bengt Harding Olson (fp)
Olle Schmidt (fp)