Den småskaliga landsbygdsturismen har inte lyckats
skaffa sig en egen identitet, profil och tradition. Jämfört
med förhållandena i många andra länder är verksamheten i
Sverige av liten omfattning och svagt utvecklad. En
avgörande brist är dålig kontakt mellan marknad och
produktion. Det förklarar bl.a.:att många i sig fina
aktiviteter och arrangemang som produceras inte når ut på
marknaden. Producenterna har av förklarliga skäl vare sig
tid till eller kunnande om turistisk försäljning och
marknadsföring.att många vällovliga initiativ får en
felaktig utformning. Det finns ingen som formulerar och
konkretiserar konsumentkraven. Det förklarar samtidigt
att många undviker att starta verksamhet helt enkelt därför
att man inte vågar eller vet hur man ska göra.att
konsumenterna får en dålig information. Man har svårt att
finna de upplevelser som man vill ha och blir därför inte
sällan besviken.
En förklaring till dagens situation är att den småskaliga
landsbygdsturismen inte hanteras som en ''egen bransch''
utifrån sina egna producent- och marknadskrav utan
tillsammans med annan turistisk verksamhet eller som
isolerade småprojekt. Därmed har den svårt att hävda sina
intressen och blir ofta något som tas med i marginalen, ofta
i sammanhang där den inte hör hemma.
Om den småskaliga landsbygdsturismen ska kunna lyftas
fram och utvecklas på ett positivt sätt krävs en helhjärtad
insats som specifikt inriktas just mot denna verksamhet och
där samlar och utvecklar kompetens och erfarenheter.
Detta kan förmodligen endast ske om de organ som har
intressen i att landsbygdsturismen utvecklas samordnar sig
till en målmedveten insats.
Målsättningen ska vara att utveckla olika former av
turistisk besöksverksamhet som i sig själv ska generera
ekonomisk aktivitet samt skapa en bas för PR-insatser för
landsbygden. Inriktningen ska vara att välja ut produkter
och miljöer som har intresse av turismverksamhet och har
kommit en bit på väg, dvs att vidareutveckla det bästa som
finns idag, skapa förebilder och bygga upp kompetens som
sedan kan förmedlas vidare till andra som vill följa efter.
Mycket görs och har gjorts för den småskaliga
landsbygdsturismen. T.ex. bondgårdsturism, sameturism,
levande fäbodar m.m. Det finns behov av att samla upp allt
detta arbete på ett nationellt plan -- ett programarbete som
ger bygdeturismen status och profil. Programarbetet bör
innehålla både produktutveckling och marknadsföring -- en
nationell katalog för bygdeturismen i Sverige på samma sätt
som norrmännen lyckats samla sitt utbud. Arbetet bör
organiseras så att de enskilda brukarna och deras
intresseorgan får ett direkt inflytande.
Inlandet, Värmland -- Norrbotten, är ett lämpligt
avgränsat område med likartade problem och
förutsättningar för att, till en början, få igång ett
fungerande arbete. Efter hand skall naturligtvis ett helt
nationellt upplägg utvecklas.
Östersund håller på att utvecklas till ett nationellt
kunskapscentrum för turism. Där har Högskolan som enda
högskola/universitet i landet inrättat en institution för
turismvetenskap. Hit koncentreras nu resurser och
kompetens från olika fackområden, informationsteknologi,
beteendevetenskap ekonomi m m som erfordras för
analyser av och utvecklingsinsatser för turism. I Östersund
finns idag den samlade kunskap som krävs för att lyfta fram
och vidareutveckla den småskaliga bygdeturismen.
Naturligtvis kan ett samarbete i planering,
arbetsuppläggning och finansiering övervägas i samarbete
med Styrelsen för ''Sverigebilden''.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ett nationellt
program för den småskaliga bygdeturismen.