Den småskaliga landsbygdsturismen har inte lyckats
skaffa sig egen identitet, profil och tradition. Jämfört med
förhållandena i andra länder är verksamheten av liten
omfattning och svagt utvecklad. En avgörande brist är dålig
kontakt mellan marknaden och producenterna. En
förklaring är att landsbygdsturismen är utpräglat småskalig
och ofta ett komplement till annan produktion. Det
förklarar bl.a. att många i sig fina aktiviteter och
arrangemang inte når ut på marknaden. Producenterna har
av förklarliga skäl vare sig tid för eller kunnande om
turistisk försäljning och marknadsföring.
Många vällovliga initiativ hos enskilda brukare får en
felaktig utformning. Det finns ingen som formulerar och
konkretiserar konsumentkraven. Det förklarar samtidigt
att många undviker att starta verksamhet helt enkelt därför
att ''man inte vågar eller vet hur man ska göra''.
Konsumenterna får dålig information. Man har svårt att
finna de upplevelser som man vill ha och blir därför inte
sällan besviken.
En förklaring till dagens situation är att den småskaliga
landsbygdsturismen inte hanteras som en ''egen bransch''
utifrån sina egna producent- och marknadskrav.
Landsbygdsturismen behandlas tillsammans med och som
en del av annan turistisk verksamhet. Här har den svårt att
hävda sina intressen och den blir ofta något som tas med på
marginalen, dessutom i sammanhang där den egentligen
inte hör hemma.
Om den småskaliga landsbygdsturismen ska kunna lyftas
fram och utvecklas på ett bra sätt krävs en helhjärtad insats
som specifikt inriktas mot just denna verksamhet och där
samlar och utvecklar kompetens och erfarenheter. Detta
kan förmodligen ske endast om de organ som har intressen
i att landsbygdsturismen utvecklas samordnar sig till en
målveten insats.
Målsättningen skall vara att utveckla ''turism'' i olika
former av besöksverksamhet som dels i sig själv ska
generera ekonomisk aktivitet, dels ska tillvaratas som
marknad för olika varor och tjänster som produceras
(lokala matråvaror, gårdsbutiker etc.) och dels ska verka
som en PR-insats för landsbygden.
Under det senaste året har Sveriges konkurrenskraft på
det turistiska området förbättrats dramatiskt. Kronans fall
och skattesänkningar har gjort Sveriges prisläge mycket
attraktivt. Det innebär att förutsättningarna att få vår egen
befolkning att semestra hemma har ökat liksom
möjligheterna att få hit utländska turister. Relativt sett är
turismen i EG i genomsnitt tre gånger så omfattande som i
Sverige. Vi som tror på vårt land tror på möjligheterna att
rejält öka turismen och börja närma oss det övriga Europa.
Än mer intressant än ändrade prisrelationer är att de
turistkvaliteter som vårt land kan erbjuda snabbt prioriteras
upp i takt med ökad miljömedvetenhet, inte minst bland
Europas nya generationer. Våra naturmiljöer och de
upplevelser och äventyr som naturen och kulturen erbjuder
blir i snabb takt turistisk hårdvaluta. Det är just den typen
av turistupplevelser som regelmässigt är affärsidén hos de
småskaliga turismföretagen på landsbygden.
Flera utvecklings- och marknadsföringsprojekt har
drivits och drivs för närvarande då det gäller
landsbygdsturismen. Från norr kan nämnas turistprojekten
Inlandsbanan och Inlandsvägen och delprojekt typ levande
fäbodar och sameturism. Från Skåne kan nämnas Bo på
lantgård. Ett annat näraliggande projekt är Svensk
Lantmat. Exempel med goda erfarenheter är många.
Det är dock önskvärt att utifrån ett nationellt perspektiv
mer samordnat nyttja de resurser som finns avsatta för
turistisk utveckling via länsstyrelserna,
arbetsmarknadspolitiska medel m.m. samt knyta samman
de arbeten som för närvarande drivs, inte minst t.ex. om
utlandsmarknaderna ska bearbetas. Ett sammanhållet
nationellt projekt, alternativt några nyckelprojekt behövs,
som mer konsekvent och målinriktat än vad hittills varit
möjligt samlar och presenterar utbudet samt driver det
gemensamma arbetet kring landsbygdsturismen framåt.
Den primära målgruppen för projektets kontaktytor och
arbetsinsatser ska utgöras av landsbygdsföretag och
entreprenörer. Avgränsningen görs vid. Inte enbart
traditionell turistverksamhet ska ingå utan även t.ex.
gårdsproducenter, hemslöjdstillverkare och andra som kan
ha eller få turister som kunder. Insatserna i projektet ska
innebära att samordna, stödja och förstärka de
förtjänstfulla arbeten som många olika människor driver i
sina företagsutvecklingsprogram i syfte att stärka de
enskilda landsbygdsföretagens ekonomier och marknader
och därigenom skapa sysselsättningstillväxt.
En bärande idé måste vara att huvudintressenterna, dvs.
de berörda landsbygdsföretagen/entreprenörerna,
involveras i och får stort inflytande på arbetet.
Representanter bör därför utses i företagarkretsen och
representera olika turistiska inriktningar typ lantgårds-,
äventyrs-, sameturism. Vissa sådana grupper, t.ex. samerna
och fäbodbrukarna, har redan organiserat sig på
turistområdet och andra kan genom projektet stimuleras till
sådana branschvisa samarbeten.
Ett viktigt mål är att successivt överlåta engagemang och
ansvar på berörda företag/entreprenörer. Visionen är att
landets turistentreprenörer via fördjupade branschvisa
samarbeten t.ex. föreningsbildningar och samverkan dem
emellan successivt tar över själva och driver arbetet vidare.
Det är angeläget att snarast ta fram ett projektförslag
som har nationell betydelse för att ta till vara
landsbygdsturismens utvecklingsmöjligheter. Detta bör ges
regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om landsbygdsturismens nationella
betydelse och dess utvecklingsmöjligheter.