Det är viktigt att vitalisera föreningslivet.
I motionen för vi fram förslag som går ut på att i grunden ändra systemet med organisationsbidragen.
Organisationsbidragen bör var prestationsinriktade, dvs att organisationen utför något som samhället anser önskvärt. Organisationerna bör i högre grad fungera som uppdragstagare. Vid upphandling av sådana tjänster måste organisationerna i större utsträckning konkurrera med varandra. Detta innebär att endast föreningar som tillgodoser allmänna, för medborgarna gemensamma intressen föreslås få bidrag i egentlig mening.
Medlemmarna måste ta ett större ansvar för verksamhet som inte ligger inom ramen för samhällets uppdrag.
Statens kostnader måste snarast minskas. I motsvarande mån får medlemmarna ta ett allt större ansvar för organisationens verksamhet.
1989/90 var de statliga organisationsbidragen 7,5 mdr och från kommuner och landsting utgick 5,5 mdr.
Organisationsbidragen har utretts
Organisationsbidragen har varit föremål för ett antal utredningar. Nyligen presenterades SOU 1993:71 Organisationernas bidrag.
Direktiven lät lovande:förenklad bidragsgivning föreningarna betalar mer själva
Resultatet är sorgligt: Ingen minskning av bidragen föreslås! De ökade behov som förväntas uppstå skall däremot tillgodoses av föreningarna själva i form av ökade medlemsavgifter, lotterier etc.
Redan 1986 gjorde riksrevisionsverket en utredning. Denna var mycket kritisk till organisationsbidragen. Sedan dess har praktiskt taget inget gjorts och nu kom alltså denna urvattnade utredning......
Detta visar än en gång att utredningar kan landa nästan hur som helst beroende på vem som får uppdraget.
Exempel på bidragstagare
Nedanstående bidragstagare utgör exempel på organisationer som erhållit organisationsbidrag 1991.
kr Föreningen Fruktdrycker 587 000 IOGT-NTO 62 000 000 Konsumentgillesförbundet 144 000 Husmodersförbundet 280 000 Riksorganisationen för valfrihet, jämlikhet och broderskap 187 000 Svampfrämjandet 50 000 Svenska grönsaksfrämjandet 50 000 Främjande och spridning av värdefull film 1 350 000
Nedanstående bidragstagare är hämtade ur riksrevisionsverkets rapport 1986.
Arbetsgruppen för svensk folkriksdag för nedrustning 82 000 Svenska artisters och musikers intresseorganisation 900 000 Jordcirkus 40 000 Hyresgästföreningen (byggforskning !!!?) 9 000Medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser (vuxenutbildning)
LO 27 048 000 TCO 3 366 000Planering m m av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer
LO 7 078 000 TCO 3 366 000
Problemformulering
-- p1pDet finns i väldigt många fall inga konkreta mål som anger förväntade resultat och effekter av bidragenDenna utveckling innebär en risk att föreningslivet i ökad utsträckning införlivas i den offentliga administrativa apparaten. Offentligt finansierade uppgifter läggs på enskilda organisationer som ofta företräder speciella intressen i samhället och som saknar folklig förankring Formerna för stödet är slumpmässiga och har inte avpassats efter de ändamål som stödet avsetts främja. Det finns t ex inget samband mellan bidragens storlek och utvecklingen av antalet föreningsmedlemmar. Några försök har inte gjorts att finna stödformer som i någon mån är självkontrollerandeUppföljning och utvärdering av resultat och effekter av stödet är bristfällig eller förekommer inte alls. Följden blir att någon omprövning av en gång givna bidrag i regel inte förekommer, utan bidragen förnyas slentrianmässigtDenna slentrianmässiga bidragsgivning favoriserar gamla etablerade organisationer, som en gång fått bidrag, och missgynnar nya framväxande organisationer som företräder nya framtidsinriktade idériktningarMånga föreningar har blivit helt beroende av det offentliga stödet för sin fortlevnad. Stödformer och stödvillkor styr verksamheten mer än det egentliga ändamålet med föreningens verksamhet. Därmed försvagas folkrörelsernas traditionella frihet och oberoendeInga garantier finns för att föreningar som får bidrag alltjämt är levande i den meningen att de engagerar medborgarna för de intressen som föreningen har bildats att arbeta för. Vad som stöds med offentliga medel är ibland bara en central lednings- och kanslifunktionDet saknas en samordning av stödgivningen inom staten och mellan staten och kommunerna. Denna brist beror i stor utsträckning på att allmänna riktlinjer för föreningsstödet saknasMycket av stödet plottras ut till allehanda lokala företeelser med rena struntsummor. Det leder till höga förvaltningskostnader för prövning och utbetalning av stödet
Vad får skattebetalarna för bidragen?
Det vet vi inte så mycket om. Uppföljning och utvärdering av bidragens effekter är mycket dålig. Därmed saknas i många fall underlag för att ompröva bidragen. Ofta skrivs de schablonmässigt upp med en procentsats varje år, säger riksrevisionsverket i sin rapport. Som sagt denna rapport kom 1986......
Hur stora är bidragen?
En sammanställning över alla bidrag låter sig inte göras så lätt. Enligt statskontoret som, på regeringens uppdrag, kartlagt stödet till föreningarna uppgår stödet till 7.500.000.000 kronor budgetåret 89/90. Under samma budgetår betalade landsting och kommuner ut ca 5.500.000.000 kronor. Sammanlagt alltså ungefär 13 miljarder kronor. Någon samordning mellan landsting, kommuner och stat finns knappast.......
Från budgetåret 76/77 till budgetåret 85/86 fyrdubblades föreningsstödet i löpande priser. I fasta priser var ökningen av bidragen nästan 70 %.
Antalet bidrag är enligt riksrevisionsverkets rapport ca 3.000. Antalet bidragstagare är dock färre eftersom en del bidragstagare får bidrag från flera håll. Uppräkningen av bidragstagare upptar 150 trycksidor i verkets rapport........
Bidragssanering -- nytt system för bidrag
Det finns ingen anledning att stödja föreningsliv som i verkligheten inte är levande medlemsorganisationer utan bara centrala maktapparater i form av föreningarnas ledningar och kanslier.
Därför bör bidragen (utom uppdragsersättningar och stöd till ungdomsidrott) aldrig få överstiga 50 % av medlemsintäkterna.
För att förvaltningskostnaderna för bidragsprövning och bidragsutbetalning skall minimeras föreslås att det minsta bidragsbelopp som kan utgå bestäms till 150 % av basbeloppet.
Bidragen bör ges som rambudget för en treårsperiod för att föreningarnas planeringshorisont skall vara rimlig.
Staten skall fortsättningsvis bara lämna bidrag till organisationer som har hela landet som verksamhetsfält. Under inga omständigheter skall statsbidrag gå till lokala organisationer och grupper.
Bidragen minskas generellt med 20 % för budgetåret 94/95. Året efter minskas bidragen med 20 %. Budgetåret 96/97 minskas bidragen med ytterligare 10 %. I stället kommer enskilda gåvor organisationerna tillgodo samt ökad uppdragsupphandling. Minskningen av bidrag skall givetvis också omfatta bidrag till politiska organisationer i lika hög grad!
Avdragsrätt för enskilda bidrag till föreningslivet
För att möta bidragsminskningarna föreslår vi att enskilda och företag i stället skall få avdragsrätt för bidrag till samhällsnyttiga organisationer med högst ett basbelopp för enskilda och tio basbelopp för företag. Avdragsrätten begränsas också till bidrag utöver gällande medlemsavgift.
Lagstiftningen om avdragsrätt måste i allmänna ordalag definiera den typ av organisationer som kan motta bidrag från enskilda givare och där bidragen blir avdragsgilla vid beskattning av givaren. En sådan stödform utgör en drivkraft för föreningars ledning att utforma och utveckla verksamheten så att den engagerar medlemmar och andra att stödja föreningen med egna insatser i form av ekonomiska bidrag. De organisationer som kan komma ifråga är nationella och internationella hjälporganisationer av humanitär art, religiösa organisationer, idrottsrörelsen samt ungdomsverksamhet av allmän karaktär.
Samtliga föreningar som skall kunna komma ifråga får ej vara knutna till en viss intressegrupp i samhället. Arbetsgivarorganisationer, bransch- och näringslivsorganisationer samt fackförenings- och andra löntagarorganisationer är exempel på organisationer som ej skall ha bidrag överhuvud taget. Hur lagtext och definition av föreningar som skall kunna mottaga bidrag utformas bör utredas närmare.
Uppdragsersättningar
I konkurrens med andra anbudsgivare bör föreningar i ökad utsträckning mot ersättning kunna få offentlig myndighets uppdrag. Exempelvis internationella hjälpinsatser genom Röda Korset ligger inom ramen för principerna. Det gör också handikapp- organisationer och hjälporganisationer mot olika slags missbruk. Dessa m fl organisationer kan ersättas med allmänna medel för konkreta insatser inom sina verksamhetsfält. Skillnaden blir att större krav ställs på redovisning av de genomförda insatserna och deras resultat.
Ett konkurrensriktigt upphandlingsförfarande och med en konkret precisering av prestationer medför en effektivisering av och därmed en kostnadsreduktion för de uppgifter myndigheterna genomför med utnyttjande av bl a föreningar och andra enskilda organisationer. Denna är svår att skatta men den borde vara betydande. En ekonomisk effekt på en 0,5 miljarder kronor är inte orimlig.
Genomförande
Föreningslivet skall stimuleras att vara en förnyelsekraft och inte integreras i den offentliga administrativa samhällsapparaten. Förslagen syftar till att blåsa liv i ett föreningsliv som har förstelnat eller löper risk att förstelna i gamla former och fjärmas från sina medlemmar, vilka utgör själva livsnerven i föreningslivet. För många föreningar som fått stora statliga bidrag och kanske för sin fortlevnad är helt beroende av bidragen kommer den förändrade bidragsgivning som föreslås att medföra stora effekter och kräva omfattande förnyelse.
Åtgärderna bör ge en besparing på 1,5 miljarder budgetåret 94/95. För budgetåret 95/96 bör besparingen bli 2,5 miljarder och 96/97 blir besparingen 3 miljarder.
Stödet kan fortsättningsvis inte ges i okontrollerade former och utan krav på eller ens en allmän uppfattning om vilken nytta stödet gör i samhället. Det synes svårt att ha några bärande invändningar mot minskat slöseri och ändrad användning av allmänna medel, särskilt i dessa svåra tider.
Med hänvisning till anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att uppföljning och utvärdering av organisationsbidragens effekter måste förbättras radikalt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utformning av systemet med organisationsbidrag med viss uppdragsersättning och i övrigt med ökat ansvar för medlemmarna för organisationens intäkter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bidrag som inte utgår i form av uppdragsersättc1ningar eller stöd till ungdomsidrott inte får överstiga 50 % av medlemsc0intäkterna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lägsta bidragsbelopp som får utbetalas inte får ligga under ett och ett halvt basbelopp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en minskning av organisationsbidragen med 20 % för budgetåret 1994/95, med ytterligare 20 % för budgetåret 1995/96 och slutligen med 10 % för budgetåret 1996/97,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minskningen av organisationsbidragen jämväl omfattar de politiska organisationerna,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsrätt för enskilda bidrag till föreningslivet,1
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om uppdragsupphandling i konkurrens.
Stockholm den 25 januari 1994 Ian Wachtmeister (nyd) Dan Eriksson (nyd) i Stockholm Peter Kling (nyd)
1 Yrkande 7 hänvisat till SkU