Regeringen föreslår ändrade utbetalningsrutiner av statsbidragen till folkbildningen. I stället för kvartalsvisa förskott blir det månadsvisa utbetalningar i efterskott. Detta skulle få långtgående konsekvenser för det lokala bildningsarbetet. Förslaget skapar tre nya problem för studieavdelningar och folkhögskolor i form av räntebortfall, administrativt merarbete och likviditetsproblem.
Studieförbunden är i viss utsträckning beroende av ränteintäkter som finansiering av sin studieverksamhet. När statsbidragssystemet gjordes om 1991 så att folkbildningen fick ett samlat anslag, så angavs uttryckligen att bidraget inte kunde läggas på den önskvärda nivån, men att studieförbunden fick kompensation via ökade ränteintäkter genom att bidraget betalades ut två gånger per år. Dessa ränteintäkter har reducerats genom beslutet att betala ut pengarna kvartalsvis för 1992/93. Effekterna av utbetalning månadsvis i efterskott innebär att hela ränteffekten är borta och i stället uppstår en kostnadsränta, då många enheter inom studieförbunden får låna pengar för att klara likviditeten.
Studieförbunden har redan i dag en betungande administration. Det råder ett ojämlikt förhållande mellan idrotten och folkbildningen, när det gäller sociala avgifter. Detta kostar både pengar och en ökad administration. Genom förslaget med månadsvisa utbetalningar blir internadministrationen ytterligare belastad. Ett omfattande merarbete i alla organisationsled uppkommer. Folkbildningsrådet ska göra månatliga utbetalningar till 130 folkhögskolor och elva studieförbund, som i sin tur ska administrera utbetalningar till cirka 900 studieavdelningar. Det skapar också osäkerhet för den långsiktiga planeringen om förutsättningar för likviditet och långsiktiga åtaganden ständigt ändras.
Likviditet är redan i dag ett problem för många studieförbundsavdelningar. Problemen har sin grund i att samhällsbidragen på senare år urholkats. Många avdelningar har i dag lån för att klara svackor i likviditeten. Med regeringens förslag kommer situationen att dramatiskt förändras. Lånen måste i huvudsak ordnas genom interna transaktioner och kommer att öka kostnaderna för redan ekonomiskt utsatta enheter. Intern långivning kräver betydande administration. Det handlar om säkerheter, räntebetalningar, utformning av lånehandlingar etc.
En av målsättningarna för den övergång till självförvaltning som infördes för folkbildningens del år 1991/92 var att förenkla statsbidragshanteringen och administrationen. Intentionerna var att profilera och samtidigt avbyråkratisera folkbildningen. Det finns anledning att fortsätta att slå vakt om den princip som en enig riksdag ställt sig bakom. Föredragande statsråd anför också i budgetpropositionen att nuvarande syften med statsbidraget till folkbildningen ska vara oförändrade under den kommande treårsperioden. Vidare aviseras i budgetpropositionen att en utredare ska tillsättas med uppgift att planera och låta genomföra en kvalitativ utvärdering av folkbildningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avvisa förslaget om ändrade utbetalningsrutiner för statsbidragen till folkbildningen.
Stockholm den 25 januari 1994 Marianne Jönsson (c) Elving Andersson (c)