Regeringen föreslår ändrade utbetalningsrutiner av
statsbidragen till folkbildningen. I stället för kvartalsvisa
förskott blir det månadsvisa utbetalningar i efterskott.
Detta skulle få långtgående konsekvenser för det lokala
bildningsarbetet. Förslaget skapar tre nya problem för
studieavdelningar och folkhögskolor i form av räntebortfall,
administrativt merarbete och likviditetsproblem.
Studieförbunden är i viss utsträckning beroende av
ränteintäkter som finansiering av sin studieverksamhet. När
statsbidragssystemet gjordes om 1991 så att folkbildningen
fick ett samlat anslag, så angavs uttryckligen att bidraget
inte kunde läggas på den önskvärda nivån, men att
studieförbunden fick kompensation via ökade ränteintäkter
genom att bidraget betalades ut två gånger per år. Dessa
ränteintäkter har reducerats genom beslutet att betala ut
pengarna kvartalsvis för 1992/93. Effekterna av utbetalning
månadsvis i efterskott innebär att hela ränteffekten är borta
och i stället uppstår en kostnadsränta, då många enheter
inom studieförbunden får låna pengar för att klara
likviditeten.
Studieförbunden har redan i dag en betungande
administration. Det råder ett ojämlikt förhållande mellan
idrotten och folkbildningen, när det gäller sociala avgifter.
Detta kostar både pengar och en ökad administration.
Genom förslaget med månadsvisa utbetalningar blir
internadministrationen ytterligare belastad. Ett omfattande
merarbete i alla organisationsled uppkommer.
Folkbildningsrådet ska göra månatliga utbetalningar till 130
folkhögskolor och elva studieförbund, som i sin tur ska
administrera utbetalningar till cirka 900 studieavdelningar.
Det skapar också osäkerhet för den långsiktiga planeringen
om förutsättningar för likviditet och långsiktiga åtaganden
ständigt ändras.
Likviditet är redan i dag ett problem för många
studieförbundsavdelningar. Problemen har sin grund i att
samhällsbidragen på senare år urholkats. Många
avdelningar har i dag lån för att klara svackor i likviditeten.
Med regeringens förslag kommer situationen att dramatiskt
förändras. Lånen måste i huvudsak ordnas genom interna
transaktioner och kommer att öka kostnaderna för redan
ekonomiskt utsatta enheter. Intern långivning kräver
betydande administration. Det handlar om säkerheter,
räntebetalningar, utformning av lånehandlingar etc.
En av målsättningarna för den övergång till
självförvaltning som infördes för folkbildningens del år
1991/92 var att förenkla statsbidragshanteringen och
administrationen. Intentionerna var att profilera och
samtidigt avbyråkratisera folkbildningen. Det finns
anledning att fortsätta att slå vakt om den princip som en
enig riksdag ställt sig bakom. Föredragande statsråd anför
också i budgetpropositionen att nuvarande syften med
statsbidraget till folkbildningen ska vara oförändrade under
den kommande treårsperioden. Vidare aviseras i
budgetpropositionen att en utredare ska tillsättas med
uppgift att planera och låta genomföra en kvalitativ
utvärdering av folkbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar avvisa förslaget om ändrade
utbetalningsrutiner för statsbidragen till folkbildningen.
Stockholm den 25 januari 1994
Marianne Jönsson (c)
Elving Andersson (c)