När folkbildningsreformen trädde i kraft den 1 juli 1991
innebar den en övergång till självförvaltning med ökad
frihet under ansvar för folkbildningens del. Målsättningen
var bland annat att förenkla statsbidragshanteringen och
administrationen.
Folkbildningsrådet har endast haft möjlighet att följa
förändringar i verksamheten till följd av 91 års reform under
ett budgetår. Regeringen konstaterar därför i
budgetpropositionen att det saknas förutsättningar att dra
slutsatser om effekter av det nya statsbidragssystemet.
Utifrån tillgängliga redovisningar ger dock regeringen
folkbildningen ett klart godkänt betyg och fastslår att
nuvarande syften med statsbidraget till folkbildningen skall
vara oförändrade under den kommande treårsperioden.
Mot bakgrund av ovanstående är det förvånande att
regeringen föreslår att rutinerna för utbetalningen av
statsbidraget ändras. I dag sker utbetalningen kvartalsvis i
förskott. Regeringen vill ändra till månadsvisa
utbetalningar i efterskott.
En oundviklig följd av ändrade utbetalningsrutiner blir
en väsentligt utökad administration. Mest påtagligt blir
detta för studieförbunden med deras många
lokalavdelningar, ca 1 000 st. Detta samtidigt som de också
påläggs alltmer omfattande krav på redovisning av
verksamheten. Möjligheterna till en rationell administrativ
verksamhet försvåras kraftigt.
Dessutom kommer många folkhögskolor och
avdelningar inom studieförbunden att få det besvärligt med
likviditeten. Man kan komma att tvingas låna medel för den
löpande verksamheten.
Riksdagen bör värna om målsättningen med
folkbildningsreformen och besluta om oförändrade
utbetalningsrutiner för statsbidraget till folkbildningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om oförändrade rutiner för
utbetalningen av statsbidraget till folkbildningen.