Av hävd har de flesta av Sveriges ideella folkrörelser delfinansierat sin verksamhet med lotterier och spel, marknaden har varit delad mellan staten och folkrörelserna. Proportionerna var under många år ca två tredjedelar till staten och en tredjedel till folkrörelserna. I slutet av 70-talet expanderade de statliga spelen, och 1979 års lotteriutredning ansåg därför att de statliga spelbolagen ej skulle tillåtas öka sin verksamhet på folkrörelsernas bekostnad. Under 80-talet drev emellertid de statliga spelbolagen en mycket expansiv och framgångsrik verksamhet, där man också introducerade flera nya spelformer.
Folkrörelserna fick ej samma möjlighet, dels beroende på att det mesta var förbjudet genom lagstiftning och dels på att man saknade de ekonomiska resurser som fanns i de statliga bolagen. Följden blev att folkrörelsernas marknadsandel halverades i mitten av 80-talet och därmed hade det hänt som icke fick hända -- de statliga spelbolagen hade ökat sina marknadsandelar på folkrörelsernas bekostnad. De förändringar som sedan skedde i lotterilagen från 1 januari 1989 fick endast marginell betydelse. Frågan för folkrörelserna blev hur den förlorade marknaden på lotteriområdet skulle kunna återtas och därmed rädda ekonomin.
Ett 15-tal av landets större folkrörelser bildade då Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor (FSL) för att i samarbete få möjlighet att driva en utökad lotteriverksamhet med delvis nya spel, BingoLotto är ett första exempel på detta. FSL har senare ökat till mer än det dubbla och dess medlemsorganisationer har nu över 4,1 miljoner medlemmar. Ett 25-tal nya organisationer med ytterligare 1,2 miljoner medlemmar väntar dessutom på inträde.
Den viktigaste frågan som FSL drivit är att folkrörelserna i större utsträckning än tidigare skall ha möjlighet till utökade finansieringsmöjligheter via spelmarknaden för att kunna förbättra den för dem under senare år ständigt försämrade ekonomiska situationen.
Den under 1993 avlämnade lotteriutredningen som fått namnet ''Vinna eller försvinna'' har nu remissbehandlats och förslag kommer troligen inom kort att ligga på riksdagens bord. Det är för folkrörelserna viktigt att riksdagen ger dem det förtroende de eftersträvar och begär, som också stämmer med utredningens direktiv, den framlagda utredningen och med mer än 95 procent av de avlämnade remissvaren. Ett förslag som icke delar denna samstämmighet går emot en stor majoritet av de svenska folkrörelserna och därmed en majoritet av det svenska folket.
Att enligt Finans- och Civildepartementens tankar privatisera AB Tipstjänst och låta vissa delar av de svenska folkrörelserna förvärva bolaget och driva vissa former av automatspel anser vi vara en dålig lösning. Detta dels på grund av att vi anser att folkrörelserna redan har det företag och den kompetens som behövs för att driva automatspelmarknaden på ett bra och ansvarsfullt sätt och dels för att fördelningen av spelnettot icke får begränsas till endast organisationer med barn- och ungdomsverksamhet, även om dessa organisationer bör erhålla merparten av spelnettot.
Den bolagsbildning som folkrörelserna redan har -- FSL AB -- administrerar i dag med framgång både BingoLotto i Sverige och en automatspelverksamhet i Norge av samma slag som utredningen föreslagit skall tillämpas i Sverige, dvs. Videolotterier via s.k. värdeautomater. Kompetensen finns i det av folkrörelserna helägda företaget. Förslaget till privatisering av AB Tipstjänst på så sätt som presenterats för idrottsrörelsen och LSU-organisationerna bör avvisas. En koncession med ensamrätt och skattefrihet för folkrörelserna i likhet med det som för närvarande tillämpas för dess nuvarande lotterier bör kunna lämnas även för automatspel av typ Videolotterier i ett folkrörelseägt företag som FSL AB.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om koncession för Folkrörelsernas samarbetsorgan för lotterifrågor AB att bedriva automatspel.
Stockholm den 25 januari 1994 Göran Magnusson (s)