Folkbildningen har spelat en utomordentligt viktig roll
ända sedan demokratins genombrott. Den gör
betydelsefulla insatser, inte minst inom välfärdsområdet
genom att fungera som banbrytare inom nya
verksamhetsfält eller genom att pröva nya metoder. I 1990-
talets samhälle kommer folkbildningen att ha tre roller; som
folkrörelseorgan, vuxenutbildare och kulturbärare.
Folkbildningsarbetets huvuduppgift blir att stärka
demokratin genom att bidra till att skapa en helhetssyn på
tillvaron, men också att skapa värdegemenskap och minska
klyftorna i samhället. En demokratisk samhällsordning
utgår från allas rätt till inflytande. Det kräver engagemang
och kunskap. Förutsättningen är kunniga och bildade
medborgare. Människors aktivitet är en kvalitet i sig, och
aktiva medborgare är ett viktigt demokratiskt mål. Genom
aktiva folkrörelser och ett brett folkbildningsarbete skapar
vi dessa förutsättningar.
1991 års folkbildningsbeslut
Enligt den proposition (1990/91:82) som låg till grund för
1991 års riksdagsbeslut skall folkbildningen vara fri, frivillig
och självstyrande. De grundläggande skälen till att stödja
folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk
grundsyn och utveckling i samhället. Statsbidrag till
folkbildningen motiveras av viljan att stödja en verksamhet
som syftar till att göra det möjligt för människor att påverka
sin livssituation och skapa engagemang att delta i
samhällsutvecklingen. Utbildningsklyftorna skall utjämnas
och utbildningsnivån i samhället skall höjas. Socialt och
kulturellt missgynnade grupper skall prioriteras. Särskilt
invandrare, handikappade och korttidsutbildade skall
uppmärksammas.
Målgrupper
En tydlig övergripande bild behöver skapas om hur olika
handikappgrupper får sina behov tillgodosedda. I detta
ligger också arbetet kring hur kunskapsutveckling och
fortbildning kring handikappfrågor skall genomföras.
Behovet av insatser inom invandrarområdet ökar
kraftigt via folkbildningen. Invandrarna behöver kunskaper
om det svenska samhället och det svenska språket för att
kunna känna delaktighet och kunna delta i det politiska
arbetet för att ha möjlighet att påverka sin egen situation.
Ökade insatser för kortutbildade och arbetslösa är andra
prioriterade områden för folkbildningen.
Ungdomsgenerationen är en angelägen målgrupp för
folkbildningsarbetet i framtiden. Folkbildningen skall ge
ungdomar redskap som hjälper dem att analysera
samhällsutvecklingen och öppna vägar till konstruktiva
metoder för att påverka den. De ungdomar som växer upp
i Sverige har större möjligheter än tidigare generationer. De
är självständigare, mer allmänbildade och ofta mer mogna.
Om vi vill att nästa generation skall ha större -- inte
mindre -- inflytande och mer ansvar, krävs att vuxna ger mer
av ansvar till ungdomar samtidigt som de ger mer av sig
själva i form av stöd, vägledning och förebilder. Unga måste
få vara med och ta ett större ansvar för de egna miljöerna,
t.ex. skolan och fritidsgården. Det är viktigt att öka
ungdomars inflytande och delaktighet. Det är
folkbildningens uppgift att ge ungdomar möjligheter att
bilda nya mötesplatser.
En sund kulturpolitik måste garantera frihet och
mångfald. Detta gör det angeläget att stödja och stimulera
de krafter i folkrörelser och bildningsorganisationer som
engagerar sig i kulturverksamheten och gör den till en viktig
folkbildningsuppgift. Gamla hantverk och gamla kunskaper
kan hållas vid liv. Verksamheten är en inkörsport till viktiga
samtal, personlig utveckling och nyskapande, ett
instrument för utbyte mellan svensk och annan kultur och
en möjlighet att nå invandrare, handikappade, arbetslösa
eller andra målgrupper som lätt ''hamnar utanför''. Det är
också ett sätt att bevara kvinnokraft, kvinnokultur och
kvinnotradition.
Regeringens budgetförslag
Vi kan konstatera att principen om en treårig budgetram
med ett samlat folkbildningsanslag med undantag för pris-
och löneomräkning under de mellanliggande åren ej
upprätthållits från statens sida. Samtidigt har särskilda
anslag tillkommit som inneburit en viss kompensation för
minskat grundanslag. Även detta år får folkbildningen
enligt regeringens förslag vidkännas en nedskärning nu med
100 miljoner efter det att löne- och prisomräkning skett.
Sammantaget betyder detta att under den borgerliga
regeringens tid så har statsbidraget till folkbildningen
reducerats med närmare en halv miljard kronor.
Vi anser att detta är otillfredsställande och enligt vår
mening att det grundläggande folkbildningsanslaget inte får
försämras ytterligare. Vi föreslår därför att riksdagen
avvisar regeringens förslag till minskning av statsbidraget
till folkbildningen med 100 miljoner kronor.
Regeringen föreslår också ändrade utbetalningsrutiner
av statsbidraget till folkbildningen. I stället för kvartalsvisa
förskott blir det månadsvisa utbetalningar i efterskott.
Förslaget medför i väsentlig grad ökad administration och
byråkrati i en tid när resurserna så väl behövs för direkta
verksamhetsinsatser. En av målsättningarna med
riksdagens beslut om folkbildningens framtid våren 1991
var att förenkla statsbidragshanteringen och
administrationen. Regeringens förslag om månadsvisa
utbetalningar i efterskott innebär det motsatta.
Förslaget kan också innebära allvarliga konsekvenser för
många studieförbundsavdelningar och folkhögskolor som
får likviditetsproblem och tvingas låna till löpande
verksamhet. Så sent som 1992/93 gjordes en förändring i
utbetalningen av statsbidraget med motsvarande
besparingseffekt från statens sida. Kvartalsvisa
utbetalningar tillämpas fortfarande t.ex. till idrottens
organisationer. Vi föreslår därför oförändrad periodisering
av utbetalningen av statsbidraget till folkbildningen.
Från folkbildningsanslaget har även förts bort
538 920 000 kr som, av arbetsmarknadspolitiska skäl,
anvisats för budgetåret 1993/94.
Regeringen avser att återkomma i vårens
kompletteringsproposition med det slutliga beslutet om
särskilda medel för nästa års arbetsmarknadsanpassade
utbildningar. Samtidigt markerar regeringen att via
kompletteringspropositionen kommer beslut att fattas om
särskilda medel till 8 900 extra studerandeplatser på
folkhögskolorna samt motsvarande 3 000 platser till
studieförbund och folkhögskolor till kurser för arbetslösa.
Vi vill understryka den värdefulla verksamheten som
studieförbund och folkhögskolor gör för att ge utbildning
till arbetslösa. Det hade varit önskvärt -- med hänsyn till
utbildningsanordnarnas behov av planeringstid -- att ett
konkret förslag till medelstilldelning återfunnits redan i
budgetpropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100 000 000 kr
utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om periodiseringen av utbetalningen
av statsbidraget till folkbildningen.
Stockholm den 25 januari 1994
Åke Gustavsson (s)
Maja Bäckström (s)
Berit Oscarsson (s)
Anders Nilsson (s)
Leo Persson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Björn Kaaling (s)
Monica Widnemark (s)