Den svenska flykting- och invandrarpolitiken är viktig och angelägen ur många synpunkter. Men den är uppenbarligen inte oproblematisk.
Av grundläggande betydelse är att skapa förståelse mellan dessa utländska folkgrupper och svenskarna samt förebygga isolering och segregation i vårt samhälle. En uppenbar och svårforcerad barriär är naturligtvis språkproblemen som måste överbryggas med alla till buds stående medel. Här intar tolkarna en nyckelroll och det gäller alla kategorier av tolkar alltså även de s.k. kontakttolkarna.
I årets budgetproposition föreslås helt avskaffande av det tidigare årligen återkommande anslaget till utbildning av kontakttolkar. Anslagsposten, som senast uppgick till knappt 8 miljoner kronor, har enligt uppgift utgått av statsfinansiella skäl. Resultatet blir att all grundläggande tolkutbildning i invandrarspråk utplånas inom studieförbunden och folkhögskolorna.
Detta ställningstagande i budgetpropositionen är svårförståeligt i en situation när tolkningsbehovet ökar och vidgad tolkningsservice efterfrågas. För övrigt behövs just nu alltfler kvalificerade personer för att på bästa möjliga sätt överbrygga ofrånkomliga anpassningsproblem.
Mot denna bakgrund måste riksdagen ingående överväga frågan om fortsatt anslag till kontakttolksutbildning.
Mot bakgrund av att kostnaden för Sveriges flyktingmottagande uppgår till ca 11 miljarder kronor torde utgiften för kontakttolkar vara försumbar. Den framtida kostnaden för kontakttolkar bör belasta anslaget D 5 i elfte huvudtiteln.
Avslutningsvis torde en god och lättillgänglig tolkservice gagna rättssäkerheten i asylmottagandet, ge en effektivare flyktingmottagning samt underlätta för invandrarna att ta steget ut i det svenska samhället.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildning av kontakttolkar.
Stockholm den 24 januari 1994 Bengt Harding Olson (fp)