Människor som lider av afasi -- oförmåga att tala -- har
stora svårigheter att skapa kontakter med andra människor.
Afasi orsakas ofta av stroke (hjärninfarkt eller
hjärnblödning) eller kan uppstå vid skador av exempelvis
trafikolyckor.
Afatiker behöver hjälp på många sätt, bl.a. med
logopedträning för att öva upp talförmågan och träning hos
sjukgymnast för att öka rörelseförmågan. Det är oerhört
viktigt att de så fort som möjligt kan få komma i kontakt
med friska människor och delta i det sociala livet.
Karlskoga Folkhögskola har en speciell afasilinje där
afatiker går för att ''komma tillbaka'' och få ett så normalt
liv som möjligt. Det är långkurser uppdelade så att var
sjätte vecka är en hemvecka för att eleven skall få en
vilopaus med jämna mellanrum. Önskemålet är att
rehabiliteringen skall vara så långt framskriden vid
intagningen på skolan att eleverna till största delen kan
klara sig på egen hand.
Utbildningen omfattar dels allmänorienterande ämnen
och dels talövningar. Det är framförallt kommuniserande
inriktning som är viktig; tal- och rörelseövningar. Till detta
krävs logopeder och sjukgymnaster. Det är en lång och
tidskrävande återgång till ett normalt fungerande liv.
Friska ungdomar har, som elever vid Karlskoga
Folkhögskola, fått god kontakt med afatiker. Ungdomarna
vittnar om att afatikerna har ''otroligt mycket att ge''.
Problemet är att de har så svårt att formulera sig och
uttrycka sina åsikter.
Den mjuka integrationen på en folkhögskola är säkert
mycket bra. Genom folkhögskolelinjer av det här slaget kan
afatiker få möjlighet att växa in i vanlig miljö. Det är viktigt
att så många som möjligt får den chansen.
I Sverige finns fler folkhögskolor, bl.a Oskarshamns
Folkhögskola, Sundsgården i Helsingborg och Sånga Säby i
Stockholm, som har inrättat afasilinjer.
Den tillgången, som dessa folkhögskolor utgör, skulle
behövas spridd i hela landet. Helst en linje i varje län.
Skolorna vill gärna rekrytera från närområdet, eftersom
långa hemresor är mycket krävande. Detsamma är
internatvistelsen och eleverna behöver hämtas hem oftare
än som kan ske nu.
Det vore bra om fler folkhögskolor kunde göra som de
ovan nämnda. Det kan med fördel ske i samarbete med
studieförbunden. Regeringen borde stimulera fram detta,
eftersom afatikerna verkligen är en grupp som tillhör ''Det
glömda Sverige'' och inte förmår driva sina egna frågor och
intressen som de flesta andra kan.
Det ligger dessutom inte bara i afatikernas intresse, utan
också i samhällets, eftersom de så småningom skulle kunna
bli friska och få ett arbete. Det gäller att ge dem den
chansen. En integrering med friska ungdomar kan så
småningom ge resultat i form av möjligheter till vanlig
utbildning och egen försörjning.
Afasilinjer på folkhögskolor borde inrättas på ett
lämpligt antal platser fördelat över landet, helst en linje i
varje län. Med den målsättningen bör regeringen gå vidare
i rekommendationer till lämpliga organ, bl.a. kommun- och
landstingsförbunden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om afasilinjer på folkhögskolor.