Att investera i kultur är att investera i människors
utveckling. Det är ett lands invånare och dess samlade
kunskap som är en nations största tillgång. I en alltmer
föränderlig värld behöver vi kulturen för att lättare kunna
möta nya intryck.
Att investera i kultur är att investera i framtiden.
Ett rikt kulturliv får allt större betydelse för en regions eller
ett lands utveckling och attraktionskraft.
Att investera i kultur är att investera i yttrandefrihet
och demokrati. Kulturpolitiken skall stödja det
demokratiska samtalet. Yttrandefriheten får inte reduceras
till enbart en formell frihet underställd marknadskrafterna.
Det inopportuna, udda och utmanande håller demokratin
levande.
Att investera i kultur är att investera i öppenhet och
internationalism. Internationella impulser berikar det
svenska kulturlivet. Kultur i skolan lär ungdomar att
uttrycka sig. Museer sätter in vår egen tid i ett större
sammanhang.
Att investera i kultur är att investera i vår
gemensamma materiella rikedom. I framtidens ekonomi
blir kunskap och förståelse en avgörande tillgång. Ökade
kulturanslag leder till mindre utgifter för polis, fängelser,
sjukvård och sociala stöd.
I dag rustas kulturen ner. Bokvagnen som kommer till
långvården dras in. Skolklassen har inte råd att besöka
museer. Förskolebarnen får inte längre besök av
konstnärer. Besparingar på folkbildningen betyder till
exempel att några av de 30 000
ungdomar som spelar musik i ABFs rockhus får ägna
sig åt MTV och dataspel.
15 000
kulturellt yrkesverksamma går arbetslösa, de flesta
med ersättning från a-kassan. Samtidigt som tusen idéer,
initiativ och bra projekt inte blir av.
De som hävdar att Sverige inte har råd med kultur, har
inte förstått vad kultur är. Kultur är ingen lyx eller krydda,
utan en del av själva livsluften i en human
samhällsgemenskap. Kultur är ett av de bästa sätten att
stödja den trygghet i den egna identiteten som gör att vi med
större öppenhet kan möta det annorlunda och det
främmande.
Barn och ungdomar -- som tidigt får kontakt med
konstnärer, konst, och konstbildning -- får också redskap att
förstå sin historia, hantera intrycken i en föränderlig
omvärld och att uttrycka sig själva.
Hur kulturen nyttjas speglar de ekonomiska
orättvisorna. Kulturpolitikens främsta uppgift är därför att
göra den tillgänglig. Vi vill att kulturen skall finnas i
vardagen, bostadsområdet och på arbetsplatsen. Vi vill att
ett museibesök skall bli lika självklart för barn och
ungdomar som ett besök på fritidsgården.
Vår vision är
* att alla ungdomar skall gå ut i vuxenlivet med:
ett avspänt och nyfiket förhållningssätt till museer, musik,
konst, dans, film och teater, erfarenhet av kontakter med
utövande konstnärer genom skola, dagis eller fritids,
erfarenhet av att själv ha utövat kultur i någon form även
utanför den schemalagda skolundervisningen.
* att stöd till förståelse mellan olika kulturer och etniska
grupper skall bli lika självklart som stöd till
skolundervisning.
* att kultur i högre utsträckning skall komma till
arbetsplatserna, till vårdinstitutionerna.
* att amatörkultur -- som amatörteater, körsång och
musikgrupper -- skall tas på större allvar.
* att arbetslusten och skickligheten hos de 15 000
arbetslösa kulturarbetarna skall tas tillvara.
Kultur för alla
I programmet ''De nya uppdragen -- för arbete, omtanke
och framtidstro'', som antogs vid Socialdemokraternas
Göteborgskongress står att läsa:
De stora och viktiga delarna av den offentliga
verksamheten -- undervisning, kultur, sjukvård, social
omsorg, rättsväsen -- drivs och finansieras av det allmänna
av demokrati-, rättvise- och solidaritetsskäl. Ett annat
viktigt skäl är att verksamheten ytterst inte skall styras av
vinstintressen utan av den etik och de värden som är dess
syfte och grund. Ingen skall till exempel förvägras sjukvård
eller utbildning av brist på pengar. Ingen skulle acceptera
att domstolar dömde efter lönsamhetsprinciper. Det är lika
orimligt att använda den måttstocken för skolbarn och
patienter.
Den borgerliga marknads- och lönsamhetsanpassningen
av kulturen måste brytas. Även om kultur är
samhällsekonomiskt lönsamt, kan kortsiktigt
lönsamhetstänkande aldrig tillfredsställa människors behov
av kunskap, utveckling och skönhet. Sponsorer kommer
inte lika självklart till småstaden, förorten och garanterar
inte stöd till det okända och framväxande. Marknaden
förmår inte förena den arbetslöse bildkonstnären med
förortsbarnets hunger att lära sig uttrycka sig med
teckningar och målningar. Utan samhällets efterfrågan på
litteratur -- främst genom folkbiblioteken -- får inte
författare den chans de förtjänar.
Inför en bibliotekslag!
I flera borgerligt styrda kommuner har förslag lagts om
att avgiftsbelägga boklån och att på andra sätt drastiskt
försämra människors möjligheter att ta del av det fria ordet.
Ytterst är detta ett hot mot yttrandefriheten -- det främsta
kulturpolitiska målet. Socialdemokraterna föreslår nu att
en bibliotekslag införs, som slår fast rätten till fria boklån
och fastställer nationella mål för biblioteken.
En halv miljard till kulturen
Socialdemokraterna föreslår att ytterligare drygt 500
miljoner kronor satsas på kultur och folkbildning.
Satsningarna sker under följande rubriker:
o Satsa på barn och ungdom
22,25 mkr
o Bekämpa främlingsfientlighet
12,30 mkr
o Utan konstnärer, ingen konst
27,20 mkr
o Vidga deltagandet, skapa jämlikhet
117,25 mkr
o Kultur i hela landet
323,00 mkr
Satsa på barn och ungdom
Sedan förra valet har omfattande nedskärningar skett på
kultursatsningar inom barnomsorg, skola och fritidsgårdar.
Särskilda medel föreslås i motionen bl.a. för kultur och
medier i barn- och ungdomsmiljöer.
Barn och ungdom måste få möjlighet att i sin vardag
delta i kulturaktiviteter och möta konstnärliga yrkesutövare
såsom bildkonstnärer, författare, skådespelare musiker,
dansare, konsthantverkare och andra konstnärer.
Socialdemokraternas satsningar på kultur/medier, film,
länskonstnärer, studieförbund, ungdomsorganisationer och
fria dans-, teater- och musikgrupper möjliggör ett sådant
möte.
Socialdemokraterna föreslår ytterligare 22,25
miljoner kronor i kultursatsningar på barn och ungdom
utöver regeringens förslag.
Bekämpa främlingsfientlighet
Genom att kulturlivet bidrar till att utveckla människor
och öka deras kreativitet skapas också goda möjligheter till
ökad förståelse mellan människor, i ett samhälle som blir
alltmer mångkulturellt.
Att stödja invandrarnas egen kulturverksamhet är
naturligt och viktigt. I Sverige finns gott om invandrade
författare, musiker, sångare och skådespelare som har
berikat det svenska kulturlivet. Att stimulera möten mellan
olika kulturer är en angelägen uppgift.
Invandrarnas egna organisationer, folkbildningen,
liksom Riksteaterns, Riksutställningars, Rikskonserters
och vissa museers verksamheter är exempel på kulturarbete
för ökad insikt i invandrares situation. Omvänt blir det
också exempel på hur svenskt kulturliv kan berikas.
Socialdemokraterna föreslår en ytterligare satsning
på kampen mot rasism och främlingsfientlighet på 12,3
miljoner kronor.
Utan konstnärer, ingen konst
En framgångsrik kulturpolitik är inte möjlig utan
fullödiga konstnärliga insatser. Konstnärer måste därför ha
rimliga arbetsvillkor och, framför allt, arbetsuppgifter.
Arbetslösheten är hög. Av t.ex. Teaterförbundets
konstnärligt verksamma medlemmar är 30 % arbetslösa.
Det är ett slöseri med kulturella och mänskliga resurser
att låta denna höga arbetslöshet fortgå samtidigt som
behovet av konstnärliga upplevelser är större än någonsin.
För att förbättra konstnärliga yrkesutövares
arbetsvillkor föreslår Socialdemokraterna bl.a. att
Kulturutredningen behandlar frågan om egenavgiftsfond
för konstnärer.
Utställningsverksamheten är av stor betydelse för att
stimulera människors möte med konstlivet. I dag får alltför
ofta bild- och formkonstnärer medverka på
konstutställningar utan ersättning. Socialdemokraterna
föreslår därför ökade resurser till utställningsersättning.
För att förbättra villkoren för konstnärligt
yrkesverksamma föreslår Socialdemokraterna 27,2
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Vidga deltagandet, skapa jämlikhet
Deltagandet i kulturlivet är fortfarande starkt
klassbundet och uppvisar dessutom stora geografiska
skillnader. Detta framgår bl.a. av Kulturrådets rapport
Vidgat deltagande och av LOs kultur- och
fritidsvaneundersökning.
Det är ofta i arbetslivet som de bästa förutsättningarna
finns för nya grupper att komma i kontakt med konstnärliga
yttringar. Fler kan stimuleras att ta del av mer. Satsningar
på kultur i arbetslivet är viktiga för att vidga deltagandet.
På grund av handikapp hindras många att delta i
kulturlivet. Inom vården kan mycket göras för att förbättra
patienternas situation. Socialdemokraterna föreslår
speciella satsningar på kultur inom vården och för de
handikappade.
Regeringen fortsätter sina attacker mot folkbildningen
med förslag om ytterligare nedskärningar.
Socialdemokraterna motsätter sig regeringens förslag och
föreslår en höjning med 100 miljoner kronor till
folkbildningen.
Sammantaget föreslår Socialdemokraterna en
satsning på kulturell jämlikhet och vidgat deltagande med
117,25 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Kultur i hela landet
Regeringen visar liten förståelse för behovet av att
utveckla kulturlivet i hela landet.
I en situation med rekordhög arbetslöshet är det extra
angeläget att satsa på kulturmiljövården, som är
arbetskraftsintensiv. Det handlar om underhålls- och
restaureringsarbete, som under alla förhållanden måste
göras om inte kulturarvet skall förskingras.
Socialdemokraterna föreslår att sammantaget 140 miljoner
kronor utöver regeringens förslag anslås till
kulturmiljövård.
Nedskärningarna av Riksteaterns och Filminstitutets
verksamhet leder till allvarliga försämringar av teater- och
filmverksamheten utanför de större städerna. Riksteaterns
anslag bör höjas med 10 miljoner kronor och Filminstitutets
med 3,5 miljoner kronor.
Runt om i landet finns intresse att bygga eller renovera
kulturlokaler och samlingslokaler. Socialdemokraterna
förslår att anslaget för detta arbete höjs med 125 miljoner
kronor. Också denna verksamhet ger en god
sysselsättningseffekt.
För stöd till trossamfundens lokaler föreslår
Socialdemokraterna ytterligare 13 miljoner kronor.
Trossamfunden har en omfattande verksamhet med musik,
studiecirklar, föredrag, film och sång.
Vi föreslår nya eller ökade anslag för flera museer såsom
Bildmuseum i Umeå, Rooseum i Malmö, Julita Gård och
Arbetets Museum.
För kultur i hela landet vill Socialdemokraterna anslå
323 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
I denna motion föreslår Socialdemokraterna således
sammanlagt drygt 500 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.
Satsa på barn och ungdom
Kultur är en förutsättning för en levande demokrati. Det
är dagens barn och ungdomar som skall vidmakthålla och
vidareutveckla demokratin i framtiden. Självklart önskar vi
att de då kommer att vara kunniga inom olika områden.
Men vi önskar också att de kommer att vara reflekterande
människor med ett rikt känsloliv och med förståelse för
andra människors sätt att tänka och leva. Kulturen spelar
en viktig roll för att stimulera och vidga begrepp, känslor
och uppfattningar.
Frågan om vidgat deltagande -- kulturell jämlikhet -- får
en särskild sprängkraft när det gäller barn och ungdom. Det
är för dem, och tillsammans med dem, som de stora
insatserna skall göras. De har var och en rätt till möjligheter
till nya intryck genom att ta del av olika kulturformer och att
själva kunna ge uttryck för erfarenheter och känslor genom
skapande verksamhet.
Detta är särskilt viktigt då de multinationella
massmedierna medvetet utsätter barn och ungdom för en
förytligad och kommersiellt motiverad barn- och
ungdomskultur. Dessutom är möjligheterna att komma till
kulturens värld i hög grad beroende på i vilken miljö man
råkar vara född. Minskade anslag eller höjda avgifter leder
till att barn till föräldrar med utbildning i ännu högre grad
än andra barn kommer i kontakt med kultur.
Några utdrag ur en rapport gjord av Kulturrådet:
Spela musikinstrument. Barn till högskoleutbildade
föräldrar är mest aktiva, barn till lågutbildade föräldrar är
minst aktiva. Besöka musikevenemang. Barn till
högskoleutbildade föräldrar går mest och barn till
lågutbildade föräldrar går minst. Dans. Barn till
högskoleutbildade är mer aktiva än andra barn. Museer.
Barn till högskoleutbildade föräldrar går i klart större
utsträckning än andra barn på museer. Böcker.
Föräldrarnas utbildning har stor och ökande betydelse för
barnens kontakt med böcker. Film. Barn till
högutbildade föräldrar går mer på bio än barn till
lågutbildade föräldrar.
Även för ungdomars fritidsintressen är föräldrarnas
sociala tillhörighet av betydelse. Ungdomar från t.ex.
tjänstemannahem ägnar sig mer åt aktiviteter som att delta
i studiecirklar och att vara med i idéburna föreningar osv.
Endast inom en typ av verksamhet, fritidsgården, är barn
och ungdomar från lägre sociala grupper
överrepresenterade.
Statens, kommunernas och landstingens ansvar
Barns och ungdomars deltagande i kulturlivet är inte
reglerat genom särskilda lagar och förordningar.
Ratificeringen av FNs barnkonvention innebär dock att
Sverige nu påtagit sig vissa förpliktelser på kulturens
område, ''att respektera och främja barnets rätt att till fullo
delta i det kulturella och konstnärliga livet och uppmuntra
tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för
kulturell och konstnärlig verksamhet samt för
rekreationsoch fritidsverksamhet.'' Åtagandet har tolkats
så att det inte bara bör avse barn utan lika mycket ungdom.
Staten har ansvar för de kulturinstitutioner och
kulturverksamheter som har statligt stöd. Likaså har staten
ansvar för att på olika sätt stödja och stimulera en positiv
utveckling av barn- och ungdomskulturen.
Vi socialdemokrater har alltid värnat om samarbetet
mellan stat, kommuner och landsting och om en
sammanhållen kulturpolitik.
Det är nu ytterst angeläget att man i de offentliga
budgetprocesserna ger kultur för och med barn och ungdom
förtur.
Det är i första hand i kommunerna som
förutsättningarna skapas för barn och ungdom att ta del av
och aktivt delta i kulturlivet genom den kulturverksamhet
som bedrivs i förskola och på fritidshem, i skola, på
fritidsgårdar och inom föreningslivet. Landstingen ger
också bidrag till barn- och ungdomskulturen.
Kommunernas kulturutgifter minskade år 1993 med i
medeltal 3 %.
Men variationerna är stora. I förortskommunerna
uppgår minskningen till nära 10 %.
I glesbygdskommunerna, med sina relativt små men
ytterst viktiga kulturbudgetar, kan man däremot glädjande
nog på flera håll registrera en ökning av kultursatsningarna.
Landstingen skär för första gången ner utgifterna för den
regionala kulturverksamheten med i genomsnitt 2 %
under 1993.
Samtidigt finns positiva inslag. Det finns t.o.m.
kommuner där man har föreslagit att kulturen skall ingå i
en frizon, och således undantas från besparingar.
Nedskärningarna i kommuner och landsting förmodas
fortsätta under 1994. För att hejda denna utveckling borde
kulturministern väsentligt ha ökat anslagen då staten är en
förebild för kommunerna i deras ekonomiska avvägningar.
Effekterna av nedskärningar
--
Nedskärningarna inom biblioteksområdet påbörjades
under 1992 och har inneburit nedläggningar av filialer,
bokbussar och skolbibliotek, indragningar av
barnbibliotekarietjänster, minskat anslag till bokinköp och
programverksamhet. Besparingarna försämrar nu
uppväxtmiljön för barn och ungdom och får även negativa
följder för barn- och ungdomskulturen över huvud taget.
--
p1pT.ex. barn- och ungdomsteaterns arrangörsled utgörs nästan
undantagslöst av offentliga institutioner som skolor,
barnomsorg och kommunala kulturförvaltningar samt av
folkbildningen och teaterföreningar. Alla dessa har under
det senaste året fått vidkännas minskade
verksamhetsmedel.Enligt Kommunförbundet har de
kommunala musikskolorna i genomsnitt fått en minskning
av de kommunala anslagen på mellan 3 %
och 4 %
jämfört med år 1992. Först under februari 1994 finns
en översikt av det aktuella läget för hela landet. Denna
kommer också att visa i vilken utsträckning avgifterna har
höjts och hur detta påverkat deltagandet.Flera
undersökningar visar att nedskärningar inom fritidssektorn
kommer att drabba öppna verksamheter för ungdomar
(fritidsgårdar och liknande) hårdast.Antalet skolklasser
som besöker museer har minskat. Från skolhåll anges bl.a.
ökade reskostnader och höjda avgifter som hinder samt att
man inte fått kompensation för denna kostnadsökning i sina
budgetar.Kulturverksamheten i studieförbunden är den
mest decentraliserade delen av den samhällsstödda
kulturverksamheten. Det är därför oroande att det
sammanlagda kommunstödet under 1993 minskat med i
medeltal 9 %
och i förortskommunerna med 27 %.
De statliga nedskärningarna har förstärkt effekten av
kommunernas nedskärningar.
I en enkät gjord av Folkbildningsrådet svarar
studieförbunden bl.a. att nedskärningarna innebär att
basverksamheten måste dras ner och att utvecklande
nysatsningar är svåra att åstadkomma, inte minst på barn-
och ungdomssidan.
Ett allvarligt problem är dock de pågående
omorganisationerna i kommunerna och den överdrivna
decentraliseringen som obönhörligen leder till en
uppslittring av resurserna. I och med att många
kulturnämnder har lagts ner eller slagits samman med andra
nämnder minskar kompetensen i kommunerna när det
gäller kulturfrågorna och kulturområdet försvagas.
På många håll har fungerande kontaktnät brutits sönder.
Framförallt har skolans omorganisation inneburit stora
problem. Den tidigare samordningen av inköp av
kulturprogram har i flertalet kommuner upphört. Ett
exempel är de fria grupperna som nu måste sälja sina
föreställningar direkt till varje enskild arrangör, t.ex. skola
eller daghem.
Positiva exemplen Sundsvall och Sörmland
I Sundsvall har man beslutat att kulturnämnden skall
sätta barns och ungdomars rätt till kultur och fritid främst.
I Unga Kulturgruppen samarbetar de kommunala
förvaltningarna. Utbudet är fortfarande stort även när den
kommunala budgeten får kännas vid nedskärningar.
Skolan satsar brett på kulturverksamheter och många
skolor profilerar sig som kulturskolor. Skolan skall spara 8
miljoner kronor 1994 men inga sparkrav drabbar
musikskolan. Sedan 1991 finns en mediapedagog anställd
som arbetar med utbildning och stöd till lärare samt hjälper
barn och ungdomar att själva filma och redigera.
Barnomsorgen har integrerat kulturen i sitt dagliga
arbete. Barnen får kontinuerligt möta musik, teater och
konst.
Kulturförvaltningen erbjuder ett brett utbud med allt
från film och teater till uppsökande bibliotekarier och
visningar på museet. Enbart under förra hösten reste 15
olika grupper runt i kommunen och spelade barnteater.
Genom ett avtal mellan stiftelsen Kultur i Sörmland och
samtliga kommuner i länet garanteras varje sörmländskt
barn från fem års ålder till och med grundskolans årskurs
nio en teaterföreställning och en konsert per år. Genom
detta system når man ca 32 000 barn två gånger varje år.
Verksamheten är nu ett decennium gammal och har till
sin omfattning ännu ingen motsvarighet i landet.
Till konserterna engageras frilansartister och grupper
specialiserade på att konsertera för barn, och
teaterföreställningarna görs av fria grupper från olika delar
av landet. Stiftelsens egna musiker medverkar naturligtvis
också och samarbetar även med teatergrupperna.
För de barn som är under fem år arrangerar flera av
länets kommuner själva olika typer av kulturprogram.
Stiftelsen gör sammanställningar av utbudet och förmedlar
program.
Under ett år har Kultur i Sörmland haft en
länskonstnärstjänst. Satsningen har varit mycket lyckad och
man arbetar för att kunna förlänga verksamheten.
Kulturinstitutionernas ansvar
I Kulturrådets rapport ''Barns och ungdomars kultur''
redovisas bl.a. en bedömning av kulturinstitutionernas
verksamhet för barn och ungdom.
Även om flertalet kulturinstitutioner gjorde viktiga
insatser för barn och ungdom så var det stora skillnader
mellan olika delar av landet. Det fanns ingen uttalad vilja
till omprioriteringar till förmån för en ökad barn- och
ungdomsverksamhet. Enskilda institutioner uppvisade
också stora variationer i sina satsningar för barn och
ungdom och flera institutioner har hittills försummat sådan
verksamhet. Kulturinstitutionerna är i allmänhet mest
engagerade av verksamheter för barn. När det gäller
insatser för ungdomar, i den mån de förekommer, är många
institutioner villrådiga om hur sådan verksamhet skall
bedrivas.
Insatserna för barn och ungdom på musikområdet är
ojämnt fördelade. Allmänt kan sägas att det stora intresset
för musik bland ungdomar tas tillvara i mycket liten
omfattning. Bland musikstiftelserna är den dominerande
konsertformen fortfarande den traditionella, uppsökande
skolkonserten.
Samtidigt finns många exempel på fantasirika och
engagerade insatser.
Enligt vår uppfattning bör de statliga och
statsunderstödda kulturinstitutionerna i sina
anslagsframställningar konkret ange vad de gör för barn och
ungdom och hur de vill utnyttja tillgängliga resurser för att
utveckla verksamheten för barn och ungdom.
Styrelse och ledning för varje kulturinstitution har ett
självklart ansvar för att prioritera mellan olika
verksamheter. Vår uppfattning är att verksamhet för barn
och ungdom skall prioriteras.
De nya medierna
Barns och ungdomars fritidsvanor och kulturmönster har
inte förändrats på något dramatiskt sätt under de senaste
decennierna. En väsentlig förändring är dock att barn och
ungdomar ägnar alltmer tid åt medier. Man filmar,
fotograferar, arbetar i mediaverkstäder, gör
multimediaprogram i datorer m.m. Denna förändring har
gått hand i hand med att intresset för musik, framför allt för
olika former av populär- och rockmusik, stadigt har ökat.
Under de senaste 10--12 åren har särskilt unga killar
utvecklat ett stort intresse för data- och TV-spel men också
för datorer i allmänhet. Man tillhör olika nätverk och
experimenterar med multimedia.
I Landskrona har ABF ett projekt där 500--600
ungdomar samlats för att producera en
multimediaföreställning. De arbetar med musik, bild och
text på datorer. Bilderna skall projekteras på Vattentornet
som bildar bakgrund till teaterscenen de spelar på.
Intresset för de nya medierna måste framöver påverka
inriktningen av satsningarna på barns och ungdomars
kultur. Datagrafik och databaserade metoder ger nya
möjligheter till skapande verksamhet. Film- och
medieverkstäder är i dag förhållandevis billiga
investeringar. AV-centraler och de lokala
kabelsändarföretagen har goda förutsättningar att t.ex.
stödja skolans medieundervisning.
Vilka arbetar med kultur för barn och ungdom?
Utöver den verksamhet som bedrivs av kommuner,
landsting och kulturinstitutioner finns flera som enbart,
eller till stor del, bedriver kulturverksamhet för barn och
ungdom. Några exempel:De fria teater-, musik- och
dansgrupperna har en central betydelse. De har svarat för
en stor del av förnyelsen av teatern, musiken och dansen.
Flertalet barnföreställningar sätts upp av fria grupper.
Marionetteatern tillhör också dem som prioriterar barn och
ungdomar.Genom studieförbunden kan många
ungdomar söka pengar direkt till sin verksamhet genom att
bilda studiecirklar. Så finansierar många rockband och
musikgrupper sitt spelande. Inom t.ex. ABF spelar 30 000
ungdomar rockmusik i olika former, varav många håller till
på de 150 rockhus som ABF bedriver.Unga Riks har
sedan 1966 varit en särskild enhet inom Riksteatern.
Arbetet med att skapa teater för den unga publiken har
konstnärligt och kulturpolitiskt stor betydelse för hela den
svenska barn- och ungdomsteatern. I vår lanserar man tre
nya pjäser, varav två är urpremiärer.Riksutställningar är
ett centrum för utveckling av utställningsmediet.
Verksamheten skall ge utrymme för poesi och fantasi, allvar
och lekfullhet. ''Ögon från rymden'' är en utställning inrymd
i en specialbyggd trailer som kan ''veckla ut sig'' till en 50
meter lång utställningshall.Svenska rikskonserter har en
särskilt viktig uppgift när det gäller att utveckla formerna
för barn- och ungdomsverksamheten inom musikområdet
och sprida information om vunna erfarenheter.De tre
R:en samarbetar ofta. Ett exempel är Drömtåget. 68
kommuner besöktes och i samtliga genomfördes
ungdomskulturveckor då Drömtåget stod vid stationen.
Filminstitutet ansvarar för produktion och import av film
för barn och ungdom liksom för stöd till organisationer,
filmklubbar och föreningar som visar kvalitetsfilm för barn
och ungdom.Svenskt Barnbildarkiv i Eskilstuna har
utvecklats till ett unikt nationellt centrum för
barnteckningar från hela landet.De samlingslokalägande
organisationerna, t.ex. Folkparkerna och Folkets Hus, har
väsentligt ökat sina barn- och ungdomskultursatsningar.
Exempel är ungdomsprojektet ''KOMåDANSA'' och
Barnens Bio Kontrast.Många barn- och
ungdomsorganisationer bedriver en aktiv
kulturverksamhet, bl.a. amatörteaterverksamhet och s.k.
Barnbildskolor, ofta i samarbete med folkbildningen. Flera
organisationer ger medlemmarna möjlighet att arbeta med
att göra radioprogram i närradion.
Att vara aktiv i en förening kan ofta leda till ett annat
synsätt.
I en undersökning gjord av Unga Örnar i Norrköping
och Mölndal ställdes bl.a. frågan ''Vad betyder kultur för
Dig''. Av ej organiserade ungdomar svarade 20 %
teater och 30 %
sport. Av de organiserade ungdomarna svarade 50 %
teater och 10 %
sport. På frågan ''Varför är det viktigt med kultur''
svarade 45 %
av de ej organiserade ''vet ej'' medan 30 %
av de organiserade svarade ''sinnena får leka''.
Kultur före -- i -- efter skolan
Socialdemokraterna framhävde i regeringsställning
skolans betydelse som kulturinstitution. ''Kultur i skolan''-
projektet ledde till att många skolor förde in kulturen i nya
spännande former i skolarbete. ''Dans i skolan'' har genom
statliga stödinsatser introducerats som ett reguljärt inslag i
skolundervisningen i många kommuner.
Vi föreslår en nystart för projektet ''Kultur i skolan''
samt att ''Dans i skolan'' blir en naturlig del av detta
projekt. Vi vill samtidigt vidga begreppet kultur för barn
och ungdom till att också omfatta medier och har då valt
uttrycket ''Kultur/medier i skolan''. Vi föreslår också att
särskilda medel anslås för kultur/medier inom barn- och
skolbarnomsorg och på fritidsgårdar.
Därutöver anser vi att särskilda projektbidrag skall
kunna sökas för verksamheter som inte är kopplade till t.ex.
skolan och fritidsgårdarna. Barn- och
ungdomsorganisationer m.fl. skall kunna söka sådana
bidrag. Detta utesluter inte att barn- och
ungdomsorganisationer skall kunna vara samarbetspartner
för ''Kultur/medier i skolan'' och ''Kultur/medier inom
barn- och skolbarnomsorg och på fritidsgårdar''.
I några kommuner har den kommunala musikskolan
utvecklats till kulturskolor genom en vidgning till även
områdena dans, teater och bild. På många platser har
studieförbunden startat kulturskolor och/eller samarbetar
med kommunen. Begreppet kulturskolor används också för
sådana skolor som integrerar kulturen i den dagliga
verksamheten och som i vissa fall profilerar sig som
kulturskolor. Vi anser att en utveckling mot olika modeller
av kulturskolor är bra och att de lokala förutsättningarna får
avgöra om de drivs i kommunal eller annan regi.
När ungdomarna lämnar skolan, eller söker sig utanför
skolan för sina kulturaktiviteter, när de blivit för gamla för
fritidsgården, blir projektverksamhet en naturlig
arbetsform för att främja ungdomars egen kultur.
Ett exempel är ''Kulturbudkavlen''. Det var en satsning
på ungdomars eget skapande. Över hela landet drogs
kulturbudkavleprojekt i gång. Genom skickliga ledare
satsade man på ungdomarnas egna initiativ och
uppmuntrade dem.
Medverkan av professionella konstnärer
Det är viktigt för barn och ungdomar att få möta
professionella konstnärer. I projekt liksom i t.ex. skolor och
på daghem bör bildkonstnärer, författare, skådespelare,
musiker, dansare, konsthantverkare och andra konstnärer
engageras i väsentligt större grad än nu. ''Kultur i skola''-
satsningen har bl.a. givit många goda erfarenheter av sådant
samarbete, samtidigt som det har skapats nya
arbetstillfällen för konstnärer. Våra föreslagna satsningar
kommer att ha stor betydelse för att kulturellt
yrkesverksamma skall kunna göra aktiva insatser i stället för
att vara passivt arbetslösa.
Vi föreslår också att försöksverksamheten med
länskonstnärer återupptas. Under 1990/91 inledde
kulturrådet en försöksverksamhet med s.k.
länskonstnärer/regionala kulturpedagoger. Avsikten var att
höja kvalitén på amatörkulturen inom olika konstområden.
Samtidigt fick konstnärerna möjlighet att delta i ett
pedagogiskt utvecklingsarbete där den konstnärliga
kompetensen var av avgörande betydelse. Den geografiska
spridningen i landet var också av betydelse liksom
konstområdesinriktningen samt försök med olika
huvudmän och medarrangörer.
Förslag
Vi föreslår en satsning på barn och ungdomar med 22,25
miljoner kronor.
Nya anslag:
7,5 mkr till ''Kultur/medier i skolan''
3 mkr till ''Kultur/medier i barn- och skolbarnomsorg
samt på fritidsgårdar''
3 mkr till ''Kultur/medieprojekt för barn och ungdom''
2 mkr till Länskonstnärer
Utöver regeringens förslag:
2 mkr till Svenska Rikskonserters barn- och
ungdomsverksamhet
4,5 mkr till Fria dans-, teater- och musikgrupperna
250 000
kronor till Marionetteatern
Utöver ovanstående föreslår vi 2 miljoner kronor till
Barn- och ungdomsorganisationerna för att engagera barn
till flyktingar och invandrare.
Vi föreslår också en fortsättning av projektet
''Kulturbudkavlen'' och att det utvidgas till en
''Kultur/mediebudkavle''. Projektet bör få stöd genom
medel från Allmänna arvsfonden.
Bekämpa främlingsfientlighet
Alla människors lika rätt och lika värde är
utgångspunkten för svensk grundlag och demokrati. Ingen i
vårt land får missgynnas på grund av ras, religion, nationellt
eller etniskt ursprung.
Rasistiska och främlingsfientliga yttringar har på senare
tid dykt upp i hela Europa. Företeelserna omspänner allt
från direkta våldsdåd mot flyktingar och
flyktingförläggningar till rasistisk propaganda. Rädsla och
osäkerhet sprids bland invandrare, flyktingar och övrig
befolkning. I Sverige har också främlingsfientligheten ökat
på senare tid. Skulle de växa sig starka står grundläggande
humanistiska och demokratiska värden på spel.
Arbetet mot främlingsfientligheten och rasismen måste
ske på många sätt. Bl.a. måste grogrunden till fientligheten
undanröjas. I spåren av massarbetslöshet nås vi i dag av
rapporter att till synes vanliga människor inte längre klarar
sin egen och sina familjers försörjning. Alltfler människor,
framför allt ungdomar, känner sig obehövliga och därmed
att de inte tillhör samhällets vinnare, utan dess verkliga
förlorare. Det är i detta, arbetslöshetens, Sverige som
grogrunden till främlingsfientligheten och rasismen finns.
Det är här motsättningarna mellan svenskar, flyktingar och
invandrare är som störst. Det är här som de kraftfullaste
insatserna måste göras.
I Europa började motsättningarna mellan ländernas
gamla befolkning och invandrare/flyktingar att skärpas när
arbetslösheten kraftigt ökade. Tidigare var invandringen
inte bara accepterad utan också välkommen. Stämningen
slog om när den strukturella arbetslösheten, trots växande
välstånd, började tillta. Detta förklarar också varför
Sverige så sent nåtts av den öppna och hårda
främlingsfientlighet som nu alltmer breder ut sig.
Arbetet för en lugn och harmonisk utveckling måste ske
med ett internationellt perspektiv. I Europa är
arbetslösheten en avgörande faktor för social oro.
Socialdemokraterna i Europa har under hösten under
ledning av Allan Larsson utarbetat ett program för att
angripa arbetslösheten.
I spåren av ett hårdnande samhällsklimat, där rädslan
och otryggheten ökar, utvecklas också misstänksamheten,
missundsamheten, fördomarna, lögnerna,
historieförvanskningen och -- förfalskningen och därigenom
tvivlet på vad som är sant och inte sant. Vem talar sanning?
Vem ljuger? Tilltron till politiken som ett medel att i en svår
tid lösa gemensamma samhällsproblem minskar.
Politikerföraktet gynnas och demokratin utsätts för stora
påfrestningar.
Nuvarande åtgärder
Inom ramen för FNs kulturårtionde har en kommitté
under tre år förfogat över särskilt anvisade medel för
projekt som syftar till att öka medvetenheten om det
mångkulturella samhällets möjligheter och problem. Det
har lett till möten mellan olika kulturer och lyft fram deras
gemensamma grundvärderingar.
Därutöver har för budgetåren 1992/93 och 1993/94
årligen ställts 10 miljoner kronor till förfogande för insatser
mot främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.
Insatserna skall inriktas på att påverka i första hand
ungdomars normer, attityder och förhållningssätt till
invandring, flyktingar och etniska grupper.
Fyra myndigheter (Skolverket, Ungdomsrådet,
Kulturrådet och Invandrarverket) har fått detta uppdrag.
Medel har även tilldelats Svenska Filminstitutet och
Svenska kommittén mot antisemitism.
Myndigheternas arbete har hittills koncentrerats på de
ungdomar som lämnat skolan, som är arbetslösa och som
står utanför föreningslivet. Den här ungdomsgruppen
kommer sällan i kontakt med andra insatser som är tänkta
att påverka främlingsfientliga attityder hos ungdomar.
Antalet invandrare kan komma att öka i framtiden,
antalet s.k. andra generationens helt säkert. Detta innebär
att de problem vi i dag upplever med anknytning till
invandringen kan förvärras, t.ex. främlingsfientliga
yttringar bland svenska ungdomar, försvarsreaktioner och
gängbildningar hos invandrarungdomen.
Förutom att vidta åtgärder för att motverka
främlingsfientlighet och rasism bland ungdomar som lämnat
skolan och som inte kan nås via föreningslivet bör insatser
därför även göras för gruppen invandrare och deras
kontakter med föreningslivet.
Därför bör, utöver ökade anslag till det redan påbörjade
arbetet, särskilda medel anslås till barn- och
ungdomsorganisationerna så att dessa kan engagera fler
invandrare i verksamheten.
Kulturens roll i kampen mot främlingsfientlighet och för
ett mångkulturellt samhälle
Kulturrådet avser att ge ut en rapport om hur olika
konstnärliga uttrycksformer kan bidra till att minska
främlingsfientlighet och rasism. En av utgångspunkterna är
de erfarenheter som vanns vid de seminarier som ordnades
inom ramen för Riksteaterns teaterdagar våren 1993.
Avsikten är att rapporten skall komma till praktisk nytta för
de många kulturskapare och företrädare för organisationer
och kommuner som nu arbetar med mångkulturens
möjligheter. För arbetet krävs nya samarbetsformer mellan
stat, kommuner, kulturinstitutioner och organisationer.
Invandrare och flyktingar deltar av flera skäl mindre i
det svenska kulturlivet än många andra grupper. Språket är
självklart ett av de största hindren, men det finns också
andra svårigheter t.ex. ovana vid att ta del av den
institutionskultur som svenskt kulturliv ofta präglas av,
främlingskap inför innehållet i kulturutbudet och rädsla för
det okända. Att det egna kulturarvet -- språket, dansen,
litteraturen, hantverket -- får möjlighet att leva och
utvecklas är viktigt för att människor skall känna
samhörighet och trygghet i sin identitet och i sitt ursprung.
Samtidigt är det angeläget att minoriteternas kultur blir en
del av det allmänna kulturlivet och tillgängligt för flera för
att på så sätt stimulera och berika kulturlivet i dess helhet.
Det är därför också angeläget att stödja invandrarnas
egen kulturverksamhet. Här spelar invandrarnas
organisationer en nyckelroll.
I Sverige finns i dag ett stort antal mycket skickliga
invandrade musiker som sällan eller aldrig får möta en
svensk publik, vare sig vid konserter eller på fonogram. I
allmänhet framträder de i små, slutna sällskap med
företrädesvis landsmän i exil som publik.
Svenska rikskonserter och Caprice har förutsättningar
att se till att de till Sverige invandrade musikerna och deras
musik når större spridning, bl.a. genom att musik från
främmande länder och kulturer görs tillgänglig på fonogram
och dessutom, där så är möjligt, samordnas med t.ex.
skolturnéer och bildningsförbundens verksamhet. Även
andra producenter av fonogram skall kunna söka bidrag för
utgivning av sådan musik.
Shikasta är den första mångkulturella ensemblen inom
en svensk teaterinstitution. Premiärpjäs är ''Tusen och en
natt'' och dessutom spelar man ''Tehuset'' som rymmer hela
ensemblens berättelser om sig själva och resan till det nya
hemlandet.
Riksutställningar planerar flera turnéer och
produktioner under 1994/95. ''Femtio år i Sverige'' kommer
från hösten 1994 att visas på olika platser i landet. ''Vad
hände Mouhamed Cohen'' är ett annat projekt liksom
''Kvinnor under islam''.
Rikskonserter har redan arbetat med musikverksamhet
på flyktingförläggningar i södra Sverige samt i Göteborg.
Bl.a. har man anordnat musikaliska möten mellan
flyktingbarnen och skolbarn utanför förläggningarna.
En av folkbildningens viktigaste uppgifter är att föra en
levande debatt om angelägna livsfrågor, vårt
förhållningssätt till varandra och hur vi människor kan
samverka. Verksamheten är rikt förgrenad över landet och
det finns redan stor erfarenhet av arbetet mot
främlingsfientlighet och rasism.
I dag har studieförbunden verksamhet på många
flyktingförläggningar. Omfattningen och kvalitén skulle
kunna öka, inte minst när det gäller att ge invandrare och
flyktingar en social bas för sitt nya liv i Sverige. Många
kommer hit med livserfarenheter och sedvänjor som många
gånger starkt avviker från våra. Ett studiearbete om svensk
kultur, historia, samhällskunskap skulle tillsammans med
inblickar i skilda sedvänjor, skrivna och oskrivna normer ge
invandrarna och flyktingarna en större kunskap om det land
man kommer till och en bättre förståelse för vardagen i det
nya hemlandet.
Studieförbunden och folkhögskolorna når i dag cirka
hälften av alla vuxna i landet. I verksamheten kan samtal
om tolernas, vidsynthet och respekt för andra människor
infogas i de befintliga studierna liksom samtal om
invandring, sociala frågor, flyktingars situation, attityder
och fördomar m.m.
Studieförbundens studie- och kulturverksamhet
engagerar många ungdomar, men skulle kunna nå många
fler. Eget skapande med musik, teater och konst är
uttrycksmedel som särskilt tilltalar ungdomar. Dessa
arbetsområden skulle kunna utvecklas och bli mötesplatser
för svenska ungdomar och invandrarungdomar.
Ökade resurser till studieförbunden innebär också att
fler kan nås på platser där insatserna är särskilt
verkningsfulla, t.ex. arbetsplatser, förortsområden och
mindre samhällen med flyktingförläggningar.
Internationaliseringen inom kulturområdet medför ett
ökat behov av utbyte över nationsgränserna. Vårt lands
kulturskapare behöver impulser utifrån, möta en
internationell publik och få tillfälle att mäta sig med
jämförbar verksamhet utomlands. I Kulturrådets rapport
''EG och kulturfrågorna'' konstaterar rådets styrelse att
svensk kulturpolitik kommer att påverkas på en viktig
punkt -- behovet av kulturutbyte och kulturpolitiskt
erfarenhetsutbyte kommer att öka.
Museiverksamhet
Sveriges invandrarinstitut har äntligen fått ett anslag till
bl.a. det invandrarmuseum som sedan länge planerats i
Botkyrka. Detta kommer att ha stor betydelse i arbetet med
att sprida kunskap om delkulturer i Sverige och därmed för
att motverka den ökande främlingsfientligheten i dagens
samhälle.
Under 1992/93 har Judiska museet erhållit såväl statliga
som kommunala bidrag av engångskaraktär. Museet är det
enda som skildrar den judiska bosättningen i Sverige och
som kan ge bakgrund till den judiska traditionen.
Utställnings- och programverksamheten vid de
etnografiska museerna i Göteborg och Stockholm är viktiga
för förståelsen för andra människors traditioner,
föreställningar och sätt att leva. Verksamheten riktar sig i
stor omfattning till barn och ungdom. Ett exempel är
utställningen ''Barns bilder bygger broar'' i Stockholm som
var ett led i arbetet för att skapa förståelse för
flyktingbarnens situation.
Förslag
Vi föreslår en satsning i kampen mot
främlingsfientlighet, rasism och antisemitism med 12,3
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
2 mkr till barn- och ungdomsorganisationerna
3 mkr till Kulturrådet
3 mkr till folkbildningen
1 mkr till invandrad musik på fonogram
1 mkr till Riksutställningar
1 mkr till Rikskonserter
300 000 kronor till Judiska museet
1 mkr till Etnografiska museerna i Stockholm och Göteborg
Utan konstnärer, ingen konst
En framgångsrik kulturpolitik är omöjlig utan fullödiga
konstnärliga insatser. Att garantera konstnärerna goda
arbetsbetingelser och inkomstmöjligheter är därför en
central uppgift. Utan konstnärer ingen konst.
Enligt senaste Folk- och bostadsräkningen, 1990, fanns i
Sverige 36 810
förvärvsarbetare i olika kulturyrken:7 650
bildkonstnärer 4 146 formgivare 3 657 författare 3
015 scenkonstnärer 7 480 musiker 4 844 fotografer
2 596 regissörer 3 422 ''övriga''.
Många har i dag en mycket svår situation. Det är svårt
att få arbete inom det egna yrket för att klara uppehället.
Med dagens arbetslöshet är också möjligheterna att kunna
arbeta som t.ex. lärare eller cirkelledare begränsade.
Drygt 15 000
är registrerat arbetslösa inom kulturområdet. Detta
är chockerande arbetslöshetssiffror. T.ex. bland
Teaterförbundets medlemmar är av de konstnärligt
verksamma 30,1 %
arbetslösa.
Situationen för bild- och formkonstnärerna är om
möjligt än mer katastrofal. Konstmarknaden är svag, det är
svårt att sälja och svårt att få bidrag till lokaler.
''Vi älskar musik så mycket att vi vigt våra liv åt att
arbeta yrkesmässigt med den. Vi ägnar varje dygn åt att
utveckla och förfina vår konst. Vi vill inget hellre än att
möta vår publik och i klingande toner dela med oss av våra
hjärtan, erfarenheter och forskning i den underbara värld
som heter MUSIK. Vi lider i dag under stor arbetslöshet.
Vi tvingas ta underbetalda speljobb av föga konstnärligt
intresse och långa perioder leva på a-kassa, KAS (Kontant
arbetsmarknadsstöd) och till och med socialbidrag. I
stunder av nattsvart förtvivlan undrar vi vad det är för fel
på oss, eftersom ingen tycks ha råd att anställa oss. Likafullt
reser vi oss igen, ringer ihop vår orkester och fortsätter att
repetera, komponera och öva upp gruppspel och
improvisationsförmåga. Här finns en stor kulturell
kraftresurs som är mycket dåligt utnyttjad. En kulturell bas
av många potentiella stjärnor med nationell och
internationell lyskraft. Bara vi får regelbundna tillfällen att
i samspel med vår publik utöva vår konst.'' Så beskriver
några frilansmusiker sin situation.
Konstnärer har oftast flera års högskolestudier bakom
sig och därmed höga studieskulder. Inom konstområdet
t.ex., liksom i musikvärlden, är det inte ovanligt med fem
års studier.
En kulturarbetsförmedlare: ''Läget är förfärande. När
kulturpolitiken misslyckas tar arbetsmarknadspolitiken vid.
Och när arbetsmarknadspolitiken misslyckas tar socialen
vid. Och när socialen misslyckas tar sjukvården vid.
Billigare blir det inte.''
Vår grundinställning är att kulturanslagen skall vara av
den storleksordningen att arbetsmarknadsmedel måste
användas i så begränsad omfattning som möjligt. Men t.ex.
de arbetsmarknadspolitiska stöden till fria teatergrupper är
i dag minst dubbelt så stora som Kulturrådets anslag och
minst lika stora som de sammantagna kommunala och
landstingskommunala stöden. Genomsnittligt får fyra av tio
inom den konstnärliga teaterkåren cirka halva
årsinkomsten från arbetsmarknadspolitiskt stöd.
En särskild arbetsgrupp har bildats av Kultur- och
Arbetsmarknadsdepartementen. Gruppens uppgift är att
följa de frågor som är av gemensamt intresse. Gruppen har
hittills lagt förslag som gäller anställda med lönebidrag vid
vissa kulturinstitutioner. Gruppen skall framöver lämna
förslag som gäller kulturmiljövården och
kulturvårdsföretagen samt de konstnärliga yrkesutövarna.
Vi anser att arbetsgruppen dels skall forcera sitt arbete,
dels prioritera frågan om de konstnärliga yrkesutövarna.
Frågan bör också ingående studeras av teater- och
kulturutredningarna.
Egenavgiftsfond
Vi anser att Kulturutredningen skall behandla frågan om
egenavgiftsfond. Ett av problemen för professionella
kulturskapare är att verksamheten betraktas som rörelse,
vilket gör att marginalskatten är hög även vid låga
inkomster, beroende på uttaget av egenavgifterna. Detta
förhållande har bestått även efter den senaste
skattereformens genomförande och innebär att en stor
grupp konstnärer inte kan leva på sina inkomster. Förslaget
om en egenavgiftsfond fanns med i utredningen
''Konstnärens villkor''.
Kulturutredningen bör också se över regelsystemet för
upphovsmannakontot som av konstnärerna själva anses
krångligt och begränsande.
Bidrag till konstnärer
Bidrag till konstnärer utbetalas till upphovsmän på
musikområdet, musiker, sångare, scen- och filmkonstnärer,
bild- och formkonstnärer, dramatiker, författare,
översättare och kulturjournalister. Bidragen kan utbetalas
antingen som konstnärsbidrag eller projektbidrag.
Att öka dessa anslag är ett effektivt sätt att stödja de
yrkesverksamma inom kulturrådet. Vi föreslår därför en
höjning av anslaget.
Administrativt bidrag till konstnärsorganisationer för
internationell verksamhet
Olika konstnärsorganisationer försöker numera efter
bästa förmåga bygga ut en internationell
verksamhet/internationella kontaktnät. Som exempel på
uppmärksammade internationella projekt kan nämnas den
historiska författarkryssningen ''Östersjöns vågor'', som
samlade över 300 författare från samtliga länder runt
Östersjön.
Dessa små organisationer är helt beroende av externa
bidrag för att kunna upprätthålla och utveckla det
internationella arbetet.
Vi föreslår att särskilda medel ställs till Svenska
institutets förfogande att efter ansökan fördelas till
konstnärsorganisationer med dokumenterad internationell
verksamhet.
Centrumbildningar
För närvarande finns 10 centrumbildningar:
Danscentrum Teatercentrum Musikcentrum
Centrum för Konst & Hantverk Illustratörcentrum
Konstnärscentrum Fotograficentrum Filmcentrum
Författarcentrum Översättarcentrum
Varje centrumbildning arbetar utifrån de förutsättningar
som gäller för respektive konstområde och verksamheten
ser därför inte likadan ut inom de olika organisationerna.
Gemensam är dock den funktion som samarbetsorgan,
informatörer, opinionsbildare och kulturförmedlare som
varje centrumbildning har. För den sistnämnda uppgiften
har till vissa centrumbildningar utgått särskilda medel från
AMS, men dessa anslag liksom huvudmannaskapet för
förmedlartjänster har övergått från länsarbetsnämnderna
till respektive centrumbildning.
Bild- och formkonstnärer
Kommunernas och landstingens konstinköp minskar.
Största minskningen sker i glesbygdskommuner med 83,2 %
och i bruksorter med 33,3 %.
Den totala minskningen av anslagen är 18,6 %.
Det
är därför glädjande att Socialdemokraterna i
förhandlingar lyckats återinföra anslaget Konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden. Det är utmärkt att detta
anslag finns med även i budgetförslaget.
Däremot har regeringen inte anslagit några medel till
projektet ''Konst där vi bor'' som tidigare var nära knutet
till anslaget Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden.
I den aktuella svåra situationen för bild- och
formkonstnärer bör också statens möjligheter att inköpa
konst ökas. Vi föreslår en höjning av anslaget att användas
för inköp av konst till äldre arbetsplatser, för inköp och
beställningar hos föreningen Handarbetets vänner samt för
bidrag till konstinköp till Folkparkerna, Folkets Hus,
bygdegårdar och nykterhetsorganisationernas
samlingslokaler.
Utställningsverksamheten är en viktig del av konstlivet.
Det är genom utställningen som konstnären kan delta i
konstsamtalet, möta publik och kritiker och få kontakt med
köpare och blivande uppdragsgivare. Utställningen är en av
plattformarna för det fortsatta konstnärsskapet. På
utställningen får publiken möta konstnären och
konstintresset väcks och utvecklas. Därför är utställningen
av avgörande betydelse för konstbildningsarbetet.
Det är orimligt att bild- och formkonstnärer skall delta i
kulturlivet utan ersättning. Det är likaså en orimlighet att
konstnären skall stå för kostnaderna i samband med publika
arrangemang. Detta klarar endast ett fåtal konstnärer som
ställer ut på ett fåtal marknadsmässigt gynnade centralorter.
För de flesta konstnärer är utställandet en ekonomisk
chanstagning.
Formerna för en ''utställningsersättning'' har därför
länge diskuterats. Staten betalar utställningsersättning när
utställningar arrangeras i statlig regi. Ett mindre antal
kommuner har också infört utställningsersättning. Sveriges
Konstföreningars Riksförbund (SKR) har under två år
betalat utställningsersättning till konstnärer som ställer ut i
konstföreningarnas regi i allmänna lokaler och på
arbetsplatser. SKR har i budgeten föreslagits få en ökning
med 500 000 till denna verksamhet.
Vi föreslår att kulturutredningen behandlar frågan om
utställningsersättning och vilket ansvar de olika
utställningsanordnarna skall ha för denna. För att denna
komplicerade fråga, i avvaktan på utredningens förslag,
skall ha en godtagbar finansiell lösning för de utställare som
inte är statliga eller kommunala föreslår vi en höjning av
utställningsersättningen med 5 miljoner kronor under det
nya anslaget Konstbildning och organisationer på bild- och
formkonstområdet.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen
med förslag om ersättning vid vidareförsäljning av konst.
Vid den senaste behandlingen tillstyrkte en majoritet i
kulturutskottet de då inlämnade motionsyrkandena medan
lagutskottets majoritet ansåg att man borde avvakta besked
om eventuell harmonisering av reglerna med EU.
Upphovsrättsutredningens förslag innebär att en
ersättning till upphovsmännen om 5 %
på all yrkesmässig vidareförsäljning av konst införs.
Denna individuella rätt, ''droit de suite'', bör kompletteras
med en avgift vid yrkesmässig vidareförsäljning av
konstverk där avgiften skall användas till kollektiva
ändamål.
Regeringen föreslår att konstnärsorganisationerna skall
fråntas sin lagliga rätt att utse representanter till
Bildkonstnärsfondens styrelse. Detta innebär att
organisationerna inte längre kommer att få något inflytande
över fördelningen av de medel som skall komma de
yrkesverksamma konstnärerna till godo. Vi anser att
konstnärsorganisationerna även i fortsättningen skall vara
representerade i styrelsen.
Upphovsmän på musikområdet, musiker och sångare
Sedan 1975 har frågan om ersättning för utlåning av
musik på folkbiblioteken utretts två gånger. Båda
utredningarna framlade förslag om införande av ersättning
åt upphovsmän på musikområdet samt musiker och sångare
vid användning av musikalier på bibliotek. Ersättningen bör
grundas på statistik över utlåningen av fonogram och
musikalier samt på förhandlingar mellan berörda parter.
Riksmötet 1990/91 uttalade att ifrågavarande reform nu
bör genomföras. Dock ansåg den nuvarande regeringens
föredragande sig inte vara beredd att, mot bakgrund av den
ekonomiska situationen, genomföra reformen. I den nu
föreliggande propositionen hänvisas till pågående
utredningsarbete om kulturpolitikens inriktning.
I avvaktan på utredningens förslag föreslår vi att inom
ramen för vår höjning av anslaget Bidrag till konstnärer 2
miljoner kronor används för en ökning av de särskilda
insatserna för upphovsmän på musikområdet samt musiker
och sångare.
Musiker, sångare, skådespelare, dansare och andra
artister
De utövande konstnärerna har mycket begränsade
rättigheter till sina inspelade prestationer. Förhållandet
avviker från de rättigheter som gäller för upphovsmännen.
Enligt upphovsrättslagen är de utövande konstnärernas
skydd begränsat till tre former: inspelningsskydd,
utsändningsskydd och kopieringsskydd.
Nuvarande lagstiftning innebär att utövare saknar:
spridningsrätt för inspelade prestationer, dvs. rätt att göra
exemplar av upptagningar tillgängliga för allmänheten,
rätt till offentligt framförande, dvs. rätten att kunna
motsätta sig när kommersiella eller icke kommersiella
företag använder fonogram, musikvideor och andra
videogram eller filmer för att t.ex. locka kunder till ett
varuhus, vidaresändningsrättigheter för inköpta TV-
produktioner, dvs. det utsändningsskydd som nuvarande
lagstiftning ger gäller endast vid direktmedverkan för det
utsändande radioeller TV-företaget, heltäckande
ersättningsrätt, dvs. om ett hotell utrustar sina rum med
klockradio eller separata TV-apparater kan de sända musik
i obegränsad omfattning utan att betala någon ersättning till
de artister och musiker vars prestationer utnyttjas.
Vi anser att denna upphovsrättsfråga bör bli föremål för
överväganden av Kulturutredningen.
Förslag
Vi föreslår en satsning för att förbättra villkoren för
yrkesverksamma inom kulturområdet med 27,2 miljoner
kronor utöver regeringens förslag.
1 mkr till Centrumbildningar
10 mkr till Konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
2 mkr till Konst där vi bor
5 mkr till Utställningsersättning
5 mkr till Bidrag till konstnärer
4 mkr till Statens konstråd för inköp av konst
0,2 mkr till Konstnärsorganisationer för internationell
verksamhet
Vidga deltagande, skapa jämlikhet
En välkänd skådespelare har i en intervju berättat om
sina första kontakter med kultur. ''Redan när jag kom in i
utställningslokalen blev jag nervös och upphörde med att
vara mig själv. Spänd och osäker som i en främmande värld
kunde jag inte utnyttja mina sinnen. Ögonen såg inte,
öronen hörde inte, jag blev svettig och ville bara gå hem.
Jag var rädd.''
''För alltför många människor i vårt land är det
fortfarande så här man känner inför kulturen.''
Vårt övergripande kulturpolitiska mål är kulturell
jämlikhet. Detta mål står inte i motsatsställning till andra
kulturpolitiska mål. Men aktiva insatser för att nå kulturell
jämlikhet måste ges högsta prioritet i allt kulturpolitiskt
arbete.
Kultur i arbetslivet 1985
beslutade riksdagen om särskilda insatser för att
genom aktiviteter på arbetsplatser öka möjligheterna att ta
del i, och ta del av, kultur.
Gemenskapen på arbetsplatserna och påverkan från
arbetskamraterna betyder mycket för dem som inte har
vanan att delta i kulturaktiviteter. Många har också långa
resvägar till arbetet och bor långt från teatrar och
konsertlokaler. Skiftarbetare har stora svårigheter att delta
i det traditionella kulturlivet.
För att få en bra lokal förankring har de fackliga
organisationerna valt en arbetsmodell med ombud, t.ex.
bok-, konst-, musik- eller teaterombud. Man arrangerar
teater- eller musikföreställningar på arbetsplatserna,
ordnar utställningar och besök av författare och andra
konstnärer. Ombuden säljer biljetter till konserter och
teatrar, man värvar deltagare till studiecirklar och
amatörverksamhet.
Verksamheten med arbetsplatsbibliotek är särskilt
viktig. Från att ha utvecklats till en omfattande verksamhet
minskar nu antalet arbetsplatsbibliotek i takt med
nedskärningarna på det kommunala området. Undantag
finns. T.ex. i Göteborg har antalet arbetsplatsbibliotek ökat
markant.
Anslaget har hittills varit för litet. För pågående
budgetår fanns 3 331 000
kronor att fördela medan ansökningarna uppgick till
10 466 242
kronor. Dessutom ströks det särskilda anslaget till
arbetsplatsbibliotek i förra årets budgetförslag.
Exemplen på väl utformade projekt är många. Bland
ansökningarna för att få del av årets medel kan nämnas:
Konstprojekt för ökad förståelse mellan konstnärer och
publik -- Täby Uppsökande verksamhet för att engagera
skogsarbetare i kultur och kulturdebatt -- Torsby
Filmdokumentation och utbildning i filmskapande --
Varberg Projekt för ökat läsintresse med utbildning av
bokombud, bokförsäljning, Bokens dag m.m. -- Skövde
Teaterprojekt om jämställdhet och jämlikhet --
Skelleftehamn Inköp av kassettböcker att användas i
fordonen för att öka intresset för läsning/bildning --
Transportarbetareförbundet Nya grepp i publikarbetet --
Skådebanan i Kristianstads län Utbildning av
kulturombud på arbetsplatser med manlig dominans, t.ex.
byggarbetsplatser -- LO/TCO-distriktet Stockholm.
I Västervik har en konstnär arbetat ett år på ett tiotal
industrier med att måla människor i deras arbetsmiljöer.
Diskussioner om konst och konstfrågor blev en naturlig del
av projektet. ''Varför målar Du med de där färgerna, så är
det ju inte här?'' Vernissagen föregicks av en specialvisning
för särskilt inbjudna -- de människor som konstnären
kommit i kontakt med ute på arbetsplatserna och deras
familjer. Några av dem kunde återfinna sig själva avbildade
i olja på duk.
I Frankrike har man en annan organisation. Några
exempel på vad man där gjort inom Renaultkoncernen:
Kompositören Nicolas Frize spelade tillsammans med två
ljudtekniker in ljuden i fabriken och skapade på så sätt det
första ''ljudoteket'' från en arbetsplats. Detta tog tre
månader. Sedan installerade han en ljudstudio på en lastbil
tillsammans med tio stolar och en kaffemaskin och åkte
under två månader runt på varje verkstad för lyssnande och
diskussioner. Därefter gjorde man inspelningar av röster.
Verket presenterades slutligen i form av tre uppspelningar
i Renaults före detta smidesverkstad.Nio skulptörer och
tre videofilmare inbjöds till en annan Renaultfabrik för att
med de material som används i produktionen skapa sina
konstverk som sedan ställdes ut på fabriken.
En del kulturinstitutioner har sedan länge haft
uppsökande verksamhet på arbetsplatser medan andra
ännu inte utnyttjat möjligheterna att vidga deltagandet
genom samverkan med fackliga organisationer och
arbetsplatser.
Uppgiften att förändra är stor.
5 %
SACO-män och
32 %
LO-män
läser aldrig en bok.
23 %
''
62 %
''
besöker aldrig ett bibliotek.
29 %
''
69 %
''
besöker aldrig ett museum.
35 %
''
68 %
''
går aldrig på konsert.
44 %
''
76 %
''
går aldrig på teater.
(Källa: LOs kultur- och fritidsvaneundersökning.)
1995 är det 10 år sedan starten av Kultur i arbetslivet. De
fackliga organisationerna planerar att göra detta år till ett
offensivår.
Kultur i vården
Människor på vårdinstitutioner är mer eller mindre
isolerade från livet ute i samhället.
Kultur i vården är ett samlingsbegrepp för två
samverkande men skilda former av kulturverksamhet.
Vardagskulturen som en del av omvårdnaden och det
professionella kulturutbudet som erbjuds institutionerna
utifrån.
Vardagskulturen ger innehåll och liv åt den dagliga
kontakten mellan patient och personal. Det professionella
kulturutbudet berikar vårdmiljön med upplevelser och
öppnar dörren mot världen utanför sjukhusets väggar. Båda
delarna är lika viktiga i skapandet av ett generöst
kulturklimat inom vården.
Samtliga landsting har arbetat målmedvetet för att
integrera kulturkunskap i vårdutbildningar och
personalfortutbildning. Målet är en god vårdmiljö.
Förutom förstklassig medicinsk standard skall vården
kunna ge rimlig livskvalitet för patienter som tvingas vistas
länge på en vårdinstitution.
Mänsklig och stimulerande närmiljö, gemenskap och
meningsfullt dagsinnehåll är en del av livskvaliteten. Varje
patient har rätt till upplevelser och utveckling så långt det
är möjligt. Institutionsvistelsen skall inte innebära att man
reduceras till ett namnlöst och historielöst vårdobjekt, inte
heller att banden till det tidigare livet eller möjligheterna att
utöva tidigare intressen blir helt avskurna.
Kultur i vården är ingen ny företeelse.
Kulturverksamhet på sjukhus har i varierande omfattning
funnits länge i många landsting. Musikprogram,
teaterföreställningar, föreläsningar och studiecirklar har
lång tradition, särskilt inom den psykiatriska vården.
Av alla kulturaktiviteter i vården har
biblioteksverksamheten haft den i särklass största
spridningen. Folkbibliotekens framväxt i början av seklet
beredde väg för sjukhusbiblioteken. Nu är denna
verksamhet på många håll hotad eller redan borta.
Artoteksverksamhet, dvs. utlåning av konst till
patienter, är jämförelsevis ung, men återfinns här och där i
landet. De första artoteken etablerades på 60-talet.
Kunskapen om konstbildens möjlighet att skapa
kommunikationer och engagemang, väcka associationer
och minnen, har börjat utnyttjas även i rehabiliterande syfte
liksom som behandlingsmetod för psykiskt
utvecklingsstörda.
Ett särskilt projektanslag till Kultur i vården är en
statsmaktens signal att denna verksamhet är viktig och kan
dessutom ge möjlighet att förhindra att en biblioteks- eller
artotekverksamhet försvinner samt att yrkesverksamma
inom kulturområdet kan engageras i större omfattning än i
dag.
Kultur för handikappade
De handikappades situation har senast belysts i
utredningen ''Ett samhälle för alla'' där även kulturfrågorna
behandlas. I Kulturrådets yttrande över utredningen har
Kulturrådet föreslagit regeringen att få i uppdrag att
utarbeta ett särskilt handlingsprogram för att främja
handikappades deltagande i kulturlivet. Ett sådant uppdrag
bör snarast ges Kulturrådet. Kulturrådet har också stött
utredningens förslag om att SCB fortlöpande skall följa de
funktionshindrades situation och göra kulturvanestudier.
Trots avsaknaden av en särskild utredning om de
handikappade och kulturen har de handikappades situation
behandlats på olika sätt under de senaste åren, bl.a. i
Kulturrådets rapportserie ''Att vidga deltagandet'', i ''Som
ett lyft'' med exempel från omsorgsområdet och om
bibliotekens uppsökande verksamhet vilken belyses i
rapporten ''Ända hem till fru Nilsson''.
En viktig markering i propositionen ''Stöd och service till
vissa funktionshindrade'' är att man slår fast kommunernas
ansvar för att verka för att det allmänna fritids- och
kulturutbudet blir tillgängligt för handikappade.
Allmänna förbättringar för handikappade har också stor
betydelse, t.ex. förbättrade möjligheter att använda
färdtjänst.
För ett vitalt kulturliv är tillgången till samlingslokaler
av största betydelse. Under de senaste fyra åren har cirka
65 miljoner kronor använts för att handikappanpassa enbart
de allmänna samlingslokalerna. Så t.ex. har Folkets Hus
under 1992 anpassat 40 Folkets Hus enligt Boverkets
normer. Behoven av särskilda medel är dock fortfarande
stort vilket uppmärksammades i den socialdemokratiska
bostadsmotionen i januari 1993.
Studieförbunden har ett väl utvecklat samarbete med
handikapporganisationerna och ger verksamhet för
handikappade hög prioritet.
Kulturinstitutionerna har mer och mer uppmärksammat
de handikappades situation. Nordiska museets projekt
''Känna, lyssna, lära'' är ett bra exempel. Museet har på ett
föredömligt sätt utvecklat och prövat metoder för att ge
synskadade möjligheter att ta del av museets samlingar.
Riksteaterns ''Tyst teater'' för i första hand döva startade
som en försöksverksamhet men är nu en naturlig del av
Riksteaterns verksamhet.
Några teatrar har med framgång prövat att använda en
textremsa med de viktigaste replikerna som en hjälp för
hörselskadade och döva.
De blinda har ett stort teaterintresse och bl.a.
Riksteatern försöker därför att också ordna syntolkning vid
sina föreställningar. Syntolkning innebär att man med hjälp
av hörselslingor får höra de nödvändiga kommentarerna om
t.ex. scenförändringar. Bl.a. Riksteatern och Synskadades
riksförbund har diskuterat hur man skall kunna lösa frågan
om en utökning av syntolkningen.
För blinda ordnas också återkommande arrangemang
runt föreställningarna. De får före föreställningen träffa
skådespelare eller andra som berättar om föreställningen
samt gå runt på scenen och känna på dekor och de kläder
som skall användas.
Amatörkulturen
Amatörkulturell verksamhet har ett egenvärde för
deltagaren och den har också ett värde för gruppen i vilken
den utövas. Den är ofta en startpunkt för och en inspiration
till ett vidare konst- och bildningsintresse.
Amatörkulturens utövare utgör en stor och trogen
publik vid teaterföreställningar, konserter och andra
kulturarrangemang.
Deltagande i amatörkulturell verksamhet är i stort sett
lika utbrett i hela landet oavsett befolkningskoncentration
och kommunstorlek. Deltagande i körverksamhet är t.ex.
helt oberoende av om man bor i storstad eller glesbygd.
Amatörteatern spelar en viktig roll i det svenska
kulturlivet. Nya grupper, nya konstellationer, festivaler,
bygde- och arbetarspel och utbildningar visar en levande
folkrörelse. Allt fler i vårt samhälle ägnar sig åt
amatörteater.
Amatörteatern har två riksorganisationer, ATR och
ATF. Tillsammans samlar dessa organisationer lokala
grupper i landets alla kommuner. Dessutom finns ett stort
antal mindre grupper som inte tillhör någon
riksorganisation.
Amatörteatern kan ses som en motpol till den passiva,
konsumerande kulturupplevelsen. Det stora intresset för
amatörteater visar att människor har ett behov av att själva
få vara med och skapa.
Den professionella teatern och amatörteatern är
varandras komplement. Båda teaterformerna behövs. Det
finns goda exempel på teatrar där professionella och
amatörer arbetar tillsammans. Det finns också goda
exempel på hur amatörteatern unyttjar professionellt
kunnande för utbildning, regi och i blandade uppsättningar.
Amatörteaterns människor utgör dessutom en
intresserad engagerad och kunnig publik till den
professionella teaterns föreställningar och hjälper till att
öka teaterintresset i landet.
Folkbildningen
Studieförbundens och folkhögskolornas betydelse för
kulturlivet är stort. Utöver cirklar och kurser i estetiska
ämnen och skapande verksamhet bidrar folkbildningens
organisationer till det levande samtal som är så nödvändigt
för demokratin.
En förutsättning för att kunna engagera sig i
samhällsdebatten och kulturfrågorna är en god
grundutbildning. Uppgiften att ge baskunskaper till
kortutbildade, att ge nya kunskaper i en föränderlig värld
och att ge arbetslösa utbildning och stimulans är en
väsentlig del av verksamheten.
Kulturevenemangen, liksom behovet av ledare i
estetiska ämnen, ger många kulturarbetare en viktig
inkomstkälla.
Genom sin vittförgrenade och mångsidiga verksamhet
har folkbildningen en utomordentligt viktig roll i arbetet för
att nå kulturell jämlikhet.
Konstbildning
Överallt i det moderna samhället möter vi bilder och det
kan ibland vara svårt att urskilja det verkligt angelägna.
Konsten har ett eget språk som vi måste lära oss bli
delaktiga i. Här har den konstfrämjande verksamheten en
unik roll. Det gäller att verka för ett ökat intresse och
förståelse för bildkonsten. Det gäller också att göra
bildkonsten tillgänglig för så många som möjligt.
Vi har i vårt land en lång tradition också inom det
konstbildande området. Genom folkrörelseanknutna
organisationer och folkbildningen har konstbildningen fått
bredd och spridning i landet.
Vid tidpunkten för Konstfrämjandets riksförbunds
konkurs hade organisationen 20 egna distrikt. Genom att
distriktens ekonomiska tillgångar förvaltades av den
dåvarande riksorganisationen tvingades några distrikt att
lägga ned sin verksamhet. De kvarvarande distrikten
arbetar vidare med sitt konstbildningsarbete. En ny
riksorganisation har bildats och man har antagit det
ursrpungliga namnet Folkrörelsernas Konstfrämjande. Den
har till syfte att främja konstintresset genom konstbildning
och andra verksamheter som leder till ökad
konstdelaktighet samt kunskaper om och förståelse för
bildkonsten och dess villkor i vid mening.
Riksorganisationen har i dag 13 centrala
folkrörelseorganisationer och 12 självständiga, regionalt
arbetande konstfrämjandedistrikt som medlemmar,
däribland Folkets Hus, Folkparkerna, Bygdegårdarnas
Riksförbund och Våra Gårdar.
Vi förutsätter att detta nya samarbete kommer att
främja konstbildningsverksamheten i hela landet.
Folkrörelsernas Konstfrämjande har behov av medel till
informations- och utbildningsarbete m.m., till
konstbildning i konstfrämjandedistrikten samt för att på
nytt starta verksamheter i de län där nedläggning blev en
följd av riksorganisationens konkurs. Sin kansliservice får
organisationen från Sveriges Konstföreningars
Riksförbund.
Behovet av mindre vandringsutställningar med konst är
stort inom SKR och Folkrörelsernas Konstfrämjande,
särskilt för de samlingslokalägande organisationerna och
studieförbunden.
Vandringsutställningarnas syfte är att pedagogiskt
redovisa konst och konstnärer, konstliv och konsthistoria.
För att en sådan produktion av utställningar med sina
speciella krav på pedagogik och teknik skall kunna bedrivas
i önskad omfattning är det nödvändigt med en särskild
produktionsenhet.
Vi föreslår att, utöver 5 miljoner kronor till
utställningsersättningen, ytterligare 7 miljoner kronor
utöver regeringens förslag anslås till konstbildning och
organisationer inom bild- och formkonstområdet.
Förslag
Vi föreslår en satsning på kulturell jämlikhet med 17,25
miljoner kronor samt med 100 miljoner kronor till
folkbildningen utöver regeringens förslag.
4 mkr till Kultur i arbetslivet
1,5 mkr till Arbetsplatsbibliotek
2 mkr till Kultur i vården
2 mkr till Kultur för handikappade
0,5 mkr till Amatörverksamhet
7 mkr till Konstbildning
0,25 mkr till En Bok För Alla
100 mkr till Folkbildningen
Kultur i hela landet
Socialdemokraterna vill slå vakt om och utveckla en
sammanhållen kulturpolitik för alla, i alla delar av landet.
Staten skall ge riktade bidrag till länsteatrar,
länsmusiken, länsmuseerna och länsbiblioteken och har
dessutom ett ansvar för sådan kulturell verksamhet som är
av speciellt nationellt intresse.
Kulturen skall ha en särställning -- ''det kulturella
undantaget''.
Detta synsätt stämmer väl överens med ''det kulturella
undantag'' som diskuterades i samband med GATT-
förhandlingarna.
Det finns numera ett flertal ekonomiska studier som
visar på kulturens betydelse för att skapa dynamik och
ekonomisk utveckling. En genomgående slutsats i dessa
studier är att en väl fungerande ''kulturell infrastruktur''
spelar samma stora roll som barnomsorg, skola och högre
utbildning för att åstadkomma en balanserad regional
utveckling.
Nationellt ansvar för särskilt värdefulla kulturmiljöer
Kulturministern anför i budgetförslaget att frågan om
bildandet av en stiftelse för förvaltningen av värdefulla
kulturmiljöer delvis kommit i ett annat läge. Enligt
regeringens bedömning är det dels lämpligt att först vinna
erfarenheter av hur Fastighetsverkets kulturförvaltning
utfaller, dels anser regeringen att förslaget om skatteavdrag
för vård- och underhållskostnader av värdefulla slott och
herrgårdar i lantbruksföretag har underlättat förvaltningen
av enskilda kulturegendomar.
Även om de årliga anslagen till Riksantikvarieämbetet
skulle komma att öka väsentligt i framtiden, anser vi att
behoven av åtgärder inom kulturmiljövården är av den
storleksordningen att risken för att värdefulla miljöer
kommer att förfalla är uppenbar.
I en del fall tar kommuner, landsting och/eller stiftelser
ansvar för detta. Men bl.a. många små kommuner har inte
ekonomisk förmåga att ensamma ta ansvaret för det
nationella kulturarvet, t.ex. bruksmiljöerna och
industriminnena.
En nationell kulturfond skulle ge ökade möjligheter att
ta tillvara kulturarvet. Fonden skall i första hand ge
investeringsbidrag, inte användas till drift eller verksamhet.
Kulturutredningen bör utreda möjligheterna att stifta en
fond för särskilt värdefulla kulturmiljöer.
En sådan fond har självfallet ett värde i sig genom att den
skapar förutsättningar för fler att ta del av kultur. Med en
liknande prioritering som den Riksantikvarieämbetet nu
tillämpar, genom stöd åt utvecklingen av kulturminnen och
kulturmiljöer som är attraktiva att besöka, skulle bidragen
också främja utvecklingen av ''kulturturismen'' och
möjliggöra större projekt för att ta tillvara sevärdheter och
attraktioner i den egna bygden.
En icke oviktig bieffekt är att den också skulle vara av
betydelse för lokal utveckling av samhälle och näringsliv.
Nationellt ansvar för biblioteken
En bibliotekslag som bl.a. garanterar ett nationellt
nätverk av bibliotek med avgiftsfria boklån måste
förverkligas.
Folkbiblioteken är grunden för den kulturella
infrastrukturen i Sverige. Biblioteken tillhandahåller en
kunskaps- och informationsberedskap till medborgarna och
är en resurs för livslångt kunskapssökande. Tillgången till
allsidig information och media på folkbiblioteken är också
en omistlig del av utbildningsväsendet.
Folkbiblioteken bedriver en uppsökande verksamhet
bland gamla och handikappade och har blivit en oumbärlig
del inom samhällets vård- och omsorgsverksamhet.
Talboksservicen ger möjlighet för människor med
läshandikapp att få tillgång till litteraturen.
Folkbiblioteken är av stor betydelse för landets
invandrare och flyktingar. Dels kan man genom böcker och
tidningar bevara kontakten med sitt hemlands språk och
kultur, dels kan man informera sig om det svenska samhället
och den svenska kulturen.
Folkbiblioteken bedriver en omfattande verksamhet för
barn och ungdom.
Folkbibliotekens allemansrätt utnyttjas i stor
utsträckning. Besökssiffrorna ökar stadigt!
Skolbiblioteken garanterar barn och ungdom tillgång till
litteratur och information och spelar därför en mycket viktig
roll i vårt demokratiska samhälle.
Kulturrådet och Skolverket bör snarast få i uppdrag att
kartlägga landets skolbiblioteksverksamhet.
Museer
En kulturinstitution utanför Stockholm kan ges ett
nationellt ansvar. De nationella kulturinstitutionerna kan
finna nya former för samarbete med kulturinstitutionerna
ute i landet.
Exempel från museiområdet där frågan om nationella
uppdrag eller samverkan kan vara aktuella.Bildmuseet i
Umeå har träffat avtal med Statens konstmuseer. Den
tillbyggnad som nu påbörjats kan ses som ett direkt uttryck
för museets och därigenom regionens/universitetets höjda
ambitioner när det gäller Bildmuseets verksamhet.
Rooseum i Malmö. Statens konstmuseer och Louisiana i
Danmark har inlett ett konkret samarbete med Rooseum
kring den samtida nordiska konsten. De akuta problemen
som man nu brottas med bör gå att lösa.Röhsska museet
i Göteborg dokumenterar och visar utvecklingen inom
konsthantverk och design. Museet har också en förnämlig
föreläsningsverksamhet.Glasmuseum i Växjö --
''huvudstaden i Glasriket''. Det finns långt framskridna
planer på att upprätta ett glasmuseum i Växjö. Växjö
kommun och landstinget i Kronoberg har tagit initiativ för
en samverkan med Statens konstmuseer.Marinmuseet i
Karlskrona. Vi konstaterar med glädje att verksamheten
har börjat. Frågan om ansvarsfördelningen mellan de
marina och de sjöhistoriska museerna i landet har
aktualiserats av Museiutredningen.Ajtte, Svenskt Fjäll-
och Samemuseum är ett specialmuseum för fjällregionens
natur och kultur, huvudmuseum för den samiska kulturen i
Sverige samt informationscentrum för fjällturismen.
Museet skall bedriva forskning kring samernas kultur samt
dokumentera och informera om den samiska kulturens
utveckling och de samiska traditionerna.Julita Gård och
museer. Verksamheten visar hur ett stort lantbruk med
mejerier m.m. fungerade förr i tiden och har blivit en
turistisk sevärdhet. Där finns också en genbank för bl.a. alla
äppelsorter i Mellansverige och en örtagård med klassiska
krydd- och medicinalväxter.Arbetets museum i
Norrköping. I centrum för museets verksamhet står
erfarenheterna i arbetslivet. Verksamheten bygger inte i
första hand på insamling av föremål utan främst på villkoren
i arbetslivet. Utgångspunkten tar museet i historien, men
riktar blickarna mot dagens och morgondagens arbetsliv.
En omfattande satsning görs för att belysa det
mångkulturella samhället där just arbetsplatsen är en viktig
mötesplats mellan olika kulturer. Man arbetar med
utställningar, seminarier, skrifter och artiklar. Genom
samtal, dokumentation och forskning kring arbetets villkor
i det postindustriella samhället vill museet främja
beredskapen och öppenheten inför morgondagen.
I budgetpropositionen föreslås, för andra året i rad, att
Arbetets museum skall erhålla oförändrat anslag, medan
andra jämförbara museer åter får en uppräkning av sina
anslag. Inte heller i denna budgetproposition lämnas någon
redogörelse för motiven till denna särbehandling. Vi finner
detta handlande mycket märkligt och föreslår en
uppräkning av anslaget.
Bevakning av museer
Konststölden på Moderna museet har återigen
aktualiserat säkerheten på museerna och museernas
kostnader för bevakning.
I avvaktan på att denna fråga får en tillfredsställande
lösning bör, utöver den reducering regeringen förordat,
resterande del av återbetalningskravet mot Statens
konstmuseer för 1994/95 efterskänkas.
Föremålsvården vid museerna
Det finns ett stort behov av insatser för att vårda vårt
kulturarv. Vissa undersökningar visar att det vid de centrala
museerna och vid länsmuseerna finns fyrtio miljoner
föremål. Hur stor del av dessa föremål som är i akut behov
av vård har inte kunnat fastställas med exakthet, men enligt
uppgift från museivärlden är behoven omfattande och
omöjliga att bemästra på kort sikt. Det krävs god
planläggning och ett långsiktigt arbete för att klara
vårdbehovet på ett tillfredsställande sätt. Museiutredningen
kommer att lämna förslag till långsiktiga lösningar. I
avvaktan på utredningens förslag föreslår vi att Kulturrådet
genom extra medel får möjlighet att kunna lämna bidrag till
de mest angelägna behoven.
Lönebidragen
Övergången till flexibla lönebidrag har slagit hårt mot
flera av de institutioner som i fjolårets budgetproposition
inte erhöll kompensation för bortfallet.
Den interdepartementala arbetsgrupp som redan i fjol
fick regeringens uppdrag att följa förändringarna av det
flexibla lönebidragssystemet har inte till riksdagen redovisat
effekterna av förändringen. Flera institutioner har i sina
anslagsäskanden påpekat svårigherna med att inte tillhöra
dem som fått den särskilda kompensationen i
budgetpropositionerna. För att kunna stödja de hårdast
drabbade institutionerna föreslår vi att Kulturrådet får
särskilda medel till sitt förfogande.
Teater
Regeringen förslår i budgetpropositionen att anslaget till
operaverksamheten i Göteborg skall öka med 10 milj.kr.
Detta är utmärkt. Den minskning av anslagen till
Dramaten, Operan och Riksteatern om 5 milj.kr. som
föreslås för att delvis finansiera denna ökning är acceptabel.
Utöver detta vill regeringen sänka anslaget till
Riksteatern med 10 miljoner kronor. Operan och Dramaten
tillförsäkras kompensation för ökande hyreskostnader.
Motsvarande garanti lämnas inte till Riksteatern.
Vi välkomnade kulturministerns grepp i hennes första
budgetproposition att sammanföra anslagen till Operan,
Dramatiska teatern och Riksteatern i samma anslagspost.
Vi tog det som ett erkännande av Riksteatern som en tredje
''nationalscen''. Så mycket större blir vår besvikelse när vi
två år i rad finner att kulturministern särbehandlar
Riksteatern. Detta är synnerligen anmärkningsvärt. Under
pågående utredning, som beräknas bli klar i vår, sänks
anslagen.
Riksteatern
Vi vill erinra om förra årets riksdagsbehandling. Även
då föreslog regeringen en minskning av Riksteaterns anslag.
Riksdagen ändrade regeringens förslag med följande
motivering: ''Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det -- inför kommande utredningsarbete -- inte finns
anledning att särbehandla Riksteatern på sätt som förordas
i budgetpropositionen. En uppräkning av bidraget till
Riksteatern i förhållande till regeringens förslag bör därför
göras.
Regeringen anför tre argument för sitt förslag till
minskning av Riksteateranslaget. Den anser att en viss
neddragning kan ske av Riksteaterns produktionsresurser
utan att allvarligt skada verksamheten. Vidare anser
regeringen att den pågående utbyggnaden av länsteatrarna
påverkar Riksteaterns bidrag och den erinrar om att
riksdagens revisorer noterat att Riksteatern i stort sett
besöker samma orter som länsteatrarna.
Regeringens synsätt tycks utgå från att länsteatrarna är
enhetliga vad gäller exempelvis profil och turnéverksamhet.
Så är inte fallet. Vissa länsteatrar spelar huvudsakligen
barn- och ungdomsteater. Vissa länsteatrar ger de flesta
föreställningar på sin ''hemmascen'' medan andra saknar en
fast scen. Flera av länsteatrarna har inte uttrymme för mer
än någon eller några produktioner av format för vuxen
publik per år.
Om en jämförelse nödvändigtvis måste ske bör den
göras mellan Riksteatern och varje länsteater för sig. Vid
en sådan jämförelse är vi övertygade om att bilden blir en
annan än den regeringen ser. Det är emellertid betydligt
mer fruktbart att se Riksteatern och länsteatern som ett
komplement till varandra där förhållanden och villkor
skiftar från län till län. Enligt de många reaktioner vi fått
från hela landet upplevs relationerna mellan Riksteatern
och länsteatrarna just på det sättet. Teaterföreningarna,
företrädare för olika länsteatrar och kulturarbetare i landet
vitsordar detta.
Enligt uppgift har Riksteatern under de senaste spelåren
sett en ökad publiktillströmning. Problemet just nu är att
teatern inte kan tillgodose teaterföreningarnas önskemål
fullt ut.
Det finns dessutom skäl att framhålla de många speciella
uppdrag Riksteatern fullgör -- Unga Riks, musikteater,
dans, Tyst teater och den mångkulturella ensemblen. För
närvarande är det sannolikt svårt att ersätta den egna
produktionen inom dessa områden med produktioner från
andra teatrar.
Enligt vår uppfattning finns det inte nu förutsättningar
att minska anslaget till Riksteatern i den omfattning
regeringen föreslår utan att åstadkomma stor skada.
Folkoperan
Folkoperans mål vid starten för femton år sedan var en
teater där publiken kommer operan nära och där nya
sångare och musiker hela tiden presenteras i framför allt
klassiska verk framförda på ett nytt och okonventionellt
sätt. Detta mål har man förverkligat. Det är
direktkontakten med publiken och den vitala, ungdomliga
ensemblen, särskilt utvald för varje uppsättning, som är
Folkoperans identitet. Denna har givit Folkoperan nya
publikgrupper och även skapat en stampublik i såväl
Stockholmsområdet som hela landet. Turnéer genomförs i
samarbete med Riksteatern i Sverige och i utlandet efter
inbjudningar från olika festivaler.
Anslaget till Folkoperan flyttades i förra
budgetpropositionen över till Bidrag till regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner. I årets
budgetproposition får de länsteatrar som också nyligen
tilldelats grundbelopp ökningar.
Samisk teater
Den samiska teatern har en speciell roll som ett medel att
hävda urbefolkningen samernas egenart och historia. Det är
också viktigt att man på sitt eget språk i teaterns form kan
spegla den verklighet man lever i. Samisk teater ökar också
förståelsen för samisk kultur hos dem som inte är samer.
Verksamheten behöver stöd och vi vill öka anslaget
utöver vad regeringen föreslagit.
Film
Filminstitutet har under många år fram t.o.m. 1991/92
importerat kvalitetsfilm från olika länder och världsdelar.
Målet har varit att introducera nya filmskapare och göra
okänd kvalitetsfilm känd samt att göra filmerna tillgängliga
på biograf, för offentliga och slutna visningar, till AV-
centraler och i ökad omfattning även på video.
Filminstitutet har under åren byggt upp en filmbank med
drygt 1 200
filmer, vilka alla finns i distribution. Då en film efter
1--2 år är kommersiellt färdigexploaterad överlåter flera
privata filmbolag rättigheterna till vissa av sina filmer till
Filminstitutet för framtida distribution så att filmen kan ses
under lång tid framöver.
Då riksdagsmajoriteten, efter förslag från regeringen,
fattade det olyckliga beslutet att förbjuda Filminstitutets
vuxenimport varnades för konsekvenserna för filmutbudets
bredd i Sverige. Även om effekterna på grund av
tidsförskjutning mellan kontraktstecknande och visning
ännu inte fått helt genomslag, kan man redan nu med
säkerhet konstatera att andra filmimportörer inte fyllt den
lucka som riksdagens beslut skapade.
Riksdagens beslut innebar också direktiv om att vissa
ökade resurser skulle ges till övriga kvalitetsimportörer av
långfilm för vuxna för att möjliggöra för dem att importera
filmer från i detta sammanhang ''udda'' länder och
därigenom ersätta Filminstitutets import. Detta har inte
skett utan de ökade resurserna har i stället använts till en
nödvändig minskning av risktagandet för de olika
filmimportörerna.
Filminstitutet har tidigare uppskattat kostnaderna för
vuxenfilmimporten till 500 000
kronor/år. Detta är en mycket låg kostnad för att få
denna viktiga kulturella bredd på den svenska
filmrepertoaren. Filminstitutet skall inte konkurrera med
övriga filmimportörer utan skall satsa på områden och
länder där ingen annan har möjlighet till eller intresse av att
bevaka kvalitetsfilm.
Vi föreslår att riksdagen med ändring av tidigare beslut
beslutar att Filminstitutet åter skall tillåtas importera film
för vuxna.
I årets budgetproposition föreslås en minskning av
anslaget till filmkulturell verksamhet om drygt 7 miljoner
kronor. Från att ena året anse att den filmkulturella
verksamheten är en angelägenhet för staten, därför att den
inte skall behöva beröras av svängningar inom branschen,
föreslås nu nedskärningar. Detta är anmärkningsvärt.
Enligt vår mening drabbar detta särskilt verksamheten för
barn och ungdom, främjandeverksamheten och
publikationerna, bl.a. tidningen Chaplin.
Vi föreslår att hälften av den föreslagna nedskärningen
återförs och att styrelsen själv får prioritera hur dessa medel
skall användas.
Kulturlokaler
De statliga bidragen till kulturen i hela landet har hittills
främst gått till residensstaden eller till den största
kommunen i länet. Det är nu dags att uppmärksamma även
''andra-'' och ''tredjestädernas'' och de mindre
kommunernas behov och deras betydelse för det samlade
kulturutbudet i ett län.
Det finns två anslag av särskild betydelse, stöden till
icke-statliga kulturlokaler och allmänna samlingslokaler.
Även trossamfundens lokaler kan med rätta betecknas
som kulturlokaler. Trossamfunden har en bred och
omfattande verksamhet med poesi, film, studiecirklar och
föredrag. Musiken och sången intar en särställning.
Stödet till icke-statliga kulturlokaler används till ny-
eller ombyggnad av musei-, teater-, konsertlokaler som
tillhör någon annan än staten. Exempel på ett i dagarna
uppmärksammat projekt är Hippodromen i Malmö. I bilaga
redovisas länsvis de nu mest aktuella objekten. Enligt vår
mening skulle det vara kulturpolitiskt värdefullt om bidrag
till ''andra-'' och ''tredjestäderna'' samt till små kommuner
prioriteras. Samtidigt finns även i de större städerna stora
behov. Vi föreslår därför en mycket kraftig höjning av
bidragsramen.
I bilaga redovisas länsvis aktuella objekt.
De omkring 3 400
föreningsägda allmänna samlingslokalerna har
central betydelse för lokalt kultur-, förenings- och nöjesliv,
särskilt på mindre orter. Kötiden för byggande är cirka sju
år, och det finns ett stort behov av handikappanpassning och
löpande underhåll.
De samlingslokalägande organisationerna, t.ex. Folkets
Hus och Folkparkerna, har ett anslag för kulturverksamhet
som de själva bedriver. Deras planering försvåras dock av
att anslagen ges på ettårsbasis. Då t.ex. populära artister
måste bokas lång tid i förväg anser vi att treårsramar för
dessa anslag bör införas.
En ökning av anslaget är motiverad, bl.a. för att
folkparkernas sommarteaterverksamhet skall ges möjlighet
att utvecklas utifrån folkparkernas egna behov.
Sedan sekelskiftet har folkparkerna bjudit sin publik
teater. Varje år gästar cirka elva miljoner besökare de
svenska folkparkerna. De lokala arrangörerna har satsat
belopp i mångmiljonklassen för att rusta sina scener, vilket
gjort att även gamla sommarteatrar nu kan motsvara de
förväntningar som artister och skådespelare har rätt att
ställa på sin arbetsplats. Barnkulturen är en av
folkparkernas hörnstenar. Men ökade insatser för att
vidmakthålla och utveckla barnverksamheten har måst ske
till förfång för vuxenproduktionen.
Kulturmiljövård
Riksantikvarieämbetet skall ha tillgång till och förmedla
kunskaper om kulturvärden inom byggnadsvård, fornvård
och vård av kulturmiljöer samt vårda kulturminnen och
kulturmiljöer.
Under en följd av år har Socialdemokraterna motionerat
om högre anslag till kulturmiljövården och kan med
tillfredsställelse notera att riksdagen har anslagit extra
medel för tidigareläggning av planerade insatser.
Av använda medel har bidrag lämnats till projekt
fördelade över hela landet. De fem största bidragen har gått
till vallonbruken i Uppland, byggnader på örlogsvarvet och
Stumholmen i Karlskrona, Dalslands kanal och Sala
silvergruva. Tidigareläggningsmedlen har också möjliggjort
en genomgripande invändig upprustning av Mälsåkers slott
och att en upprustning av kyrkoruinerna i Visby har
påbörjats. Betydande arbeten i Birka och Gamla Uppsala
har genomförts liksom utbyggnaden av Glimmingehus som
besöksmål.
I bilaga redovisas länsvis de nu viktigaste behoven av
insatser inom kulturmiljövården.
Dessa satsningar är kulturpolitiskt motiverade, men ett
ytterligare skäl är krisen inom byggarbetsmarknaden och
att anslag till kulturmiljövård ger mycket goda effekter på
sysselsättningen. Vid kyrkorestaurering går 52 %
av investeringen till arbetslöner och vid ruinvård 62 %.
Arkeologiska
utgrävningar
Trots att flera remissinstanser har varit kritiska till HUR-
utredningens förslag återkommer det, om än med några
justeringar, i budgetpropositionen. Regeringen avvisar det
framförda kompromissförslaget att enskilda företag
visserligen skall kunna utföra arkeologiska undersökningar,
men endast om de arbetar på uppdrag av och under tillsyn
av offentliga institutioner (museer och universitet). Härmed
bryts sambandet mellan å ena sidan undersökningar, å
andra sidan forskning, vård och levandegörande.
Vi föreslår att riksdagen avvaktar den pågående
Museiutredningens förslag vad gäller länsmuseernas och
länsstyrelsernas roll och inte nu tar ställning i frågan.
I konsekvens med föregående förslag motsätter vi oss
den överföring av medel från Kulturdepartementet till
länsstyrelserna, för att öka kompetensen för upphandling
av arkeologiska utgrävningar, som kulturministern föreslår.
Inom kulturramen blir det därmed utrymme för ytterligare
satsningar på 3 miljoner kronor.
Hemslöjd
Nämnden för hemslöjdsfrågor skall ta initiativ till,
planera, samordna och göra insatser för att främja
hemslöjd. Nämnden fördelar också statligt stöd till
hemslöjdsfrämjande verksamhet. För att verksamheten
skall kunna utvecklas behövs ett ökat stöd.
Hemslöjdskonsulenter finns i hela landet. Deras arbete
är av stor betydelse för att gamla mönster och gamla
tekniker hålls levande -- en viktig del av vårt kulturarv.
Stöd till kulturtidskrifter
Riksdagen minskade förra året, efter förslag från
regeringen, anslaget till kulturtidskrifter.
Socialdemokraterna motsatte sig denna nedskärning av
anslaget.
De flesta utgivarna av kulturtidskrifter har problem med
t.ex. teknisk utrustning för tryckning och datautrustning. I
Stockholm har Kulturrådet startat en tidskriftsverkstad i
Kulturhuset. Men då det rör sig om över 50 tidskrifter som
skall samsas om produktionstider i en begränsad lokal är
möjligheterna att utföra nödvändiga layout- och
brytningsarbeten i samband med de återkommande
utgivningarna ganska liten. Det finns också små möjligheter
för att utföra det löpande basarbetet med direktinskrivning
etc.
För att förbättra situationen kan -- utöver att på olika
sätt förbättra verksamheten på tidskriftsverkstaden --
lösningar övervägas där del av stödet lämnas i form av
utvecklingsstöd. Detta är särskilt aktuellt för de tidskrifter
som finns ute i landet.
Stöd till fonogram
Vi föreslår ett ökat anslag till produktion av fonogram
med invandrad musik. Förslaget finns i sin helhet i avsnittet
om kamp mot främlingsfientlighet och rasism.
Frågan om distributionen av fonogram, särskilt för dem
som producerats av mindre företag, är komplicerad. Detta
problem bör ytterligare uppmärksammas.
Förslag
Vi föreslår en satsning för kultur i hela landet med 323
miljoner kronor utöver regeringens förslag.
1 mkr till Bildmuseet i Umeå
1 mkr till Rooseum i Malmö
0,5 mkr till Ajtte
1 mkr till Julita museum
1 mkr till Arbetets museum
10 mkr till Föremålsvård vid museer
1 mkr till Bevakning museer
5 mkr till Kompensation för lönebidrag
10 mkr till Riksteatern
0,5 mkr till Folkoperan
0,5 mkr till Samisk kultur
1 mkr till Hemslöjd
75 mkr till Icke-statliga kulturlokaler
50 mkr till Allmänna samlingslokaler
13 mkr till Lokalbidrag trossamfund
7 mkr till Kulturverksamhet samlingslokalägande org.
3,5 mkr till Filminstitutet
2 mkr till Kulturtidskrifter
140 mkr till Kulturmiljövård
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Centrala amatörorganisationer, till
amatörteaterverksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa 500
000 kr utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, anc1slagsposten Arbetets museum, för budgetåret
1994/95 anvisa 1
000
000
kr c0utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anslagspost Judiska museet, för budgetåret
1994/95 anvisa 300
000 kr,
4. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anc1slagspost Stiftelsen Rooseum, för budgetåret
1994/95 anvisa 1
000
000
kr,c0
5. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anc1slagspost Bildmuseet i Umeå, för budgetåret
1994/95 anvisa 1
000
000
kr,c0
6. att riksdagen beslutar att till B 33 Bidrag till vissa
museer, ny anslagspost Ajtte, Svenskt fjäll- och
samemuseum, för budgetåret 1994/95 anvisa 500
000 kr,
7. att riksdagen beslutar att till B 32 Centrala museer:
Stiftelser, anslagsposten Nordiska museet, till Julita
museum, för budgetåret 1994/95 anvisa 1
000
000 kr utöver regeringens förslag,
8. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Marionetteatern, för budgetåret 1994/95 anvisa 250
000 kr utöver regeringens förslag,
9. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verksamhet,
till arbetsplatsbibliotek, för budgetåret 1994/95 anvisa 1
500
000
kr utöver regeringens förslag,
10. att riksdagen beslutar att till C 11 Litteraturstöd, till
En Bok För Alla, för budgetåret 1994/95 anvisa 250
000 kr utöver regeringens förslag,
11. att riksdagen beslutar att till C 3 Stöd till filmkulturell
verksamhet för budgetåret 1994/95 anvisa 3
500
000 kr utöver regeringens förslag,
12. att riksdagen beslutar att till B 10 Bidrag till Svenska
riksteatern, Operan och Dramatiska teatern, till
Riksteatern, för budgetåret 1994/95 anvisa 10
000
000 kr utöver regeringens förslag,
13. att riksdagen beslutar att till B 1 Stöd till trossamfund
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa 13
000
000 kr utöver regeringens förslag,
14. att riksdagen beslutar att till B 3 Bidrag till samisk
kultur för budgetåret 1994/95 anvisa 500
000 kr utöver regeringens förslag,
15. att riksdagen beslutar att till C 12 Stöd till
kulturtidskrifter för budgetåret 1994/95 anvisa 2
000
000 kr utöver regeringens förslag,
16. att riksdagen beslutar att till B 23 Främjande av
hemslöjden för budgetåret 1994/95 anvisa 1
000
000 kr utöver regeringens förslag,
17. att riksdagen beslutar att till B 14 Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,
anslagsposten Folkoperan, för c1budgetåret 1994/95 anvisa 4
nya grundbelopp, motsvarande 493
000
kr, c0utöver regeringens förslag,
18. att riksdagen beslutar att till D Anslag till
myndigheter och bidrag till ungdomsverksamhet m.m., till
barn- och ungdomsorganisationer för kamp mot
främlingsfientlighet och rasism, för budgetåret 1994/95
anvisa 2
000
000 kr utöver regeringens förslag,
19. att riksdagen beslutar att till B 31 Centrala museer:
Myndigheter, anslagsposten Folkens museum --
etnografiska, för budgetåret 1994/95 anvisa 500
000 kr utöver regeringens förslag,
20. att riksdagen beslutar att till B 34 Bidrag till regionala
museer, anslagsposten Göteborgs museer, till Etnografiska
museet, för budgetåret 1994/95 anvisa 4 nya grundbelopp,
motsvarande 462 160 kr, utöver regeringens förslag,
21. att riksdagen beslutar att till B 11 Svenska
rikskonserter, till fonogram, för budgetåret 1994/95 anvisa
500
000 kr utöver regeringens förslag,
22. att riksdagen beslutar att till B 11 Svenska
rikskonserter, till verksamhet på flyktingförläggningar, för
budgetåret 1994/95 anvisa 1
000
000 kr utöver regeringens förslag,
23. att riksdagen beslutar att till C 4 Stöd till fonogram
och musikalier, anslagsposten Stöd till
fonogramproduktion, för budgetåret 1994/95 anvisa 500
000 kr utöver regeringens förslag,
24. att riksdagen beslutar att till B 35 Riksutställningar
för budgetåret 1994/95 anvisa 1
000
000 kr utöver regeringens förslag,
25. att riksdagen beslutar att till B 6 Bidrag till konstnärer
för budgetåret 1994/95 anvisa 5
000
000 kr utöver regeringens förslag,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att, utöver den reducering
regeringen förordat, återbetalningskravet på Statens
konstmuseer reduceras med resterande 1
000
000 kr för budgetåret 1994/95,
27. att riksdagen beslutar att till B 2
Utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Till Svenska institutets disposition, till
konstnärsorganisationer för internationell verksamhet, för
budgetåret 1994/95 anvisa 200
000 kr,
28. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket och
Kulturrådet får i uppdrag att kartlägga landets
skolbiblioteksverksamhet,1
29. att riksdagen beslutar att bidragsramen för B 20
Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för
budgetåret 1994/95 ökas med 10
000
000 kr utöver regeringens förslag,2
30. att riksdagen beslutar att bidragsramen för B 4 Stöd
till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1994/95 ökas
med 75
000
000 kr utöver regeringens förslag,2
31. att riksdagen beslutar att bidragsramen för E 3 Bidrag
till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1994/95
ökas med 50
000
000
kr utöver regeringens förslag,2
32. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Konstbildning och organisationer inom bild- och
formkonstområdet, för budgetåret 1994/95 anvisa 20
128
000 kr, motsvarande 12
000
000 kr utöver regeringens förslag,
33. att riksdagen beslutar att inom anslaget B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet anslagsposten
Organisationer inom bild- och formkonstområdet upphör,
34. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Kultur/medier i skolan, för budgetåret 1994/95 anvisa 7
500
000 kr,
35. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Kultur/medier i barn- och skolbarnomsorg och på
fritidsgårdar, för budgetåret 1994/95 anvisa 3
000
000 kr,
36. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Kultur/medieprojekt för barn och ungdom, för budgetåret
1994/95 anvisa 3
000
000 kr,
37. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Länskonstnärer, för budgetåret 1994/95 anvisa 2
000
000 kr,
38. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Samlingslokalägande organic1sationers kulturverksamhet, för
budgetåret 1994/95 anvisa 7
000
000
kr c0utöver regeringens förslag,
39. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Kultur i arbetslivet, för budgetåret 1994/95 anvisa 4
000
000 kr utöver regeringens förslag,
40. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Kultur i vården, för budgetåret 1994/95 anvisa 2
000
000 kr,
41. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, ny anslagspost
Kultur för handikappade, för budgetåret 1994/95 anvisa 2
000
000 kr,
42. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, anslagsposten
Centrumbildningar, anvisa 1
000
000 kr utöver regeringens förslag,
43. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet, till Statens kulturråds disposition
för institutioner med stor andel lönebidragsanställda, för
budgetåret 1994/95 anvisa 5
000
000 kr,
44. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet, ny anslagspost Kulturprojekt mot
främlingsfientlighet och rasism, för budgetåret 1994/95
anvisa 3
000
000 kr,
45. att riksdagen beslutar att till B 2 Bidrag till
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet, till Statens
kulturråds disposition för föremålsvård m.m. museer, för
budgetåret 1994/95 anvisa 10
000
000 kr,
46. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1994/95 anvisa 100
000
000 kr utöver regeringens förslag,
47. att riksdagen beslutar att till B 27
Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1994/95 anvisa 10
000
000 kr utöver regeringens förslag,
48. att riksdagen beslutar att bidragsramen för B 28
Kulturmiljövård för budgetåret 1994/95 ökas med 130
000
000 kr utöver regeringens förslag,
49. att riksdagen beslutar att till B 11 Bidrag till Svenska
rikskonserter för budgetåret 1994/95 anvisa 2
000
000 kr utöver regeringens förslag,
50. att riksdagen beslutar att till B 15 Bidrag till fria
teater-, dans- och musikgrupper för budgetåret 1994/95
anvisa 4
500
000 kr utöver regeringens förslag,
51. att riksdagen beslutar att till B 1 Bidrag till
folkbildningen, till särskilda insatser för att motverka
rasism och främlingsfientlighet, för budgetåret 1994/95
anvisa 3
000
000 kr utöver regeringens förslag,
52. att riksdagen beslutar att till B 18 Statens konstråd,
till Konst där vi bor, för budgetåret 1994/95 anvisa 2
000
000 kr utöver regeringens förslag,
53. att riksdagen beslutar att till B 19 Förvärv av konst
till statens byggnader m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa 4
000
000 kr utöver regeringens förslag,
54. att riksdagen beslutar att till A 1 Länsstyrelserna
m.m. för budgetåret 1994/95 anvisa ett belopp som är 3
000
000 kr lägre än det av regeringen föreslagna,2
55. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de statliga
kulturinstitutionerna skall redovisa sina insatser för barn
och ungdom,
56. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vidga begreppet kultur för
barn och ungdom till att även omfatta medierna,
57. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om projektet
Kultur/mediebudkavle,
58. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om handlingsprogram för att främja
handikappades deltagande i kulturlivet,
59. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Arbetsmarknads- och
Kulturdepartementens arbetsgrupp,
60. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en egenavgiftsfond,
61. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upphovsmannakontot,3
62. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utställningsersättning,
63. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att utse representanter till
Bildkonstnärsfondens styrelse,
64. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behandling av frågan om
ersättning vid användning av musikalier på bibliotek,
65. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om upphovsrättsliga frågor för
musiker, sångare, skådespelare, dansare och
artister,4
66. att riksdagen med ändring av sitt tidigare beslut
uttalar att Filminstitutet skall ha rätt att importera film för
vuxenpublik,
67. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en nationell fond för särskilt
värdefulla kulturmiljöer,
68. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ersättning vid vidareförsäljning
av konstverk,4
69. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kulturell jämlikhet,
70. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om distribution av fonogram,
71. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en
bibliotekslag.
Stockholm den 25 januari 1994
Ingvar Carlsson (s)
Jan Bergqvist (s)
Birgitta Dahl (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Inger Hestvik (s)
Anita Johansson (s)
Birgitta Johansson (s)
Kurt Ove Johansson (s)
Allan Larsson (s)
Berit Löfstedt (s)
Börje Nilsson (s)
Kjell Nilsson (s)
Lennart Nilsson (s)
Berit Oscarsson (s)
Göran Persson (s)
Pierre Schori (s)
Britta Sundin (s)
Ingela Thalén (s)
1 Yrkande 28 hänvisat till UbU.
2 Yrkandena 29--31 och 54 hänvisade till BoU.
3 Yrkande 61 hänvisat till SkU.
4 Yrkandena 65 och 68 hänvisade till LU.
Exempel på angelägna objekt avseende icke-statliga
kulturlokaler
pz2Kr307
Bilaga 1
z3p
AB
Folkoperan, Stockholm
Marionetteatern, Stockholm
Teatro Popular, Stockholm
Folkets Bio, Stockholm
D
Södermanlands länsmuseum, Nyköping
Östra Södermanlands Järnväg, Mariefred
E
Östergötlands länsmuseum, Linköping
F
Jönköpings läns museum, Jönköping
Tändsticksmuseet, Jönköping
Westbo Landsbygdsmuseum, Stora Segestad
Emåns Ekomuseum, Bodafors
Jönköpings teater, Jönköping
G
Smålands museum, Växjö
Konstnärshus Teleborg, Växjö
I
Östersjöns Författar- och Översättarcentrum, Visby
K
Skandiabiografen, Karlskrona
Båtmanskasernen på Stumholmen
M
Kulturen, Lund
Sagohuset, Lund
Biografen Metropol, Hörby
Kulturhuset Anders, Höör
N
Hamnmagasinet, Konstens och Konsthantverkets Hus,
Varberg
O
Göteborgs stadsmuseum, Göteborg
Folkets Bio, Göteborg
P
Älvsborgs länsmuseum, Lödöse
Biografen Saga, Herrljunga
R
Vänermuseet, Lidköping
Särestad Lantbruksmuseum, Särestad
Skara Stads Theater, Skara
Saga-teatern, Tidaholm
Rantens kvarn, Falköping
S
Värmlands museum, Karlstad
Christinateatern, Kristinehamn
T
Örebro läns museum, Örebro
Teaterlokal i Medborgarhuset, Örebro
U
Västmanlands läns museum, Västerås
Heby Tegelbruksmuseum, Heby
Abrahamsgården, Norberg
W
Musikteatern i Dalhalla, Rättvik
X
Skogshistoriskt museum, Ovanåker
Y
Textilarkiv Gålsjö Bruk, Härnösand
Z
Norråkers Bio, Norråker
AC
Båtmuseum, Holmön
BD
Norrbottens museum, Luleå
Exempel på angelägna objekt avseende upprustning av
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
pz2Kr307
Bilaga 2
z3p
AB
Grönskärs fyr, Värmdö
Fållnäs 2:1, Sorunda, Nynäshamn
Pythagoras industrimuseum, Norrtälje
Cedergrenska tornet i Stocksund
C
Örbyhus slott
Lövsta bruk, Österlövsta
Österbybruk
Ånghammaren
Söderfors herrgård
Bennebols bruk, Knutsby
Dannemora gruvor
Wallox-Säby
Grönsöö, Kungs-Husby
D
Mälsåker, Strängnäs
E
Vård av ett urval av länets fornvårdsområden
Renovering av ruiner, Stegeborg, Grensholm, Stjärnorp,
Svaneholm
Hävla bruk, Skedevi
Olivehult, Kristberg
Grensholms kapell
Ljungs slott
Lövstads slott
Ekenäs, Örtomta; Godegård, Godegård; Johannisberg,
Tjällmo
Göta kanal
Vadstena slott
F
Hörle herrgård, Värnamo
Södra Storgatan, Eksjö
G
Smålands museum, Växjö
Lidhems säteri, Väckelsång,
Tingsryd, renovering av smedjan och mejeriet
H
Himmelsberga hembygdsmuseum, Borgholm
Stegeholms slottsruin, Västervik
Almviks tegelbruk, Västervik
Kalmar befästningsverk
I
Visby kyrkoruiner
Strandridaregården på Kyllai
Visby innerstad
Liffride i Stånga
Klints i Othem
K
Lyckå slottsruin
Vattenborgen
Skärva
Knuthus
Tjurkö
Fängelse, Karlskrona
Stumholmen
Slottet, Sölvesborg
L
Torsebro krutbruk, Färlöv
Gamla officersmässen, F 5, Riseberga, Ljungbyhed
Havreborg, Simrishamn
Glimmingehus
M
Utvälinge, Helsingborg
Nya Varmbadhuset, Ramlösa brunn
Stenbockshuset, Hjälmshult
Kv Minerva, gårdshus, Helsingborg
Rydebecks gård, Helsingborg
N
Tullbron, Falkenberg
Tjolöholms slottskyrka, Fjärås
Rossared, Fjärås
O
Lorensbergsteatern
Engelbrektsskolan, Göteborg
Ostindiska kompaniets hus
Mölndals kvarnby
Gamla stadsbiblioteket, Hagaplan, Göteborg
P
Rydals industrier, Mark
Nääs slott, Lerum
Dalaborg slottsruin, Mellerud
Dalslands kanal
Vinsarps stenhus, Ulricehamn
Gräfsnäs slottsruin, Alingsås
Baldersnäs herrgård, Bengtsfors
R
Forsvik, Undernäs
Edets benstamp och kvarn, Undernäs
Vanäs, ammunitionsfabrik, Karlsberg
Anebergs bruk, Kyrkefalla
Göta kanal
S
Rottneros herrgård
Odenstad
Sölje
Gunnerud
Värmlands Säby
Långbans gruvby
Svartåhyttan
Borgviks bruk
Bjurbäckens bruk
Kvarntorp
Juhola
Abborrtjärnsberg
Eda skansar
Hagfors järnvägsmuseum
Ruds fiskeläge
Häröns fiskeläge
T
Trehörnings masugn, Lerbäck
Granbergsdals hytta, Karlskoga
Frövifors bruk, herrgården
U
Skanzenmuseet, Hallstahammar
Strömsholms kanal
Borgåsunds brygga
Sillbo tegelbruk, Heby
Polhemshjulet, Norberg
Karmansbo bruk, Skinnskatteberg
Lienshyttan, Skinnskatteberg
Ramnäs bruk
W
Matsbohyttan, Smedjebacken
Wasalaven, Bispberg
Kloster, Hedemora
Tullkammaren, Falun
X
Pallars, Alfta
Strömmingssundet, Hudiksvall
Lassas, Järvsö
Bygghyttan
Hillevik, Hille
Gammelslilla, Torsåker
Bergvisbo
Valhalla
Lundströmmen, Forsa
Fäbodar, Järvsö
Kyrksvallar, Färila
Kallbadhuset, Gysing
Korsån, Färila
Vålsjö kvarn, Järvsö
Y
Haverö Strömmar
Lögdö bruk, Hässjö
Svartvik sågverkssamhälle
Z
Såg- och kvarnbyggnad, Skyttmon
Fäbodvallar, Myrbodarna
Ovikssvedjebuan, Oviken
Fjällvallen, Åre
AC
Kvarn i Norsjövallen
Bastutjärn, Dahlbergsgården
Petikån, Akvedukt
Ladlandskap, Tjärn
Repslageri, Kåge
Logar, Göksjön
Fjällfors vid Byskeälven
Orviken trämassefabrik
Pite-Rönnskär
Vindelådalen
Ängesdal, Storuman
Västansjögården
Gunnarn, Sorsele
Björkvattsdalen
Holmön, Lundins gård
Gamla fängelset, Umeå
Västerbacken, Holmsund
Hällnäs stationshus
Selets by, Vännäs
V:s Storsjö gårdsgrupp, Åsele
BD
Röda Kvarn, Övertorneå
Forslundsgården, Nedertorneå
Samevisten, Arjeplog
Kengis bruk, Pajala
Karlsviks magasin
Delliknäs, Arjeplog
Innehåll
pz2Kr307
z3p
Motiv och sammanfattning1
Satsa på barn och ungdom5
Bekämpa främlingsfientlighet12
Utan konstnärer, ingen konst15
Vidga deltagande, skapa jämlikhet20
Kultur i hela landet26
Hemställan34
Bilaga 1. Exempel på angelägna objekt avseende icke-
statliga kulturlokaler40
Bilaga 2. Exempel på angelägna objekt avseende
upprustning av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse41